Stäng fönster HÄSSLEHOLM MATTERÖD 17:1 - husnr 1, MATTERÖDS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| MATTERÖDS KYRKA (akt.) | |
| 2021-05-03 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiör Genom huvudentrén i väster nås vapenhuset i tornets bottenvåning. Rummet har golv belagt med rektangulärt mörkrött tegel, putsade och vitmålade väggar samt ett innertak med profilerade ramverk och släta fyllningar målat i ljusgrått. Kyrkportens insida är liksom pardörren mot kyrkorummet i ramverkskonstruktion, de förra av halvfransk typ med tre fyllningar per dörrblad och de senare helfranska med åtta fyllningar vardera. Mot norr finns en dörröppning med avhängt dörrblad som leder till trapptornet. Dörrblad, foder och inredning i form av hatthylla, bord, hylla samt en bänk från den äldre bänkinredningen är målade i pärlgrått. Pardörren i öster är på sidorna mot kyrkorummet laserade i grågrönt. Nivåskillnaden mellan vapenhuset och det högre belägna kyrkorummet upptas av två trappsteg i kalksten. Golven i långhus och kor är belagda med oktagonala gul klinker med svarta mellanstenar frånsett i mittgången där det ligger kvadratisk gul och grå klinker i schackmönster. Åtminstone plattorna i norr och söder torde härstamma från ombyggnaden 1898 och är fläckvis kraftigt slitna. De öppna bänkkvarteren är placerade på upphöjda trägolv täckmålade i en rödbrun kulör. Väggar och tunnvalv är putsade och vitmålade. De svartmålade gjutjärnsfönstren saknar innerbågar och sitter i djupa svagt sluttande fönsternischer. Orgelläktaren i väster upptar nästan hela långhusets bredd och bärs i framkant upp av fem kolonner laserade i grågrönt. Barriären vilar på ett förkroppat entablement och är uppbyggt av svarvade balusterdockor med profilerad överliggare som indelas av enkelt utformade postament. Färgsättningen går i pärlgrått och ljusgrått med detaljer i grön lasering samt röd och svart täckmålning. Absiden i öster avdelas från kyrkorummet genom en högrest rundbågig tribunbåge vars omfattning kragar in i tre raka språng. Golvnivån är liksom på ytan innanför den i koret utskjutande altarringen ett steg högre än i kyrkorummet. Golvet är belagt med en grå heltäckningsmatta på undergolv av furu. Väggarna och hjälmvalvet är putsade och vitmålade. Runt rummet löper en gråmålad sockellist som liksom den rakt avslutade helfranska innerdörren i öster är målad i pärlgrått. Utrymmet bakom altaruppsatsen fungerar som sakristia och är möblerat med lösa stolar och bord. Trapptornet med gjuten spiraltrappa och vitputsade väggar leder upp till första tornvåningen som närmast i sin helhet upptas av orgelverket. Vid trappans slut leder branta trästegar vidare upp till andra tornvåningen, klockrum och spira. Golven är av obehandlad furu och murverken är grovt putsade och vitkalkade. Taken utgörs av ovanliggande våningars öppna bjälklag. Från andra tornvåningen nås kyrkvinden via en stickbågigt avslutad plåtdörr. Tunnvalven är isolerade med mineralull och takstolskonstruktionen i dymlad furu utgörs av en så kallad svensk takstol med hanband och snedsträvor. Inredning och inventarier Altaret utgörs av ett blockaltare i trä med stående gråmålad panel. Altaruppsatsen från 1754 av snidat och polykromt bemålat trä är tillverkad av den i Skåne välrepresenterade träsnidaren Johan Ullberg från Hurva, senare med verkstad i Finja. Ullbergs produktion av altaruppsatser och predikstolar följer ett tidigt etablerat formspråk, i den stil som något nedlåtande brukar kallas bondbarock, som han under sin nästan 40-åriga yrkesbana upprepar med mindre variationer. Verken är mycket sällan signerade men kan tack var den repetitiva gestaltningen knytas till Ullbergs verkstad, vilket är fallet med såväl altaruppsats, predikstol och baldakiner i Matteröd. Nederst finns en predella vars mittparti har svart inskriptionstavla med förgyllt bibelcitat. Altartavlan framställer Nattvardens instiftande i skuren relief och inramas av två spiralvridna kolonner med akantuskapitäl flankerade av friskulpturer med attributen ankare och fackla respektive palmblad och bok. Kolonnerna