Stäng fönster SÄVSJÖ BOATORP 4:1 - husnr 1, HJÄLMSERYDS KYRKA
Byggnad - Värdering
| HJÄLMSERYDS KYRKA (akt.) | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Hjälmseryds nya kyrka är uppförd i brytningstiden mellan nyklassicism och historicism. Kyrkan byggdes 1849-53 och ritades av Albert Törnquist på Överintendentsämbetet i Stockholm. Både utvändigt och invändigt präglas kyrkan främst av den kvardröjande nyklassicismen men vissa detaljer visar ändå på historiserande drag, så som det spetsiga tornet med sin små hörntorn. Utvändigt domineras fasaderna av stora spritputsade partier med slätputsade omfattningar, listverk och hörnkedjor. Taket är lagt med skivtäckt kopparplåt. Såväl tak som fasader är viktiga delar av kyrkans uttryck och därför är material och hantverkstekniker kopplade till dem extra värdefulla för det kulturhistoriska uttrycket. Invändigt präglas också kyrkan av främst kvardröjande nyklassiska ideal. Kyrkorummet är enkelt, luftigt, ljust och huvudsakligen målat i neutrala grå nyanser. Bänkinredningen är sluten in mot mittgången och dörrarna är dekorationsmålade av Torsten Hjelm som även gjorde gipsrelieferna ovanför sakristidörrarna och målningarna till det numera nedtagna altarskåpet. Färgsättningen i kyrkorummet är från 1950-talet men gjord enligt ursprungliga nyklassiska intentioner. I altarnischen finns ursprungliga glasmålningar gjorda efter konstnär Uno Angersteins skisser, denna typ av glasmålningar är idag ovanliga i kyrkomiljö. Glasmålningarna är de äldsta bevarade i kyrklig miljö i länet. Altaret, dess processionskors och dopfunten är moderna men är väl inpassade i miljön. Bortsett från dessa sentida tillskott och senare färgsättning är kyrkointeriören tidsmässigt homogen och präglad av tiden kring dess uppförande. De främsta kulturhistoriska värdena i kyrkorummet är kopplade till den enhetliga och tidstrogna nyklassiska interiören, uttryckt genom tidstrogen färgsättning, glasmålningar, autentisk predikstol och orgelfasad i ursprungligt skick. Senare konstnärliga utsmyckningar från 1950-talet speglar sin tid och har numera vunnit historisk hävd i kyrkorummet. I kyrktornet finns ett intakt mekaniskt urverk från 1879 av teknikhistoriskt värde. Sammanfattning ● Kyrkan är från 1800-talets mitt och är typisk för den tidens kyrkobyggen med stildrag från kvardröjande nyklassicism och annalkande historicism. ● Karaktäristiska uttryck för kyrkans exteriör är de spritputsade fasaderna med släta omfattningar, listverk och hörnmarkeringar samt det karakteristiska tornet med spetsiga torn. Därför är det extra viktigt att material och utförande kopplade till dessa delar väljs med extra omsorg. ● Interiört präglas kyrkan av kvardröjande nyklassiserande drag, med återhållsam och ljus, neutral färgskala i olika grå nyanser, stora öppna ytor och stora fönsteröppningar. Ursprunglig predikstol och orgelfasad av samma arkitekt som till kyrkan är viktiga och värdefulla delar av helheten. ● De färgade altarfönstren är ett ovanliga och kulturhistoriskt mycket värdefulla. De utgör ett omistligt inslag i kyrkan. |
