Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Åstorp kn, Västra Broby kyrkomiljö, Skåne

 Miljö - Beskrivning

Beskrivning
Kyrkomiljön
Västra Broby ligger i västra delen av Åstorps kommun på en svag höjdplatå vid Köle-bäcken. I kommunen har påträffats några få stenåldersboplatser, som vittnar om hur de växt- och djurrika våtmarkerna beboddes under denna tid av jägar- och fiskarfamiljer. Äldsta belägg för namnet Broby är enligt Dialekt- och ortsnamnsarkivet från 1351. Byn var ännu i början på 1800-talet som en isolerad ö i ett slybevuxet landskap. Då bestod kyrkbyn av några få gårdar, som till stor del var samlade längs vägen sydöst om kyrkan. Runt byn låg svårodlade sumpskogar; inte förrän vid slutet av seklet då redskapen förbättrats kunde byborna bruka jorden effektivt. Många gårdar var kronohemman, men en viss andel var utsockne frälse under godsen Vrams Gunnarstorp norr om Bjuv, Spannarp söder om Ängelholm eller Rosendal nära Helsingborg.


Industrialiseringen under 1800-talets andra hälft innebar att fabriker, hantverk och handel drogs till Åstorp, som utvecklades till en central järnvägsknut. 1907 öppnade stenkolsschaktet vid Nyvång, som ligger norr om kyrkbyn, och ett nytt samhälle växte fram i anslutning till gruvan. Nyvång, idag riksintresse för kulturmiljövården, planerades efter den engelska trädgårdsstadens ideal och fick både skola, kapell och affärer. Som en följd av brytningen uppstod sättningar i marken och gölar bildades i de nedsjunkna områdena. Höganäsbolaget som drev gruvan tvingades betala skadestånd för skördeskadorna som drabbade Västra Brobys bönder, och dränerade marken igen så sent som på 1950-talet.

Västra Broby har idag kvar karaktären av jordbruksby, med flertalet hus samlade i ett pärlband längs landsvägen sydöst om kyrkan. En större gård ligger mer isolerat i träddungen väster om kyrkotomten. I det norra blickfånget ligger Nyvångs slagghög, och öster om byn E4, som bryter skarpt mot det småskaliga landskapet. Norr om kyrkan har kommunen föreslagit ett villaområde med ca 100 småhus. Bland husen i själva kyrkbyn märks ett gulmålat trähus, som fram tills 2011 hyste kyrkans församlingshem. Byggnaden har idag övergått i privat ägo.