Stäng fönster TIMRÅ TIMRÅ PRÄSTBOL 1:1 - husnr 1, TIMRÅ KYRKA
Byggnad - Värdering
| TIMRÅ KYRKA (akt.) | |
| 12/31/04 |
| Motivering |
|---|
|
Timrå kyrka ligger centralt i Skönviksdalen, inramad av en mycket stor utvidgad kyrkogårdstomt. Tillsammans med Östrandsfabrikens höga syratorn dominerar den dalgångens visuella landskap och bär spår av de två storheter som styrt människors liv här under de två senaste århundradena – kyrkan och skogsindustrin. Kanske kan man ana att skuggan av den rationella industrin också påverkat viljan till beslutsamhet och utvecklat en viss vana vid rejäla tag. Utvändigt karaktäriseras kyrkan av ett par generationers gestaltningar, framför allt uppförandetidens 1790-tal, tornets originella överbyggnad från 1830-talet och de tillbyggda volymerna vid tornets fot 1990. Särskilt de senare påverkar i hög grad kyrkans proportioner där den traditionella långhuskyrkan med västtorn reducerats märkbart av dessa tillägg och skapat ett onödigt klumpigt utryck i den annars balanserade volymen. Invändigt redovisas flera generationers gestaltningar. Hagmanssons marginaliserade 1790-tal visar sig främst i långhusvolymen, kompletterad med de fasta snickerierna från 1800-talets första hälft; i högre grad framträder 1900-talets alltför ingenjörsmässiga attityd, mer uppfyllande praktiska behov än estetiskt inriktade. Dock, det ska erkännas, med en historiskt ambition. 1949-50-års restaurering präglades av en ambivalent längtan till äldre tider. Framträdande är nya slutna bänkkvarter, utvidgad läktare, sänkt altarring med återinfört äldre täta fyllningsutseende, nya kalkstensgolv i vapenhus, mittgång och det utvidgade koret, samt återinförande av 1500-tals skulpturer. Här infördes också en gråaktig färgskala, som följdes upp av 1997-98 års nya färgskala på bänkkvarteren. Gråskalan i Timrå kyrka är därför det mest framträdande. Vapenhusets tillbyggda tornutrymmen under 1990-talet understryker våra moderna tiders problemlösande, däremot utgör 1997-98 års inrättande av skåp mm under läktaren ett betydligt anspråkslösare och mer lyhört tillägg. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ I FÖRVALTNING OCH SKÖTSEL AV KYRKAN: * Timrå kyrka är besläktad med flera andra västernorrländska kyrkor från samma tidperiod. Naturligtvis Per Hagmanssons egna, ex. vis i Tuna från 1776 (färdigställd efter faderns ritningar), Stigsjö kyrka 1785 och Häggdångers kyrka samma år, men naturligtvis i fadern Daniel Hagmans efterföljd, vars verk kan beskådas bl. a. i Indals kyrka 1763. Den är också besläktad med flera Simon Getingkyrkor som finns i stiftet ex. vis. Nora kyrka 1804-06 och Nätra kyrka 1806-07. De är alla slätputsade, vitmålade, har en markant långhusutsträckning med stora fönsternischer för maximalt ljus och det som främst skiljer dem åt är tornbyggnadens utformning. * Tornets originella krönbyggnad från 1830-talet * Snickerier från uppförandetiden/1800-talets första hälft som predikstol, altaruppsats med altarmålning, nummertavlor och läktarfront. *Altarbordet från 1898-99 års restaurering(den enda kvarvarande detaljen) * Korväggens dekormåleri * De medeltida träskulpturerna |
