Stäng fönster Ängelholm kn, Ängelholms kyrkomiljö, Skåne
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Ängelholms historia går tillbaka till 1303, då dess föregångare Luntertun omtalas för första gången. Luntertun var då en liten fiskeby vid Rönne ås utlopp i Skälderviken. Tack vare sitt strategiska läge med en bro över Rönne å, utvecklades Luntertun under 1400-talet till en stad och viktig knutpunkt för både handel och transport. Byns kapell från 1200-talet byggdes ut till en treskeppig, valvslagen kyrka med torn och vapenhus i söder, något man vet tack vare arkeologiska undersökningar på 1920-talet. I syfte att centralisera handeln från Båstad, Grevie och Luntertun till en gemensam plats, lades Luntertun ned 1516 på Kristian II:s order. Bebyggelsen revs och materialet användes för att bygga upp en ny stad, Engelholm, några kilometer uppströms ån. Av Luntertun återstår idag en restaurerad kyrkoruin med bl.a. grundmurarna från den gamla kyrkan. Redan när Ängelholm fick sina stadsprivilegier i oktober 1516, hade man börjat bygga en kyrka på den plats där Ängelholms kyrka ligger idag. Stadsutvecklingen gick annars trögt; Kristian II drog in stadsrättigheterna 1547, och borgarna anmodades att flytta till den bättre befästa staden Landskrona. Utvecklingen i Ängelholm stagnerade, och de många krigen och stadsbränderna drabbade bebyggelsen hårt. Inte minst var staden hotad av ständig sandflykt sedan skogen mellan havet och Ängelholm huggits ned. Vändningen kom på 1730-talet, då riksdagen gick in med stödinsatser för att hejda sanden. Orten växte med spinnerier, keramikverkstäder och garverier, och återfick stadsrättigheterna 1767. Under 1800-talet utvecklades Ängelholm till en industristad, där sockerbruket, hamnen och läderfabrikerna blev stora arbetsgivare. Dagens gatunät lades ut, och runt sekelskiftet tillkom flera offentliga byggnader, såsom sjukhuset och järnvägsstationen. Staden fick starka folkrörelser, som drogs till friluftsbadet vid Klitterhus, frikyrkorna och hembygdsparken. Den positiva utvecklingen har fortsatt in i våra dagar, trots att många av fabrikerna försvunnit, bl.a. tack vare goda pendlings-möjligheter och bostadsutbyggnaden i stadens södra delar och i kommunens kustorter. Ängelholms kyrka ligger idag centralt i staden mellan Järnvägsgatan och Norra Kyrko-gatan. Kyrkoanläggningen är integrerad i den regelbundna kvartersstrukturen, som upptas av en varierad bebyggelse. Öster om kyrkogården ligger Stortorget med gamla rådhuset i korsvirke från 1755, som numer är turistbyrå. Kvarteren i norr består främst av tegelhus, bl.a. en enhetlig bebyggelse av f.d. arbetarbostäder från 1890-talet. I nordväst finns stadsbiblioteket från 1987, och strax därbakom Tingstorget med tingshuset från 1860-61 och f.d. kronohäktet i en byggnad från 1780. Söder om kyrkan finns till största delen flerbostadshus i fyra- fem våningar, många av dem uppförda kring förra sekelskiftet, och ett kvarter bort församlingshemmet. |
