Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster HÄSSLEHOLM VERUM 15:1 - husnr 1, VERUMS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

VERUMS KYRKA (akt.)
2021-05-05
Interiörbeskrivning
Interiör
Genom västentrén nås vapenhuset i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med kvadratiska röda och grå kalkstensplattor i mönsterläggning med fris. Väggarna är putsade och målade i en bruten vit kulör och det plana vitmålade innertaket är klätt med pärlspontpanel på synliga bjälkar. Kyrkportens insida har tre fyllningar per dörrblad. Ramverken är målade i blågrått och fyllningarna i en ljusare grå kulör, en färgsättning som återkommer på kyrkans samtliga inre dörrblad. Över dörrbladen finns en inmurad finhuggen kalksten utformad som en arkitrav med inskriptionen TILLBYGGD MOT VÄSTER OCH RESTAURERAD ÅR 1911 i högrelief. I norr och söder leder dörrar med tolv fyllningar till trapphusen med spiraltrappor av slipad betong mot orgelläktare respektive källare och tornvåningar. I väster nås kyrkorummet via en pardörr med 14 fyllningar per dörrblad.

Långhus och nykyrka har samma golvbeläggning som i vapenhuset men upptas till största del av fyra öppna bänkkvarter som står på upphöjda furugolv. I mittgångarna ligger gångmattor i ljusgrå textil, av vilka den i långhuset döljer nedgången till det plomberade gravkoret under koret. De slätputsade väggarna är upp till halva fönsterhöjden målade i en sandgrå eller ljusbeige kulör och däröver i vitt. Taken är öppna till nock och är klädda med pärlspont mellan de synliga takstolarna med dekorativt utformade tassar, stödben och hanband. Såväl panel som takstolar är målade i ljusgrått. Långhusets västra del och nykyrkans norra upptas av orgel- respektive åhörarläktare med samkomponerad gestaltning. Den mindre orgelläktaren bärs i framkant upp av fyra pelare med för Wåhlin karaktäristisk jugendinspirerad skuren ornamentik, bland annat blomstermotiv i kapitälen. Den större åhörarläktaren vilar istället på åtta pelare. De svagt framskjutande barriärerna vilar på konsoler och är uppbyggda av ömsom figursågade balustrar med skuren blomsterornamentik, ömsom smalare raka spjälor. Barriärerna är gråmålade och de nedre delarna i bruten vit kulör. Åhörarläktaren nås via en trappa i trä utmed nykyrkans norra vägg, med gråmålad barriär utformad snarlikt läktarnas pelare och blåmålade sätt- och plansteg. Nykyrkans vindfång nås via en pardörr lika den mot vapenhuset och rummet har samma ytskikt som vapenhuset. Den rundbågiga ytterdörrens insida har åtta fyllningar.

Koret har tre steg högre golvnivå och avskiljs även från det övriga kyrkorummet genom en hög rundbågig triumfbåge där ett triumfkrucifix är placerat på en trabesbjälke. Trappstegen är utförda i svart kalksten medan golvet, som har samma beläggning som långhus och nykyrka, i sin helhet täcks av en vävd röd matta med dekorativa inslag. Innanför altarringen avbildas kyrkan som den såg ut innan Wåhlins restaurering. I östra delen av koret är golvet ytterligare ett steg högre och nivåskillnaden upptas av synlig röd kalksten. Koret täcks sedan 1912 av ett tunnvalv, troligen i tegel, som liksom väggarna är putsat och vitmålat. I östväggen är det ursprungliga romanska korfönstret bevarat och av Wåhlin försett med polykroma glasmålningar som belyses från den bakomliggande absidens större fönsterpartier.

Norr om altaret finns en rakt avslutad murverksöppning där en kort gång genom murverket leder fram till en dörr med arton fyllningar tillkommen vid Eiler Græbes restaurering 1949. Sakristians golv är belagt med en gul linoleummatta och väggarna och det plana innertaket är slätputsade och vitmålade. Insidan av prästingångens dörrblad har tio fyllningar och fönsterbågar och karmar är liksom utvändigt utförda i fernissad ek. Mot östra väggen finns ett enkelt uppmurat altare i rött tegel och mot västväggen ett textilskåp, både tillägg av Græbe.

Första tornvåningen upptas i sin helhet av orgelverket och nås via norra trapphuset, medan andra tornvåningen, klockvåningen och tornvinden nås genom södra trapphuset. Golven utgörs av obehandlade brädgolv på kraftiga furubjälkar. Murverken är på tornvåningen vitputsade men har på klockvåning och tornvind endast brett utstrukna fogar. Halvvägs upp i trappan mellan tornvåningen och klockvåningen finns en liten murverksöppning som leder in till det lilla utrymmet mellan yttertaket och det isolerade innertaket.

Inredning och inventarier
Kyrkans fasta inredning härrör till största del från Theodor Wåhlins restaurering. Om inget annat anges är nedanstående föremål ritade av Wåhlin och tillkomna 1912.

Altaret utgörs av ett blockaltare klätt med slipad grå kalksten. Framstycket har huggen dekor i form av ett IHS-monogram omgivet av en stiliserad törnekrona, blomstermotiv och strålglans.

