Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster KNIVSTA LAGGA 3:1 - husnr 1, LAGGA KYRKA

 Byggnad - Värdering

Lagga kyrka (akt.), LAGGA KYRKA (akt.)
5/1/06
Motivering
Lagga kyrka och kyrkogård utgör en ålderdomlig kulturmiljö, till stor del opåverkad av senare tiders förändringar. Kyrkogården med sin stenmur och krans av stora, gamla lövträd utgör en miljö med stora kulturhistoriska och upplevelsemässiga värden.

Lagga kyrka är helt och hållet bevarad i sitt senmedeltida skick. Interiören och exteriören speglar förändringar som genomförts under århundradenas lopp men som helhet är den ett märkligt dokument över medeltidens uppländska kyrkobyggande. Interiören präglas av den restaurering som ägde rum på 1920-talet och genomfördes under ledning av arkitekt Evert Milles efter ett förslag av riksantikvarien Sigurd Curman. Kyrkan har ett stort arkitekturhistoriskt värde som exempel på de stämningsfulla kyrkorum som gestaltades i det tidiga 1900-talets restaureringar. De senmedeltida valvmålningarna har en stor betydelse för rummets karaktär. De är mycket välbevarade eftersom de aldrig varit överkalkade och har ett stort konsthistoriskt värde. Det finns vidare en rik uppsättning medeltida skulptur såsom altarskåp, Mariaskåp och triumfkrucifix och en dopfunt av sandsten från 1200. Förutom skulpturerna finns även flera andra medeltida inventarier: ett sakramentsskåp i koret, en ljuskrona i sakristian och ett skåp i vapenhuset.

Klockstapeln, belägen på Laggaberget ett par hundra meter söder om kyrkan, är bevarad i sitt ursprungliga skick sedan 1736. Den innehåller dock delar av en äldre klockstapel från 1600-talet.

Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkoanläggningen och byggnaderna
– Kyrkogårdsmiljön som helhet utgör en miljö med stora kulturhistoriska och upplevelsemässiga värde. De främsta exponenterna för värdet är kyrkogårdsmuren och trädkransen, grind och grindstolpar, grusgångar samt den bevarade uppsättningen äldre gravar.
-Millesskulpturen på kyrkogården har ett konsthistoriskt värde med tanke på att Carl Milles är en av 1900-talets främsta svenska skulptörer.
– Kyrkan är helt och hållet bevarad i sitt senmedeltida skick och utgör ett märkligt dokument över medeltida byggande med stora byggnads- och kulturhistoriska värden.
– Interiören präglas av den restaurering som ägde rum på 1920-talet och är arkitekturhistoriskt värdefull som ett exempel på det tidiga 1900-talets restaureringar.
– Kyrkans medeltida inventarier har ett stort konstnärligt värde och kulturhistoriskt värde.
– De senmedeltida valvmålningarna är ovanligt välbevarade eftersom de inte varit överkalkade och har ett stort konsthistoriskt värde och ett omistligt värde för kyrkans karaktär.
– De ursprungliga takstolarna finns kvar över långhus och på dem finns rester av det klöverbladsformade trävalv som ursprungligen täckte interiören. Takstolarna har därför ett mycket stort byggnadshistoriskt värde.
– Klockstapeln har ett stort byggnadshistoriskt värde eftersom den är välbevarad i ursprungligt skick sedan den byggdes 1736 och innehåller delar av en äldre klockstapel.