Stäng fönster VETLANDA TJUSTKULLE 1:3 - husnr 1, VETLANDA KYRKA
Byggnad - Värdering
VETLANDA KYRKA (akt.) | |
1/1/07 |
Motivering |
---|
Vetlanda kyrka har kontinuitet sedan medeltiden, i tornets nedre delar finns det medeltida murverket bevarat. I slutet av 1700-talet uppfördes den nuvarande kyrkan efter ritningar av arkitekt Per Wilhelm Palmroth vid Överintendentsämbetet i Stockholm, kyrkan byggdes i den nyklassicistiska traditionen men i samband med ombyggnaden 1903 som utfördes under ledning av arkitekt Ludvig Pettersson fick kyrkan en särpräglat uttryck med en treskeppig form med högt mittskepp med klerestorium. Kyrkan har en väl sammanhållen interiör där de ingående delarna berättar om kyrkans kollektiva historia. Fram till 1903 upplevde kyrkan flera omdanande förändringar medan det som gjorts därefter har tagit fasta i kyrkans karaktär från 1903 och är utförda för att ge en harmonierande helhet. Måleriet av Ludvig Frid och senare Gunnar Ström utgör kyrkans enskilt viktigaste arkitektoniska element, Ström utformade också korfönstret som idag bidrar stort till upplevelsen av koret. Från kyrkans tidiga historia återfinns den medeltida dopfunten men även triumfkrucifixet och altartavlan från 1817 vittnar om kyrkans tidiga historia. Molander-Lundeenorgeln har genomgått flera förändringar men har kvar sin orgelfasad från 1903 vilken 1947 kompletterades med ett ryggpositiv. Inventarier tagna ur bruk och förvarade på sekundär plats är viktiga dokument över kyrkans användning i äldre tid. Sammanfattning - Kyrkan har efter 1903 års ombyggnad genomgått få förändringar. Bärande för exteriören är basilikaformen och tornets högresta spira och kalkstensportalerna. - Interört domineras kyrkan av den treskeppiga formen och det dekorativa måleriet av konstnärerna Luvig Frid och Gunnar Ström. Måleriet har ett stort konstnärligtvärde och är unikt i regionen. - I kyrkan finns flera tidsskeden respresenterade i kyrkans inredning och inventarier. Från medeltiden återfinns kyrkans dopfunt, ett triumfkrucifix. Det finns även flera runstenar i kyrkans murverk. |