Stäng fönster SÄVSJÖ SKEPPERSTAD 13:1 - husnr 1, SKEPPERSTADS KYRKA
Byggnad - Värdering
| SKEPPERSTADS KYRKA (akt.) | |
| 1/1/08 |
| Motivering |
|---|
|
Skepperstads kyrka, vars äldsta delar härrör från tidig medeltid, präglas i allt väsentligt av ombyggnader under 1800-talets första hälft. Den ursprungliga 1100-talskyrkan uppfördes av sten enligt gängse mönster med långhus, kor och absid, som vi exempelvis möter i de s.k. Njudungskyrkorna. Efter hand tillkom ett västtorn av sten, vilket emellertid revs på 1600-talet. I stället inrättades en klockstapel som stod kvar i omkring hundra år. Ett nytt torn med lanternin restes 1809 på det tidigares murar och i början av 1830-talet skedde nästa större ombyggnad. Då ersattes koret och absiden av en rak förlängning mot öster i nyklassicistisk stil. Härigenom blev kyrkan en salskyrka utan särskild kormarkering. Den gamla sakristian i norr av okänd ålder bevarades i samband med ombyggnaden. Det befintliga yttertaket av skiffersten tillkom under 1800-talets andra hälft. Invändigt bär kyrkorummet i hög grad prägel från 1800-talets klassicistiska ideal med sparsam dekorering och ljusmålad träinredning. Kyrkorummet är visserligen fattigt på medeltida inredning, men triumfkrucifixet, dopfuntsfoten och helgonbilderna är dock föremål från denna tid. Bänkinredningen består dels av bänkdörrar och gavlar troligen från tidigt 1700-tal, dels av de delar som tillkom efter 1830-talets utökning av kyrkan. Dessa senare delar av bänkinredningen är delvis i nyklassicistisk stil, men delvis också pastischer utformade enligt de äldre bänkarnas utformning. Av den inredning som tillkom under 1800-talets första hälft märks främst det polygonala altarbordet, altarringen, predikstolen och delar av bänkinredningen. Den tidigare altarprydnaden bestående av ett stort kors med törnekrona och svepduk är i dag placerad på tornvinden. Orgelhuset är visserligen också i nyklassicistisk stil, men detta tillkom i början av 1860-talet och tillfördes kyrkan först 1883. Kyrkobyggnaden har under 1900-talet varit föremål för ombyggnads- och restaureringsarbeten. De har aldrig varit särskilt genomgripande, utan främst avsett varsam ombyggnad av bänkinredning, ommålning och byte av värmesystem. Utvändigt synes knappast några förändringar skett. Sammantaget gör detta att kyrkan ger ett särskilt oförändrat intryck, vilket förstärks av att kyrkorummet saknar sentida inslag, såsom läktarunderbyggnader, mixerbord, högtalaranläggning och strålkastare. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan: • Kyrkans byggnadskropp omfattar två huvudsakliga byggnadsperioder och förändringarna under 1900-talets har varit blygsamma. Det medeltida murverket och takstolen i långhusets västra delar vittnar om kyrkans byggnadstekniska historia. Murverks- och tak- stolskonstruktionen är därför värdefull som byggnads- och teknikhistorisk primärkälla. • Kyrkorummet har i dag ett i hög grad oförändrat utseende sedan 1800-talets första hälft. Annars vanliga förändringar – exempelvis läktarunderbyggnader – saknas här. Interiören som helhet besitter därför höga kulturhistoriska värden. |