Altaruppsatsen från 1757 av snidat och polykromt bemålat trä är tillverkad av den i Skåne välrepresenterade träsnidaren Johan Ullberg från Hurva, senare med verkstad i Finja. Ullbergs produktion av altaruppsatser och predikstolar följer ett tidigt etablerat formspråk, i den stil som något nedlåtande brukar kallas bondbarock, som han under sin nästan 40-åriga yrkesbana upprepar med mindre variationer. Nederst finns en marmoreringsmålad predella som i Ullbergs altaruppsatser annars vanligen bär bibelcitat på svart botten. Altartavlan framställer Nattvardens instiftande i skuren relief och inramas av två spiralvridna kolonner med akantuskapitäl flankerade av friskulpturer med attributen ankare och fackla respektive palmblad och bok. Kolonnerna bär upp ett entablement som kröns av en kartusch med förgyllt bibelcitat omgivet av akantus. Kartuschen flankeras av två skulpterade putti med värjor, spjut och palmblad. Färgsättningen går bland annat i rött, blått, vitt, grått, förgyllning och försilvring samt marmoreringar i grått, rött och gult. Altaruppsatsen är sedan Wåhlins restaurering placerad på östra långhusväggen norr om triumfbågen.

Den halvrunda altarringen är utformad lika läktarbarriärerna och gråmålad. Hand- och knäfall är stoppade och klädda med blågrått tyg.

Predikstolen i snidat polykromt bemålat trä är enligt vissa uppgifter tillverkad 1702 av bildhuggaren Erik Degelier från Kristianstad. Enligt andra uppgifter ska Degelier istället ha renoverat en äldre predikstol som församlingen fått i gåva. Korgen har sexsidig planform med tre synliga sidor som pryds av rundbågemotiv med snidade skulpturer föreställande tre av de fyra evangelisterna (Johannes saknas) med respektive attribut. Hörnen markeras av karyatider med korintiska kapitäl som vilar på postament med änglaansikten. Mellan dessa finns svarta textfält utan inskription. Korgen avslutas nedtill av en lambrekäng av skuren akantusdekor. Även överstycket har textfält indelade av änglaansikten, här med evangelisternas namn i förgylld text under en tandsnitt- och kymationfris. Färgsättningen går främst i rött, vitt, blått och svart samt förgyllning. Baldakinen är ritad av Wåhlin och tillverkad 1912 men ansluter till predikstolens barockspråk och lånar formelement som akantuslambrekäng, kymationfris och änglahuvuden. Den är uppbyggd som ett listverk med textfält med förgylld inskription ovanpå vilket står volutformade kartuscher. Från hörnen som markeras av brinnande oljelampor utgår svängda ribbor med skulpterade änglaansikten upp mot en blå korsglob med förgyllt kors. Även den nuvarande predikstolstrappan är ritad av Wåhlin med barriär utförd i samma stil som predikstolens sidor.

Dopfunten i täljsten har rund fot där volut- och bladformade tassar hänger över det kvadratiska fundamentets hörn. Det runda skaftet är kannelerat och den runda cuppan bär inskriptionen LÅT BARNEN KOMMA TILL MIG i högrelief under en kraftig repstav.

Den öppna bänkinredningen som flankerar mittgångarna i långhus och nykyrka har ryggstöd och bänkskärmar i ramverkskonstruktion. De raka gavlarna avlutas upptill av rundlar med skuren stiliserad blomsterornamentik och sammanlänkas med främre ben. Dessa avslutas med mindre rundlar som omfattar skurna bänknummer. Gavlarna är målad i en dämpad gul kulör medan ryggstöd, skärmar, sittbänkar samt gavlarnas blomstermotiv är målade ljust rött och gulgrått. Bänkarna har psalmbokshylla, fotstöd och i vissa fall bevarade trådhängare. På bänkarna ligger stoppade sittdynor klädda med gult tyg. Bänkar finns även på åhörarläktaren, placerade på gradänger.

Orgeln med 15 stämmor fördelade på två manualer plus pedal installerades 1912 och tillverkades av A. Magnussons Orgelbyggeri, Göteborg. 1953 omdisponerades den av Frederiksborgs Orgelbyggeri, Hillerød, Danmark. Den nygotiska fasaden, i sin helhet målad i en dämpad gul kulör, ritades av Wåhlin och är uppbyggd med raka pilastrar som bär upp ett entablement prytt av skuren akantusornamentik och en lambrekäng med trepass i rundbågar. I det högre mittpartiet indelas pipfältet av en rundbågearkad. Såväl mitt- som sidopartier kröns av fialer.

Kyrkan har två kyrkklockor. Lillklockan från 1589 är av malm och pryds av listdekor, rundbågefriser, två ansikten samt inskription på latin. Storklockan i brons är gjuten 1911 av Johan Beckman i Stockholm. Den är rikt dekorerad med bland annat friser av ekblad, törne, vinrankor och tuppar, två änglar hållande det allseende ögat samt en medaljong med en svan.

Bland kyrkans övriga inventarier av kulturhistoriskt intresse bör särskilt nämnas ett medeltida rökelsekar i malm samt en kyrkstöt från 1778. Wåhlin har utöver redan nämnda föremål bidragit med fyra psalmnummertavlor samt ett stort triumfkrucifix utfört i gotisk stil, med en lidande Kristus med törnekrona, fastspikade fötter och sticksår i sidan. Triumfkrucifixet är placerat i triumfbågen på en trabesbjälke med skuren akantusdekor.