bär upp ett entablement som kröns av en kartusch med förgyllt bibelcitat omgivet av akantus och voluter. Kartuschen flankeras av två skulpterade putti med lansar och palmblad. Färgsättningen går i grått, svart, blått, rött och grönt samt guld och silver. Den halvrunda altarringen är uppbyggd av svarvade balusterdockor lika läktarbarriärens med oprofilerad överliggare. Färgsättning i ljust grått med förgyllda detaljer. Hand- och knäfall är stoppade och klädda med blått ylletyg. Predikstolen med baldakin, trappa och dörr i polykromt bemålat trä är även den ett verk av Johan Ullberg, tillkommen 1755. Närmast identiska predikstolar återfinns bland annat i närbelägna Västra Torups och Brönnestads kyrkor. Den fyrsidiga korgen och trappbarriären är uppbyggda som gråmålade ramverk med fyllningar vilka flankeras av för Ullberg karaktäristiska volutformade pilastrar. Fyllningarna pryds av blomkronor och hängande akantusblad i förgyllning och försilvring. Under ett rundat listverk med skurna festonger och en hålkäl avslutas korgen nedtill med en tofsprydd lambrekäng. Upptill avslutar ett förkroppat listverk över ett inskriptionsfält med förgylld text mot svart botten. Korgens fot uppvisar ett formspråk typiskt för det sena 1800-talet och är med största sannolikhet adderad vid ombyggnaden 1898. Baldakinen är sexsidig med lambrekänger lika korgens under ett förkroppat listverk som kröns av förgyllda kartuscher med snäckskal. Hörnen markeras av brinnande urnor. En större brinnande urna kröner baldakinen och sammanlänkas med ramverket av S-formade listverk som ger baldakinen sin för Ullberg typiska hjälmform. Såväl krönet som listverken förefaller i jämförelse med andra verk (exempelvis dopfuntsbaldakinen) ha kortats något för att få plats under tunnvalvet. I innertaket hänger en försilvrad duva under en förgylld strålglans. Dörren till trappan kröns av en kartusch flankerad av brinnande urnor lika baldakinens. Dopfunten i gjuten rödlaserad betong är sannolikt tillkommen i samband med ombyggnaden 1898. Den har klockformad fot, rakt skaft med kanneleringar samt cuppa med kraftig godronnering. Över dopfunten hänger en dopfuntsbaldakin som är något mindre men i övrigt identisk med predikstolens baldakin. Kyrkan bevarar även foten till en medeltida dopfunt, möjligen samtida med den äldsta kyrkan. Foten har kvadratisk skråkantad sockel och uppåt avsmalnande överdel med reliefbård och vulst med bladornamentik. Foten påträffades i Brönnestad och återfördes till kyrkan 1968 efter att ha varit försvunnen sedan dopfunten auktionerades ut på 1800-talet. Den öppna bänkinredningen tillkom 1936 och flankerar mittgången i två kvarter. Gavlar och ryggstöd är utformade som ramverk med släta fyllningar. De rektangulära gavlarna avslutas med en enkelt profilerad överliggare. Färgsättningen går i grått med grönlaserade fyllningar och detaljer i rött och svart på gavlarna. Bänkarna har psalmbokshyllor, fotstöd, klädhängare och stoppade dynor klädda med blått tyg. Orgeln med 11 stämmor fördelade på två manualer plus pedal tillverkades 1961 av Olof Hammarberg i Göteborg och ersatte då en orgel byggd 1898 av G.M. Liljeberg, Karlskrona. Den tredelade orgelfasaden, som är bevarad frän den äldre orgeln, har ett nedre parti med klassicistisk grundkomposition medan övre partiet alluderar på Ullbergs altaruppsats i barock med spiralvridna kolonnetter, pipfält med inramning av drapering och listverk lika altartavlan samt krönparti med kartuscher och brinnande urnor. Färgsättning i ljust grått, svart, grönt, rött samt guld och silver. Kyrkan har två kyrkklockor av malm. Lillklockan från 1599 pryds av lister, ornamentbårder och inskription på latin. Storklockan som göts 1898 av Joh. A. Beckman & Co, Stockholm är bland annat dekorerad med akantusornamentik, två änglar hållandes en vapensköld med det allseende ögat samt inskription gällande klockans tillkomst. Bland kyrkans övriga inventarier av kulturhistoriskt intresse kan nämnas två länstolar med flätade sitsar varav den ena är märkt ANNO 1757. Stolarna är placerade i sakristian i absiden. |
