Stäng fönster SVALÖV KÄLLS NÖBBELÖV 2:2 - husnr 1, KÄLLS-NÖBBELÖVS KYRKA
Byggnad - Värdering
| Källs Nöbbelövs kyrka (akt.), KÄLLS-NÖBBELÖVS KYRKA (akt.) | |
| 6/26/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Källs Nöbbelövs kyrkoanläggning Källs Nöbbelöv ligger i ett jordbrukslandskap bebott sedan stenåldern. Byn ger idag en aning om hur små kyrkbyar kunde se ut efter skiftets genomförande. Kvar i byn finns före detta fattighuset, prästgården, småskolan och folkskolan. Byn har under 100 år haft tre olika kyrkor. Gamla kyrkogården har kvar sin medeltida utbredning och visar delvis hur kyrkogårdarna såg ut före 1800-talets nya ideal med gravindelning och planteringar. Tidigare slogs kyrkogårdar som en äng och användes till bete. Markeringen i marken av den medeltida kyrkan av stenar som funnits både i medeltidskyrkan och 1800- talskyrkan visar på platsens långa kontinuitet. Nya kyrkogården omgärdad av bokhäckar och stora lindar är en grön oas i ett åkerlandskap. Indelningen med buxbom och singelgångar är karaktärskapande. Minneslunden är placerad på en fridfull plats långt från vägen och med utsikt över landskapet. Kyrkan från 1958 av Eiler Græbe har en skeppsform med torn som syns i landskapet. Den vitputsade muren och det kompakta formatet anspelar på medeltidskyrkor. Trots sin speciella form finns inga tvivel om att det är just en kyrka med sin vitputsade mur, torn och rött tegelsadeltak. Kyrkan är ovanlig då det är mycket sällsynt med nybyggda landsbygdskyrkor från denna tid. Nya kyrkor byggdes mestadels i städernas expanderande bostadsområden. Kyrkan med sitt lilla format är anpassad för en ny tid med befolkningsminskning och färre kyrkobesökare. Kyrkan är en av två kyrkor Græbe ritade förutom hans många kyrkorestaureringar. Källs Nöbbelöv skiljer sig helt i stil från Græbes andra kyrka, S:t Johannes i Landskrona, invigd 1961, som är byggd i modernistisk stil. Kyrkan är stämningsfullt intim och lugn. Flera saker i kyrkorummet anspelar på medeltiden som t ex de små högtsittande fönstren med antikglas som ger ett dämpat ljus, öppet upp i nock som en del av de allra första stenkyrkorna hade och sandstensomfattningarna i vissa fönster. Græbe studerade klosterkyrkorna i Lund och Ystad angående proportionerna mellan kyrka och torn. I kyrkan finns många detaljer som är väl genomtänkta som stuprörstrattarna, skrapgallret i kalksten, dörrhandtagen, den dolda förvaringen. Kyrkan är oförändrad sen den byggdes med originaldetaljer. Kyrkans material är överallt av hög kvalitet och kyrkan är byggd med stort hantverkskunnande. Græbe visar på en kombination av tradition och nytänkande. Treledsramarna i limträ är ovanliga i en kyrka vid denna tid. Den fribärande trappan i tornet med inmurade steg i väggen kombinerar funktionalitet och estetik. Dopfunten från 1180-talet är dekorerad med palmettfriser och bladskivor och har ett konstnärligt värde som också är känslomässigt eftersom den kanske är huggen av byggmästaren till medeltidskyrkan. Liknande dopfuntar finns i Felestad, Konga och Säby kyrka. Arkitekten har tänkt mycket på att dölja förvaring genom inbyggda skåp i vindfånget och i sakristian. Nytillkomna skyltar stör det lugna intrycket. Golven med tegel och blästrad kalksten är vackra i sig själva, tyvärr döljs golven ofta av mattor. De tre altartavlornas utformning och placering har varit upphov till många invändningar under sin tillkomst. Byggnadsstyrelsen ansåg inte att tavlan med den helige anden var tillräckligt väl utförd. Domkapitlet och byggnadsstyrelsen ansåg att placeringen av tavlorna inte var tillfredsställande. Den ena instansen föreslog att de två övre tavlorna flyttade närmre varandra och högre. Den andra föreslog att de övre tavlorna skulle flyttas till sidoväggarna. Græbe var inte heller nöjd. Tavlorna upplevs inklämda, de yttre kanterna på de två yttersta tavlorna når ända fram till väggens vinkling, det hade varit bättre att flytta dem närmre varandra. Dagens träfiberskiva som täcker balustraden mot orgelpodiet når inte upp till övriga materials kvalitet i kyrkan. |
