Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster HÄLLEFORS HÄLLEFORS KYRKBY 4:4 - husnr 1, HÄLLEFORS KYRKA

 Byggnad - Värdering

HÄLLEFORS KYRKA (akt.)
12/1/03
Motivering
Hällefors kyrka är en av Bergslagens karakteristiska kyrkor med korsformad plan, uppförda av timmer med spånklädda rödfärgade fasader och tjärat valmat sadeltak. Kyrkan har inget torn och avviker på så sätt från de andra bergslagskyrkorna. Både långhus och korsarmar har avfasade hörn och över korsmitten finns en takryttare, även den spånklädd. Kyrkan har, som de andra timmerkyrkorna med korsformad plan, uppförts under 1600-talets första hälft och var då byggd som litet kapell. Kyrkorna har senare, några redan i slutet av 1600-talet och de övriga under 1700-talet, genomgått en liknande utveckling och har på grund av befolkningsökning byggts till med korsarmar och vanligtvis med torn. Exteriört har kyrkan kvar sina äldre fönsterbågar med beslag, troligtvis 1700-tal.

Kyrkorummet med sitt höga spetsiga trätunnvalv domineras av den renovering, som utfördes 1929 av arkitekt Erik Fant då interiören fick en mörk barockiserande karaktär. Renoveringen är konsekvent utförd. Färgsättning, bänkarnas utformning och takets dekorationsmålning samspelar väl med kyrkans äldre inredning så som predikstolen från 1600-talet, altaruppsats och altarring från 1800-talet. Modernare inslag är den senare tillkomna orgeln.

Av lokalt intresse i Hällefors är den skulpterade gravhällen av sten i korgolvet över den för Hällefors silververk betydelsefulle bergmästaren Erik Johansson och hans hustru.

I samband med kyrkans renovering 1929 utvidgades kyrkogården i sydost och försågs med en ovanlig och karaktärsskapande mur samt grindstolpar av skiffer. Där finns även ett gravkapell, som är väl anpassat till kyrkan med faluröda fasader, ett brant valmat sadeltak samt takryttare klädda med spån. Kapellet är inspirerat av Skogskapellet, som ritades av Gunnar Asplund och uppfördes 1920 på Skogskyrkogården i Stockholm.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
• Kyrkans föga förändrade exteriör med yngre portar är en god representant för bergslagens karakteristiska timmerkyrkor med spånklädda, rödfärgade fasader. Fönsterbågarna med beslag är troligtvis från 1700-talet.
• Kyrkans interiör är mycket välbevarad sedan 1920-talets renovering av arkitekt Erik Fant,
vilken är ett tidigt exempel på renovering med syftet att återställa kyrkans äldre interiör.
Den slutna bänkinredningen är en viktig komponent i kyrkans helhetsgestaltning.
• Kyrkans äldre inredning från 1600- och 1800-talet
• Utvidgningen av kyrkogården 1929 med sin ovanliga och karaktärsskapande mur och grindstolpar av
skiffer, ett material representativt för orten. Det spånklädda kapellet är ett uttryck för sin tids
fromspråk inom kyrkoarkitekturen.