Stäng fönster HEDEMORA HUSBY PRÄSTGÅRD 2:1 - husnr 6, HUSBY KYRKA
Byggnad - Värdering
| HUSBY KYRKA (akt.) | |
| 1/12/06 |
| Motivering |
|---|
|
Husby kyrkplats har gamla anor och kan härstamma från 1100-talet. Den hade länge ett strategiskt läge intill Dalälven i anslutning till flottbron. Socknens och bygdens utveckling främjades länge av en bördig bygd samt av bergs- och järnhanteringen. Bygdens betydelse speglas även i förekomsten av kloster, kungsgård, officersboställe och insamlingsplats för Dalaregementet. Kyrkan brukades under en lång period som soldatkyrka. Lite är känt om byggnadens äldsta historia, men Husbys medeltida kyrka förblev i stort oförändrad fram till 1700-talets mitt. År 1748 utvidgades sakristian mot norr, den fick då sin nuvarande omfattning och karaktär. Förvandlingen till nuvarande nyklassicistiska kyrka påbörjades 1779 under ledning av byggmästare Dan Lundquist. Den medeltida tvåskeppiga kyrkan omvandlades till en större salkyrka med halvcirkelformad korabsid i öster och torn i väst; vapenhuset på södra långsidan revs. För ändamålet förlängdes det medeltida långhuset mot öster, västgaveln sänktes, liksom taket som fick bruten form. De gamla valven med sina pelare ersattes med ett tunnvalv av bräder som putsades med stuck. Kvar från den gamla kyrkan blev endast del av de medeltida murverken och sakristian. Husby kyrka tillhör stilmässigt, genom sin om- och tillbyggnad, den utbredda gruppen av nyklassicistiska kyrkor, som tillkom över hela landet mellan ungefär 1760 och 1860. Omkring 800 kyrkor av denna typ uppfördes under perioden. De karaktäriseras av rektangulära långhus och har kvadratiskt torn i väster, krönt med huv eller lanternin. De har vanligen tunnvalv under ett brutet tak, stora fönstersystem, vitputsade murar samt en sparsam och stram utsmyckning. I stort, och i synnerhet utvändigt, har byggnaden förblivit oförändrad sedan den stora förnyelsen på 1780-talet. Kyrkan upprustades på 1860-, 1930- och 1980-talen, huvudsakligen invän-digt. Sakristian omvandlades 1935 till kapell medan utrymmet under läktaren inreddes på 1980-talet. Predikstolen och den dubbla läktaren i väster med sin sällsynta orgelfasad och bevarade orgelverk tillkom vid kyrkans ombyggnad på 1780-talet. Korets nuvarande inredning tillkom på 1860-talet. Äldre inredningar, detaljer och inventarier från den gamla kyrkan (t.ex. triumfkrucifix, predikstol, altarskåp, skulpturer, altartavlor) har omplacerats på olika platser i kyrkan. Niclas Söderströms orgel med sin representativa fasad i barockstil är en av stiftets få bevarade orglar från 1700-talet, och enligt expertis av stort antikvariskt värde. Kyrkogårdens inhägnad med putsade pelare och smide härstammar delvis från 1780-talet. Den har utvidgats därefter efter samma mönster. Till kyrkogården hör även tre byggnader (bårhus, gravkapell, benhus) som alla har anor från 1700-talet. Benhuset är ett av de få bevarade inom stiftet. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: • Bevarade murverk och kalkmålningar som härstammar från den medeltida byggnaden • Kyrkans väl bevarade och i stort oförändrade exteriör från 1780-talet • Kyrkorummets 1780-tals karaktär och korets inredning från 1860-talet • Sakristians interiör med valv, ena delen utgör kyrkans äldsta bevarade del • Kyrkans unika dubbla läktare med orgelfasad och orgelverk från 1780-talet • Inventarier och inredningsdetaljer som härstammar från gamla kyrkan • Kyrkogårdens 1700-tals byggnader; gravkapell, bårhus och i synnerhet det sällsynta benhuset |
