Stäng fönster TINGSRYD URSHULT 2:1 - husnr 1, URSHULTS KYRKA
Byggnad - Värdering
| Urshults kyrka (akt.), URSHULTS KYRKA (akt.) | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Urshults kyrka är otvivelaktigt ett av länets mest säregna och utsmyckade landsortskyrkor där en rad detaljer i interiören tillsammans skapar ett unikt och ytterst värdefullt kyrkorum utifrån kulturhistoriska bedömningsgrunder. Exteriören präglas helt av det tidiga 1800-talets enkla ideal vad gäller dekorativt formspråk. De estetiska ambitionerna är närmast koncentrerade till de båda entréportalerna samt sakristians ingång där utkragade entablement som bärs av en pilasterordning skapar en välavvägd monumentalitet. I övrigt råder en behärskad enkelhet som lämnats orörd sedan kyrkans uppförande. Taktäckningsmaterial har skiftat men 1949 skedde en omläggning som innebar ett enhetligt och passande utseende, tidigare låg samtidigt både skiffer, spån och plåt. Den ursprungliga interiören är förhållandevis välbevarad även om 1891 års restaurering helt satt sin prägel på kyrkorummet. Inredningen har dock undgått genomgripande förvanskningar där exempelvis bänkkvarteren fått behålla sin speciella uppställning i fyra rader, antalet bänkrader som valts att plockas bort har begränsats. Det nyklassicistiska kyrkorummet fick en drastisk dekorativ försköning genom Ludvigs Frids målningar 1891 med dess tydliga drag av nyrenässans. Kombinationen av dessa stilelement och ideal har ändå varit fruktbart vilket bidragit till kyrkans framträdande plats både ifråga om autentiska värden men även konstnärlig framtoning. De restaureringar som utförts under 1900-talet har i stor utsträckning beaktat dessa värden varvid förödande ingrepp kunnat undvikas. Sänkningen och utvidgningen av läktaren tillsammans med läktarunderbyggnaderna är de mest omdanande förändringar som skett under 1900-talet. Åtgärderna får emellertid anses som mycket väl utförda där kyrkorummets karaktär ytterst marginellt påverkats. Dagens ockragula innertak kan uppfattas något torftigt i sammanhanget. Ludvig Frid valde dock 1891 att även utföra en försköning av detta tak genom att applicera en blåmålad väv som försågs med silverbronserade stjärnor. Tyvärr avlägsnades denna stjärnhimmel vid Bobergs restaurering 1934 som annars hade givit kyrkorummet ytterligare en estetisk dimension och ett storslaget intryck tillsammans med väggmålerierna. Vid restaureringen 1976 upptäcktes dekorativa figurscener som hade övermålats 1891, dessa har dokumenterats. Ett annat inslag som utmärker denna kyrka är predikstolen som genom sin placering i korets mitt och ovanför altarbordet dels skapar en effektfull symmetri och dels ett udda liturgiskt inslag. Valet av plats grundade sig ursprungligen på akustiska orsaker men där provisoriet efter otaliga diskussioner blev latent 1844. Korets oerhörda monumentalitet och säregna innehåll ska undanhållas förvanskande åt gärder vid framtida restaureringar. Även kyrkorummet som helhet är av sådant framträdande värde att uppkomna åtgärdsförslag helt ska underordnas och anpassas utefter interiörens befintliga innehåll och uppbyggnad. |
