Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster SUNDSVALL GLÖMSTA 1:26 - husnr 2, INDALS KYRKA

 Byggnad - Värdering

INDALS KYRKA (akt.)
12/31/05
Motivering
Indals kyrka är ytterligare en av länsbyggmästaren Daniel Hagman ombyggd medeltida kyrka från 1760 talet, där det mesta av hans hand dock har försvunnit.

Numera en traditionell långhuskyrka med västtorn i den klassicistiska traditionen karaktäriseras den exteriört huvudsakligen av 1849-50-års ombyggnad genom förlängningen i väster med torn och sänkningen av yttertaket. Murarna är dock fortfarande genombrutna med de för Hagman typiskt djupt liggande tresidigt avslutade fönstren och den rakslutna östväggen med sina ljusinsläpp är också Hagmanska kännetecken.

Interiören har också omgestaltats från Hagmans högre valvslagna rum till en lägre volym med ett flackare tunnvalv. Murarna med den rakslutna östväggen skapar ett kärvt rum, men med mycket ljus, inte minst via korfönstren i öster. Den karaktäriseras av flertalet restaureringar, främst David Frykholms 1930-tal, men även Dals 1970-tal och Markströms 1990-tal. Frykholms anslag var historicerande, ett återförande till 1700-talskyrkan med en slags asketisk klassicism, men påverkad av sitt modernistiska tidevarv saknar den Hagmans historiska återkoppling till medeltid och samtida spirituella rokoko. Dahls och Markströms tillägg rör huvudsakligen läktarunder-byggnaden, men även kor och färgsättning. Man kan nog säga att den senare insatsen arbetat närmare Hagmans 1700-tal i en antikvariskt och historicerande inriktad trogenhet. Därför präglas interiören både av 1700-talsklassicism och det tidigare 1900-talets vilja till återkoppling till den gamla kyrkans tidevarv sett genom det sena 1900-talets temperament.

Att särskilt tänka på:
* Snickerierna från den gamla kyrkan med den rakställda predikstolen och altaruppsatsen, men även det sena 1700-talets golvur, nummertavla och dopfunt, som alla minner om kyrkans tradition på platsen.
* Interiörens vårdade historicism från den senaste restaureringen 1992 är ett intressant inslag från vår egen tids ambitiösa förhållningssätt till tidens gång i kyrkobyggnaderna och väl värt att underhålla

Litteratur:
Berthelson, 1953, s. 237
Nodermann, [1998], s. 32,54
SvK, [1998], s. 173ff.
SvK, Medelpad, 1939, s. 252-267
Telhammer, [1998], s. 11
- " - , 1978, s.115ff.