Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster SÖDERKÖPING SKÄLLVIK 3:1 - husnr 1, SKÄLLVIKS KYRKA

 Byggnad - Värdering

SKÄLLVIKS KYRKA (akt.)
12/21/07
Motivering
Kyrkobyggnaden
Stora delar av kyrkans murverk är från den första byggnadsperioden på 1300-talet och utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik. Kyrkans nuvarande utformning härrör dock till största delen från Johan III:s omfattande ombyggnad mellan åren 1590 och 1593 och utgör ett tidigt exempel på centralkyrkotypen, som först under 1600-talet blir vanligt förekommande i Sverige. De framtagna renässanskalkmålningarna ger en uppfattning om dåtidens kyrkorum. Kyrkans historia är intimt förknippad med Stegeborgs slott, vilket är tydligt bl. a genom gravkoret och specifika inventarier såsom dopfunten, begravningsvapnen och takrosen. Bland inventarierna bör även ett Mariaskåp från 1400-talets första hälft omnämnas samt en biskopsstol. Jonas Wistenius orgel, är enligt uppgift från Riksantikvarieämbetet, en av fem bevarade i landet och har genom sin välbevarade fasad och sällsynthet stora kulturhistoriska värden. Värt att notera är även att ljuskronorna inte är elektrifierade.

Kyrkans interiör präglas i hög grad av den omfattande renovering som utfördes 1955-1956 under ledning av arkitekt Erik Lundberg, då i stort sett hela kyrkorummet omgestaltades. Lundbergs målsättning var att återställa renässanskyrkan i ursprungligt skick och dagens kyrkorum representerar den tidens modernistiska arkitektursyn.

Sammanfattning
• Kyrkans medeltida murverk, den östra gavelns tegelorneringar och övriga medeltida byggnadsdetaljer, som t ex dörren till sakristian, utgör värdefulla historiska dokument.

• Samhörigheten med Stegeborgs slott är fortfarande mycket påtaglig genom inventarier av hög kvalité. Biskopsstolen från 1200-talet kan ha en koppling till den medeltida biskopsborgen i Skällvik.

• Kyrkan har en enhetlig karaktär såväl exteriört som interiört från 1590-1593 års renovering och utgör ett tidigt exempel på centralkyrkotypen, som först under 1600-talet blir vanligt förekommande i Sverige. Resterna av kalkmålningarna i koret från slutet av 1500-talet har ett konsthistoriskt värde.

• Jonas Wistenius orgel har genom sin välbevarade fasad och sällsynthet stora kulturhistoriska värden.

• Erik Lundberg var vid tiden för den omfattande restaureringen 1955-1956 en av landets mest tongivande restaureringsarkitekter. Hans tillägg i kyrkorummet är av stort arkitektur- och restaureringshistoriskt värde.

• Kyrkomiljön med kyrka, klockstapel, kyrkogård, f d skola och prästgård utgör tillsammans med Stegeborgs gårdsanläggning en betydelsefull del i riksintresseområdet vid Stegeborg och Skällvik.