Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Svalöv kn, SIREKÖPINGE KYRKA (SANKT JOHANNES KYRKA) KYRKOMILJÖ, Skåne

 Miljö - Beskrivning

Beskrivning
Trakten kring Sireköpinge har varit bebodd sedan stenåldern. I kyrkans omgivning har man hittat flera forntida boplatser. Under den yngre stenåldern trängde bondelivet gradvis ut de äldre kulturerna, och skogsmarken omvandlades till bete och odling. Efter hand som socknar började etableras på 1100-talet byggdes flera kyrkor i närområdet. Medeltidens befolkningsökning gav förutsättningar till större bybildningar på slättbygden. Sireköpinge skilde dock ut sig som slättby genom att istället ha flera spridda ensamgårdar. Sireköpinge säteri, med anor från 1200-talet gränsar till kyrkan. Fram till 1547 var det en kungsgård men övergick då i adlig ägo. 1658 när Skåne blev svenskt var Sireköpinge säteri en av Danmarks största gårdar. 1677 försökte danska kungen återta Skåne och kriget härjade Sireköpinge.

En kyrkby byggdes upp runt kyrkan. Vid skiftet i början av 1800-talet sprids gårdarna över landskapet.
Kyrkan är belägen inom fornlämning Sireköpinge 32:1, som utgörs av Sireköpinge gamla bytomt enligt 1757 års karta före skiftet.

Sireköpinge tillhör Svalöv kommun och ligger cirka sju kilometer väster om Svalöv. Närmsta tätort är Tågarp ett par kilometer bort. Omgivningarna består av ett kuperat jordbrukslandskap som kännetecknas av vidsträckta åkerfält, allékantade vägar och gles bebyggelse. I och med Sireköpinge säteri präglas jordbruket av stordrift.

Av kyrkbyn återstår några hus, bland dem Martina von Schwerins skolbyggnad från 1847, och nyare skola från 1931. Båda skolorna är byggda i rött tegel med trappstensgavlar i medeltidsinspirerad stil. En ytterligare äldre skola ligger på andra sidan Råån. (Martina von Schwerin bodde på Sireköpinge säteri, var mycket litterärt intresserad och umgicks med Esaias Tegnér.)

Mot söder gränsar kyrkogården mot parken till Sireköpinge säteri. Mot öster går landsvägen med några kvarvarande gatehus, här finns också parkering och kyrkogårdsgrind. Mot norr och väster sluttar marken ner mot Råån.
Rååns dalgång är klassad som särskilt värdefull kulturmiljö av länsstyrelsen och som riksintresse M10.