Stäng fönster Vänersborg kn, VASSÄNDA-NAGLUMS KYRKA KYRKOMILJÖ, Västra Götaland
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Vassända-Naglums kyrka är belägen i Båberg, ungefär mitt emellan Trollhättan och Vänersborg på Göta Älvs västra sida, fem kilometer sydväst om Vänersborgs centrum. Vassända-Naglums kommun delades upp mellan de båda städerna 1945. Vassända-Naglums församling, tillsammans med annexförsamlingen Väne-Ryr, är från och med 1947 införlivad med Vänersborgs församling. Under medeltiden bildades nära bohuslänska gränsen de tre socknarna Vassända, Naglum och Ryr. Vassända socken nämns i källor 1413 och dess medeltida kyrka låg vid sjön Vassbottens sydöstra strand. Kyrkan hade ett tresidigt kor och klockor i en klockstapel. Naglums socken nämns i källor 1330 och man tror att kyrkan härstammade från 1320-talet. Den var en ovanligt stor medeltida kyrka utan kor, 25 x 7,5 meter i plan, med ett vapenhus av trä framför en ingång i söder. 1723-24 byggdes en klockstapel i korsvirke för två klockor. 1786 fick Vassända och Naglums socknar gemensamma räkenskaper och en gemensam kyrka föreslogs, vilket ledde till protester hos befolkningen. Under diskussionernas gång togs beslutet att upphöra med reparationer och kyrkorna fick förfalla. 1792 ansågs det vådligt att bege sig in i Naglums kyrka, varvid den stängdes och takläckagen på Vassända kyrka fick nödtorftigt täppas till. Invånarna gick då med på att resa en ny, gemensam kyrka i Båberg där nuvarande kyrka invigdes år 1800. Socknarna slogs ihop 1887. 1915 restes minneskors på de gamla kyrkoplatserna. Dess ruiner har grävts ut och konsoliderats under 1940-60-talen. Kyrkan ligger numer avsides, i det närmaste isolerad som på en ö mellan olika vägar. I norr brusar riksväg 44 och i väster bortom kyrkogården går en landsväg. Från en trafikled i öster går gamla Uddevallavägen, vilket en gammal vägsten förkunnar, fram till och längs med kyrkans södra sida och möter landsvägen i väster. I vägskälet där är den tidigare prästgården belägen, synlig från kyrkoparkeringen. Ett stort församlingshem ligger vid kyrkan på södra sidan av vägen. Terrängen söderut är kuperad och hyser ett fåtal villor bland lövträden. Bakom församlingshemmet reser sig en talldunge. En backe leder ned till en stor grusad yta med asfalterad parkering väster om kyrkan, med en korsande smal grusväg i nordöst-sydvästlig riktning. I grässlänten upp till gamla Uddevallavägen i sydväst är en rundad stenskoning av stora block och i rundningen finns en brunn med en handpump. Smala, tuktade stenar bär upp ett plåträcke. En långsträckt ekonomibyggnad med olika utrymmen för kyrkogårdspersonalen och besökstoalett ligger vid parkeringens östra sida och härifrån leder en smal väg vidare till en nyare kyrkogårdsdel västerut. En hästgård med beteshagar sträcker sig längs grusvägen åt nordväst och fram till riksvägen i norr. Lövträdsdungar kantar fälten. Utanför kyrkogårdsmuren i öster och norr är marken beväxt med slyig ungskog. VÄSTRA KYRKOGÅRDEN Väster om parkeringen är en separat, vidsträckt kyrkogård anlagd under 1930- och 1940-talen. Den södra och största delen började anläggas 1934 och är parkliknande med grusgångar, höga kastanjer, lönnar, almar och andra lövträd. Området hägnas av en hög, slät, mur av granitblock fogad med bruk. En kontemplationsplats är anordnad i senare tid kring en gång med en lövhäcksomgärdad, vidgad, gatstensbesatt yta med bänkar och blomrabatter. Muren rundas i sydväst och forsätter rak i väster. En öppen infart och en äldre, smal smidesgrind finns längst i öster. En gång går härifrån norrut, kantad av en mycket låg lövhäck. På östra sidan står en liten, nyare bod och bakom den är en gräsmatta med äppelträd, kanske en rest av klockaregården. Utan gränsmarkering fortsätter gräsytan vidare österut längs parkeringen mot kyrkans ekonomibyggnad. I väster leder en bred smidesgrind in till kyrkogården och en rak asfalterad gång. Området på dess norra sida tillkom vid en utvidgning 1941 med fem kvarter. Arkitekt var Allan Berglund. Ekarna på gamla gränsen behölls och står kvar än idag, men granhäcken mellan dem togs bort. Staket med häck innanför anlades i norr och stenmuren förlängdes. Norra delen är trädlös men en rad med cypresser står i öster vid gångens norra sida. I höjd med dessa står flera parallella rygghäckar, klippta spetsiga upptill, bakom låga gravstenar. Gravarna är företrädesvis låga och står i rader. Bakom häcken längs norrsidan ansluter lövskog. EKONOMIBYGGNAD En långsträckt, smal byggnad under sadeltak med enkupigt tegel och fasader med stående, brunbetsad lockpanel. Tvåluftsfönster finns på båda långsidorna med en vertikal spröjs. Dörrar och portar sitter åt sydväst med liggande, brunmålad träpanel. På sydöstgaveln leder en likadan dörr till en besökstoalett. Byggnaden är uppförd före 1985, troligen under 1970-talet. FÖRSAMLINGSHEM En långsträckt byggnad uppförd 1926 med två salar, kök och lägenhet. Arkitekt var Artur Brattberg från Uddevalla. Huset har mansardtak, belagt med flackt, kupigt tegel och vitmålad locklistpanel med lisener. Entréer finns i en frontespis åt norr och i en liten utbyggnad på östgaveln. Tvåluftsfönstren är stora och spröjsade till mindre rutor. Grunden är av stora, murade stenblock med källarfönster i. Huvudentrén har en nyare pardörr med speglar och ett femrutigt överljus i bred, stiliserat klassiserande omfattning. En trappa leder åt öster och en ramp åt väster. Tomten täcks till största delen av grus och inramas av en låg mur av likadan sten som husgrunden. |
