Stäng fönster Lycksele kn, LYCKSELE KYRKA KYRKOMILJÖ, Västerbotten
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Lyckseles tredje och nuvarande kyrka stod klar 1799. Den nya kyrkplatsen utvecklades under andra hälften av 1800-talet till en tätort, inte minst p.g.a. att Lycksele blev ett centrum för skogsbruk och flera skogsbolag etablerade kontor och boställen här. I anslutning till kyrkan uppfördes borgarnas kyrkstugor på Borgarbacken i söder, nybyggarnas kyrkstugor på Finnbacken i väster och den fasta befolkningens gårdar i norr och söder. Man behöll alltså den uppdelning som funnits redan på Gammplatsen. Bebyggelsens tillväxt under 1800-talets slut resulterade 1870 i en reglering med rutnätsplan som fortfarande finns kvar. Flera bränder ödelade de centrala delarna av Lycksele i slutet av 1800-talet. Kring torget och Storgatan byggdes det därefter upp trähus med stenimiterande fasader, vilket gav samhället smeknamnet ”Lappstockholm”. Idag finns få rester av denna bebyggelse kvar. Finnbacksområdet med 80 kyrkstugor och 200 stall totalförstördes i en brand 1893 och därefter uppfördes där nya kyrkstugor i en annan form, som sedermera blev permanent bostadsområde för mindre bemedlade, förslummades och slutligen revs på 1940-talet. Kyrkan är placerad i öst-västlig riktning och ligger på en stor kyrkogård, som idag omges i söder och väster av centrumbebyggelse, i norr av Johan Skyttes skola och i öster av den småskaliga bostadsbebyggelsen i Hamnen. En bogårdsmur av sten omger hela det vidsträckta kyrkogårdsområdet och övergår till stödmur i öster. Ursprunglig huvudentré med vitputsade grindstolpar finns i väster, men idag angörs kyrkan huvudsakligen från öster, via en bred trappa från parkeringen vid Hamngatan. Förutom Gamla kyrkogården vid kyrkan finns ytterligare två begravningsplatser. Lugnets kyrkogård (1939) ligger ca 1,5 km nordväst om kyrkan och Berglunda kyrkogård (1957) ligger ca 4 km söder om kyrkan. Av dessa tre är numera Berglunda kyrkogård den största, både till ytan och till antalet gravsatta. |
