Stäng fönster VETLANDA NÄSBY 12:1 - husnr 1, NÄSBY KYRKA
Byggnad - Värdering
NÄSBY KYRKA (akt.) | |
1/1/07 |
Motivering |
---|
Näsby kyrka är ursprungligen en tidigmedeltida kyrka som kompletterats och förändrats successivt. Såväl byggnadskroppen som inredningen uppvisar delar från olika skeden. Detta ger kyrkan ett sammansatt intryck, samtidigt som den långa kontinuiteten kan iakttas på ett tydligt sätt. Den ursprungliga byggnadskroppen är tydligt avläsbar och som alltid omfattar ett medeltida byggnadsverk stora byggnadshistoriska värden. Någon dokumentation av murverket har inte gjorts vilket är angeläget om tillfälle ges. Flera äldre kyrkobyggnader i länet byggdes till under 1700-talet med en tillbyggnad mot norr bland annat på grund av befolkningsökningen. Näsby kyrka är både ett gott och tidigt exempel på detta. Kyrkointeriörens karaktär skapas i hög grad av den inredning och dekorering från olika skeden som finns där. Det nya långhuset försågs tidigt med omfattande och detaljrika takmålningar som aldrig övermålats. Några föremål är särskilt gamla, t ex triumfkrucifixet och madonnaskulpturen. Altaruppsatsen, predikstolen, läktarbarriären samt en mängd lösa föremål härrör i första hand från perioden 1650 till 1750. Takmålningarna av J C Zschotzscher och större delen av kyrkointeriörens övriga konstföremål har stora kulturhistoriska värden, som goda exempel på kyrklig inredning under barocken. Med anledning härav bör framtida eventuella tillägg och ändringar därför avvägas mot dessa äldre tidsskikt. Näsby kyrka har en orgelläktare utan läktarunderbyggnader, vilket är tämligen ovanligt i dag. Detta är en omständighet som inte bör förändras. Ovanlig är även den bevarade eldstaden i sakristian. Sammanfattning • Kyrkans sammansatta byggnadskropp speglar tre huvudsakliga byggnadsperioder. Under tidig medeltid tillkom ett långhus, ett kor och en absid. På 1720-talet vändes kyrkans orientering genom att ett nytt långhus tillfogades mot norr. Slutligen ersattes en tidigare klockstapel år 1807 av ett klocktorn. Denna händelseutveckling avspeglar sig tydligt i den välbevarade exteriören. Exteriören som helhet besitter därför höga byggnadshistoriska värden. • Kyrkorummet med dess spår från såväl medeltid som barocktid illustrerar tydligt byggnadens utveckling. Takmålningarna, altaruppsatsen, predikstolen m m är välbevarade och besitter höga konstnärliga och kulturhistoriska värden och bidrar i hög grad till att ge kyrkorummet dess karaktär. • Det medeltida murverket och den troligen medeltida takstolen vittnar om kyrkans byggnadstekniska historia. De är därför värdefulla som byggnads- och teknikhistoriska primärkällor. • Kyrkans biutrymmen har inredning som är intressant, bl a spisen i sakristian och det i tornet förvarade ljudtaket från predikstolen. Äldre föremål tagna ur bruk och förvarade på annan plats i kyrkan är värdefulla för berättandet av kyrkans historia som gudstjänstrum |