Stäng fönster ÅSTORP ÅSTORP 113:43 - husnr 1, BJÖRNEKULLA KYRKA
Byggnad - Värdering
Björnekulla kyrka (akt.), BJÖRNEKULLA KYRKA (akt.) | |
11/21/16 |
Motivering |
---|
Kulturhistorisk karaktärisering för Björnekulla kyrkoanläggning Åstorps samhälle byggdes framförallt upp från 1870-talet när järnvägen kom och samhället utvecklades med industrier och handel. Även under 1970-talet nybyggdes mycket i samhället. Den nuvarande kyrkan är byggd på samma plats som sin romanska föregångare. Björnekulla kyrka är ett iögonfallande landmärke i landskapet med sitt höga torn, belägen på Söderåsens sluttning och med utsikt över slätten. Kyrkan kontrasterar till den lågskaliga bebyggelsen omkring. Gårdarna från tiden före enskiftet har successivt ersatts med villaområden. Kyrkogården är delvis omgärdad av stenmurar och trädkrans som är betydelsefulla för karaktären. Den gamla kyrkogården har ett oregelbundet mönster av gravstenar som står tätt på södersidan med ett varierat gravstensmaterial med flera högresta stenar i olika material. De nyare delarna har en för mellankrigstiden typisk utformning med buxbomsinramade singelgravplatser längs klippta rygghäckar av tuja i strikt mönster och med låga horisontella gravstenar. Kyrkogårdens strukturer är välbevarade. Björnekulla kyrka är invigd 1889 och ritad av arkitekt Gustaf Pettersson på Överintendentsämbetet. Han har ritat en mängd kyrkor i hela landet, oftast nygotiska, men alla olika. Kyrkan är byggd i nygotisk stil med tydlig höjdsträvan. Planformen är en korskyrka med långhus, två korsarmar, torn med hög spira i väster och rakt, fullbrett kor i öster. Murarna är av tegel med ornament som är gjutna av cement. Kyrkan är vitputsad med ovanligt hög takresning med sadeltak klätt med koppar. Fönstren är spetsbågiga. Portalerna är rikt dekorerade. Dörrarna är smyckade med kraftfulla bockhornsgångjärn som är typiska för nygotiken. Kyrkan är byggd under nygotikens höjdpunkt mellan 1880-1910 men saknar många av de typiska nygotiska kännetecknen som oputsade murar, strävpelare och nygotiska valv. Men den har andra drag som är typiskt gotiska med mångpass, prydnadsgavlar och horisontella listverk. Kyrkan visar på den nya tid som kom med järnvägen och industrialiseringen då gråsten byttes mot tegel och ornament kunde gjutas prefabricerade i cement. Exteriören är välbevarad och i stort oförändrad, förutom ny sakristia och takbeläggning. Vissa dekorativa gjutna ornament är dock anfrätta. I närbelägna Västra Sönnarslövs kyrka som Gustaf Pettersson också ritat har tornspiran med gavelrösten och fönstren likartad utformning med Björnekulla. De synliga, dekorativa takstolarna med öppet upp till nock är mycket ovanliga i skånska kyrkor och ger en speciell höjdsträvan. Det relativt smala, ljusa långhuset och branta takhöjden inger en mäktig känsla. Interiören karaktäriseras av ekådrad inredning, vita väggar, stora fönster, det branta bruna taket och glasmålningar i koret. Inredningen med nygotiskt formspråk med detaljerad och omsorgsfull utformning finns på läktarbarriärer, predikstol, bänkar och taket. De dekorativa takstolarna vilar på gjutna kapitäl. Kyrkorummets arkitektur och indelning är oförändrad sedan byggnadsåret och korsarmarna är inte som i många kyrkor avdelade med underbyggda läktare. Kyrkorummet innehåller främst två tidsskikt, ursprunglig inredning från 1889 och en ombyggnad från 1973. Korets inredning förnyades helt 1973. Korfönstren av Erik Olson, Halmstadgruppen, är kraftfulla i starka färger och ger mycket karaktär åt rummet. Den mycket tjocka altarskivan ger ett betydelsefullt intryck och på altaret står ett smäckert högt altarkors i silver. Kyrkorummet är glesare möblerat med betydligt färre bänkar än ursprungligt men har gett plats för ny aktivitet och liturgi i korsmitten och korsarmarna. Kyrkorummets riktning mot koret är fortfarande stark med de gamla bänkarna i långhuset. Från 1973 är tegelgolvet som dock ska efterlikna ett äldre tegelgolv. Det är positivt att det inte ligger mattor i gångarna. Korets matta av Barbro Nilsson är vacker. Från 1200-talet är dopfunt och triumfkrucifix som också är en länk till den gamla kyrkan. Krucifixets kungakrona är dock bytt till en törnerona. Krucifixet hänger framför glasmålningarna vilket skapar viss konkurrens mellan dem. |