Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster VETLANDA NÄSBY 12:1 - husnr 1, NÄSBY KYRKA

 Byggnad - Värdering

NÄSBY KYRKA (akt.)
1/1/07
Motivering
Näsby kyrka är ursprungligen en tidigmedeltida kyrka som kompletterats och förändrats
successivt. Såväl byggnadskroppen som inredningen uppvisar delar från olika skeden. Detta ger
kyrkan ett sammansatt intryck, samtidigt som den långa kontinuiteten kan iakttas på ett tydligt
sätt.
Den ursprungliga byggnadskroppen är tydligt avläsbar och som alltid omfattar ett
medeltida byggnadsverk stora byggnadshistoriska värden. Någon dokumentation av murverket
har inte gjorts vilket är angeläget om tillfälle ges.
Flera äldre kyrkobyggnader i länet byggdes till under 1700-talet med en tillbyggnad mot
norr bland annat på grund av befolkningsökningen. Näsby kyrka är både ett gott och tidigt
exempel på detta.
Kyrkointeriörens karaktär skapas i hög grad av den inredning och dekorering från olika
skeden som finns där. Det nya långhuset försågs tidigt med omfattande och detaljrika
takmålningar som aldrig övermålats. Några föremål är särskilt gamla, t ex triumfkrucifixet och
madonnaskulpturen. Altaruppsatsen, predikstolen, läktarbarriären samt en mängd lösa föremål
härrör i första hand från perioden 1650 till 1750. Takmålningarna av J C Zschotzscher och
större delen av kyrkointeriörens övriga konstföremål har stora kulturhistoriska värden, som goda
exempel på kyrklig inredning under barocken. Med anledning härav bör framtida eventuella
tillägg och ändringar därför avvägas mot dessa äldre tidsskikt.
Näsby kyrka har en orgelläktare utan läktarunderbyggnader, vilket är tämligen ovanligt i
dag. Detta är en omständighet som inte bör förändras. Ovanlig är även den bevarade eldstaden i
sakristian.

Sammanfattning
• Kyrkans sammansatta byggnadskropp speglar tre huvudsakliga byggnadsperioder. Under
tidig medeltid tillkom ett långhus, ett kor och en absid. På 1720-talet vändes kyrkans
orientering genom att ett nytt långhus tillfogades mot norr. Slutligen ersattes en tidigare
klockstapel år 1807 av ett klocktorn. Denna händelseutveckling avspeglar sig tydligt i den
välbevarade exteriören. Exteriören som helhet besitter därför höga byggnadshistoriska
värden.
• Kyrkorummet med dess spår från såväl medeltid som barocktid illustrerar tydligt
byggnadens utveckling. Takmålningarna, altaruppsatsen, predikstolen m m är välbevarade
och besitter höga konstnärliga och kulturhistoriska värden och bidrar i hög grad till att ge
kyrkorummet dess karaktär.
• Det medeltida murverket och den troligen medeltida takstolen vittnar om kyrkans
byggnadstekniska historia. De är därför värdefulla som byggnads- och teknikhistoriska
primärkällor.
• Kyrkans biutrymmen har inredning som är intressant, bl a spisen i sakristian och det i tornet
förvarade ljudtaket från predikstolen. Äldre föremål tagna ur bruk och förvarade på annan
plats i kyrkan är värdefulla för berättandet av kyrkans historia som gudstjänstrum