Stäng fönster SÄTER KYRKAN 1 - husnr 1, SÄTERS KYRKA
Byggnad - Värdering
| SÄTERS KYRKA (akt.) | |
| 3/17/05 |
| Motivering |
|---|
|
Orten och kyrkans historia präglas av bergshanteringens och bruksdriftens utveckling i trakten. Gravhällar och inredningsdetaljer vittnar fortfarande om bygdens och ortens storhetstid. Kyrkoplatsen har en historia som sträcker sig tillbaka till 1600-talet. Nuvarande kyrka har haft två föregångare; ett träkapell som uppfördes i början av 1600-talet och brukades fram till 1635 samt en stenkyrka som stod färdig 1637. Murdelar från denna kyrka återanvändes i nuvarande byggnad. Säters nuvarande kyrka tillhör den utbredda gruppen av nyklassiska kyrkor som tillkom över hela landet mellan ungefär 1760 och 1860. Ungefär 800 kyrkor av denna typ uppfördes under perioden. De karaktäriseras av rektangulära långhus med kvadratiskt torn i väster, krönt med huv eller lanternin. De har vanligen tunnvalv, stora fönstersystem, vitputsade väggar och murar samt en sparsam och stram utsmyckning. Nuvarande kyrkan uppfördes mellan 1777 och 1778, men det ursprungliga tornet ersattes av ett nytt 1807. Kyrkans monumentala nyklassicism med sitt strama och sparsamma formspråk är fortfarande väl bibehållen. Ett särdrag är de raka och tätt uppställda strävpelarna som ger fasaderna dess rytm. Kyrkan är utvändigt oförändrad, med undantag av tillbyggnaden på norra långsidan. Även invändigt har kyrkan till största del behållit sin ursprungliga karaktär och inredning, även om ett flertal restaureringar medfört vissa mindre ändringar. Borttagen är dock Tempelmans altarpredikstol. Valvet urskiljer sig från det traditionella tunnvalvet genom en svag spetsbågig brytning. Kyrkan innehåller många inventarier samt inredningsdetaljer som härstammar från tidigare kyrkobyggnader på platsen samt från Dalsbyns kapell. Kyrkomiljön med kyrkotomt och kringliggande bebyggelse vittnar om kyrkans och ortens utveckling under århundraden. Säters stadskärna, där kyrkan ingår, är av riksintresse för kulturmiljövården. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön • Kyrkomiljön med bebyggelsen kring kyrkokvarteret • Äldre murverk som härstammar från 1600-talets kyrka • Kyrkans väl bevarade och representativa nyklassicistiska exteriör som till stor del förblivit oförändrad sedan tornet återuppfördes 1807 • Kyrkorummets monumentala och nyklassicistiska karaktär med originalinredning; i synnerhet altaranordningen, läktaren och orgelfasaden av Tempelman • Gravmonumentet över Krusebjörnska familjen • Glasmålningarna från 1600-talet |
