Stäng fönster ESKILSTUNA TEMPLET 1 - husnr 1, ANSGARSKYRKAN
Byggnad - Värdering
| ANSGARSKYRKAN (akt.) | |
| 1/16/08 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖ Ansgarskyrkan ligger i en sluttning ned mot Engelbrektsplan i anslutning till parkområdet Sturehöjden i stadsdelen Fröslunda i Eskilstuna. Bostadsområdet Fröslunda uppfördes under 1940- och 50-talen och gränsar till de äldre stadsdelarna Västermalm och Brunnsbacken. KYRKOANLÄGGNING Den kuperade kyrktomten omges av delvis fogade terrassmurar i söder, väster och norr. I öster gränsar tomten mot ett mindre skogsbeväxt grönområde. Kyrktomten består av berg i dagen samt mindre gräsytor med ett flertal träd, främst tall och björk. Omedelbart öster om kyrkan ligger församlingshemmet som uppfördes på 1990-talet. Klockstapeln är placerad sydöst om kyrkan. Asfalterade och grusade gångar leder upp till församlingshemmet och kyrkan. Vid gångarna finns trappor av natursten med räcken av svartmålat järn. Närmast kyrkan samt i förbindelsegången mellan kyrka och församlingshem ligger smågatsten på gångarna. KYRKAN Ansgarskyrkan är uppförd som en basilika och består av ett treskeppigt långhus, ett smalare kor i väster och ett vapenhus i öster. Kyrkorummet och vapenhuset ligger i kyrkans entréplan medan sakristian ligger i sutterängplanets västra del, en trappa ned från kyrkorummet. I övrigt inrymmer sutterängplanet samlingsutrymmen. Kyrkan har en sockel av platsgjuten betong. Betongen är gjuten mot en smal lockpanel, vilken bevarar avtrycken från panelen och dess ådring. Fasaderna är uppförda av rött fasadtegel från Valla tegelbruk. Kyrkan har flera stora fönster som är försedda med betonginfattade, färgade glasmosaiker. Mittskeppets uppskjutande partier är försedda med fönsterband av glasbetongblock. Mittskeppets sadeltak och sidoskeppens pulpettak har papptäckning medan pulpettaket vid den norra ingångens vindfång har skivtäckning av kopparplåt. Ansgarskyrkan uppfördes 1961-62 efter ritningar av arkitekt Johannes Olivegren och har sedan nybyggnationen genomgått få förändringar. Under 1980-talet ersattes den ursprungliga skivtäckningen av kopparplåt av papptäckning och under 1990-talet genomfördes en del förändringar i kyrkans interiör, bland annat flyttades sakristian ned till suterrängplanet och en hiss installerades i den tidigare sakristian bredvid vapenhuset i entréplan. År 1996 uppfördes en församlingsbyggnad öster om kyrkan. Kyrkan och församlingsbyggnaden förbands med en inglasad gång. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING Kyrkobyggnaden är i sin helhet ett välbevarat exempel på god 1960-talsarkitektur, såväl exteriört som interiört. De geometriska formerna kvadraten, rektangeln och cirkeln är viktiga beståndsdelar i Ansgarskyrkans arkitektoniska uttryck. Byggnaden präglas av den omtanke om kvalitet och gestaltning som arkitekten har visat från minsta detalj till den stora helheten. Samspelet mellan de valda materialen betong, tegel, trä och glas samt bearbetningen och färgsättningen av dessa är viktiga, förenande delar av kyrkans arkitektur. Ursprunglig inredning och inventarier förstärker kvalitetsprägeln och kyrkobyggnadens sammanhållna karaktär. Kyrkans olika byggnadsdelar har hög materialkvalitet och är utförda med stor omsorg. Tillsammans bildar de en gemensam helhet i hela kyrkan, såväl i exteriören som i interiören. I interiören är det konstnärliga samspelet mellan olika material och olika geometriska former mycket framträdande. Interiören uppvisar en mycket medveten gestaltning i valet och hanterandet av materialet: tegelmurar med avhuggna koppar och grovt fogbruk med olika fogbredd, betongkonstruktioner med avtryck efter och rester av formbrädorna bevarade samt massiva block av granit i altare och dopfunt. Det faktum att kyrkans predikstol har avlägsnats från kyrkorummet påverkar interiörens sammanvägda kulturhistoriska värde negativt. Predikstolen är ritad av kyrkans arkitekt och är tänkt att utgöra en viktig del av kyrkorummets helhetsgestaltning. Den glasade förbindelsegång som binder samman kyrkobyggnaden med församlingshemmet har förändrat upplevelsen av kyrkomiljön mer än den har påverkat kyrkobyggnadens kulturhistoriska värden. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö: - Originalmaterial och behandlingen av dessa bör hanteras med stor varsamhet. - Inredning och inventarier ritade av Johannes Olivegren utgör en helhet och är viktiga för upplevelsen av kyrkorummet. - Konstnärlig utsmyckning av konstnärerna Randi Fischer och Ralph Bergholtz. - Ansgarskyrkan har i sin helhet ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde. |
