Stäng fönster Malmö kn, KRONPRINSEN 1 KRONPRINSEN
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Idéerna bakom Kronprinsen, och främst höghuset, föddes hos byggmästaren Hugo Åberg redan under slutet av 1930-talet. Han ville skapa en markering av gränsen mellan innerstaden och Slottsstaden. Samtidigt ville han prova att bygga med "amerikanska hushöjder", vilket han ansåg var framtidens byggande. Först 1957 kunde Hugo Åberg köpa regementsområdet och två år senare påbörja bygget av Kronprinsen. Skivhusen byggdes först och inflyttning skedde kontinuerligt under tiden som byggandet pågick. 1964 stod komplexet klart och omfattade då ett kontorshus ut mot Regementsgatan, ett loftgångshus mot Fågelbacksgatan, kyrko- och läkarhuslänga ut mot Edward Lindahlsgången, ett köpcentra och ordinarie bostadshus. Det kakelklädda 26 våningshuset inrymde, förutom butikscentrat i bottenvåningen, även bostäder, kontor, en restaurang i den översta våningen, Översten kallad, och en TV-studio därifrån Kronprinsens internkabeltv sände två gånger i veckan. De reklamfinansierade sändningarna, vilket var ett juridiskt undantag på sin tid, pågick fram till 1980-talet då de svenska kabelkanalerna började sända. InternTV:s program bestod av bingo, pratprogram, intervjuer och filmer. Läkarhuset var ursprungligen en liten avlöpare till Malmös allmänna sjukhus och i ett första skede planerades även ambulansintag. På ovanvåningen fanns även enkelrum för boende, vilka senare omvandlades till kontor och därefter integrerades läkarmottagningen. I samma byggnad rymdes även Helgeandskyrkan vilket var en filial till S:t Petris församling. Kronprinstorget, som köpcentrat kom att heta, erbjöd ett uppbåd av butiker; leksaker, kläder, optik, radioartiklar, färg, vitvaror, blommor. Här fanns även ett café, en varitérestaurang och en bank. I anslutning till inomhustorget låg också varuhuset EPA, vilket lades ner i mitten på 1970-talet. Kronprinsen servade även de boende och besökarna med motionsanläggningar som tennishall, gymnastiksal, fäktningshall och bowlingbanor. På Kronprinsens västra sida, åt Mariedalsvägen, låg en servicestation för bilar, och intill denna kunde såväl besökare som boende köra ner i byggnadskomplexets garage, som rymde 1300 parkeringsplatser. Det stora antalet platser berodde på ett mekaniskt system av så kallade Plymothsplattor som gjorde att fordonen kunde parkeras tätt. Systemet är i augusti 2000 fortfarande i funktion. Nere i det underjordiska garaget fanns även såväl smörj- som tvätthall som under de första åren hade öppet dygnet runt. Sju meter under marken låg panncentralen som försåg byggnaderna med värme. Värmeanläggningen var för sin tid experimentell och var främst beskaffad för att elda med träflis, vilket Hugo Åberg ansåg var en bortglömd nationalekonomisk tillgång. Denna anordning visade sig dock för dyr i drift och byttes därför på 1970-talet mot fjärrvärme. Lägenheterna värmdes med golvvärme vilket var något av en nyhet på 1960-talet. Lägenheterna i husen är, undantag av loftgångshuset, koncentrerade kring centrala trapphus, vilket gör att de mindre lägenheterna blir enkelsidiga. I höghuset finns inga genomgående lägenheter. Kronprinsen är uppbyggt kring en asymmetrisk plan och bebyggelsen består av fem skivhus i sex, tio och 26 våningar samt av en fristående tvåvånings byggnad som inrymmer en läkarmottagning och kyrka. Skivhusen har gemensam bottenvåning vilken utgör köpcentrat Kronprinstorget. Mellan husen bildas därmed en upphöjd innergård med två olika nivåer. Den lägre nivån fungerar som förbindelse mellan husen och här är landskapsarkitekten Per Fribergs ursprungliga planteringsfack för blommor, buskar och träd bevarade. Den övre gårdsdelen, som domineras av det välvda taket från den underliggande tennishallen, har lek- och sittytor samt basketplan och badmintonbana. Gårdsmiljön omgestaltades i mitten på 1990-talet då planteringsfacken avlägsnades och utgörs år 2000 av mer sammanhållna gräsytor med slingrande asfalterade gångar emellan. Två-, sex- och tiovåningshusen är uppförda i betongelement medan 26-våningshuset är klätt i kakelplattor i olika blå nyanser. Byggnadskomplexets butiksfasader har glaserad stavmosaik vilket är ett material som fortsätter in i några entréer. Såväl skivhus som höghus har helt indragna balkonger. Dess fronter är i samma material som resten av fasaderna vilket ger en sammanhängande slät fasadyta. Balkongnischerna målats i olika färger. De lägre husens fasader artikuleras främst genom fönsterbanden. FÖRÄNDRINGAR Några få större genomgripande förändringar har skett i Kronprinsen sedan dess uppförande. Den största är att kontorshuset ut mot omvandlades 1994 till gruppboende för dementa. Den lägre delen i öster har genomgått ett flertal transformeringsfaser från EPAs livsmedelshall till försäkringskassa i mitten på 1970-talet till den separata butiksgatan Hugos Corner i slutet av 1990-talet. Entréer till köpcentrat genomgick i mitten på 1990-talet något som kan benämnas som en ansiktslyftning. Här tillfördes stålställningar och nya armaturer. Gårdsmiljön omvandlades även den i mitten på 1990-talet. Butikernas fönster och dörrar har delvis bytts ut och gallerian har ändrat utseende ungefär vart tionde år medan entréer och fönster till bostäderna är i stort bevarade. |
