Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Storfors kn, LUNGSUNDS KYRKA OCH LUNDSBERGS KYRKA KYRKOMILJÖ OCH SOCKEN, Värmland

 Miljö - Beskrivning

Beskrivning
Lungsunds socken ligger i de östra delarna av Värmland, i Storfors kommun. Området utgörs av spridda strandbygder kring sjön Stor-Lungen med flera sjöar i Letälvens vattensystem, omgivna av kuperad skogsmark.

Som många andra socknar i bergslagsområdet koloniserades bygden under medeltiden till följd av bergsbruket. Skogsbrist tvingade bearbetningen av malmen att flytta allt längre bort från gruvorna vilket gjorde att områden som Lungsund mfl socknar i Bergslagsområdet koloniserades. Den första gård som finns upptagen i skattelängden är Lungsundet från 1580. Flera gårdar tillkom senare, men 1640-talet var en särskilt expansiv period då ett 40-tal gårdar tillkom. Ett stångjärnsbruk anlades 1624 i Ackkärr och 1629 i Matlången. Något senare anlades en hytta i Kungsskogen. Det största bruket i socknen var Bjurbäcken. I socknen finns ännu några hytt- och hammarruiner bevarade.

Ortnamnet Lungsund kommer från kyrkans placering vid det smala sundet mellan sjöarna Stor-Lungen och Öjevettern. De tidigaste vägarna mellan Vänern och Filipstads bergslag gick förbi detta sund. Där passerade en stor mängd järnpråmar och där anlades också en malmkaj varifrån malm forslades till Kungskogshyttan. Färjan över sundet ersattes i början av 1950-talet av den nuvarande bron.

LUNDSBERG ligger ca två kilometer söder om Lungsunds kyrkby vid sydspetsen av Hållsjön. Ca 1 mil söderut ligger Nässundet som tidigare var närmaste järnvägsstation på banan mellan Kristinehamn och Mora. I Lundsberg anlades, som tidigare nämnts, ett järnbruk på 1630-talet, Matlångens stångjärnbruk, vid Hållsjöns utlopp. Bruket var ett komplement till gårdens agrara näringar. Sedan Olof Lundstedt 1719 förvärvade bruket har platsen namnet Lundsberg. På 1800-talets mitt hårdnande konkurrens och tvingade bruket till nedläggning 1861. Kvar från bruksepoken finns herrgården, byggd vid mitten av 1700-talet. Herrgården som idag är elevhem utgör den äldsta byggnaden i den bebyggelse som bildar Lundsbergs internatskola. Några decennier efter järnbrukets nedläggning grundade grosshandlaren William Olsson en internatskola efter engelsk förebild strax intill bruksområdet. Från starten 1896 har internatskolan successivt byggts ut. Bebyggelsen vid Lundsbergs internatskola består idag främst av skola, kyrka, elevhem, lärarbostäder, gymnastikhus, observatorium, båthus, bastu, centralkök samt Lundsbergs herrgårdsbyggnader. Bebyggelsemiljön är väl sammanhållen, ett bevarat skolsamhälle med skolhem och lärarbostäder. De mest framträdande byggnaderna är Erik Lallerstedts skolbyggnad från 1906 och den intilliggande kyrkan av Bror Almquists som uppfördes 1930. Idag utgör skolan en av de sista kvarvarande internatskolorna i Sverige. Skolbyggnaden är uppförd i två våningar med en oregelbunden byggnadskropp. Fasaderna som är putsade i gult vilar på en naturstenssockel och kröns av sadeltak med tvåkupigt rött tegel. Genom materialval, burspråk, valmade takpartier, korsvirkesdekorationer, dekorativt utformade skorstenar i plåt, småspröjsade fönster mm har arkitekten framhävt byggnadens nationalromantiska drag.

ARKIV OCH LITTERATUR: Ditt Värmland, Kulturmiljöprogram för Värmland och värmlänningar, Länsstyrelsen i Värmland 1989. / Kyrkogårdsinventering 1988, Länsstyrelsen i Värmland. / Värmlands Museums topografiska arkiv, Lungsunds kyrka. / ATA Stockholm, Lungsunds kyrka. / Lungsunds kyrka, Margareta Sigurdson, 1974.