Stäng fönster Gagnef kn, GAGNEFS PRÄSTGÅRD 1:2 GAGNEFS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Anläggningen består av en stor kyrkogård anlagd i flera etapper och delar med en kyrka, två bårhus samt ett par ekonomibyggnader. Till Gagnefs kyrka hör en omfattande kyrkogård som tillkommit i många etapper. Den visar stor variation i sin fysiska karaktär och speglar förändringarna i gravskicket. Den äldsta kyrkogården bestod av ett smalt område närmast kyrkobyggnaden; vilket avgränsades av en stenmur som delvis är bevarad i söder, öster och väster. Murarna var 1628 täckta med spåntak. Kyrkogården har under följande århundraden utvidgats sex gånger. En tidig utvidgning genomfördes 1870 norr och öster om kyrkan. Området som inkluderar den äldsta delen kring kyrkan kallas numera för östra begravningsplatsen. Det är indelat i fem gravkvarter med kringliggande samt indelande gångar. På 1930-talet utvidgades kyrkogården vidare mot väs-ter, i förlängningen av den befintliga begravningsplatsens västra sida. Området, numera kallat mellersta begravningsplatsen, projekterades med fyra gravkvarter, kringliggande och delande gångar samt en planterad allé i nordsydlig riktning. Allén anslöt till en fontän i södra ändan. Samtidigt anlades väster om tornet ett inhägnat och fristående gravkvarter avsett för barngravar, vilket förenades genom en inhägnad allé med fontänlunden i södra delen av mellersta begravningsplatsen. En större utvidgning skedde 1946 och västra begravningsplatsen anlades i väster, i förlängning av den befintliga kyrkogården. Den nya begravningsplatsen låg dock lägre i terrängen och utsträckte sig längre ner mot söder, den delades i regelbundna gravkvarter delade av lång- och tvärgående gångar. 1953 anlades östra urngravplatsen inom gamla begravningsplatsen. Den senaste större utbyggnadsetappen genomfördes 1986, sydväst om kyrkan, och består av terrasser delade genom slingrande gångar och avgränsade av kringliggande ängsmark. Inom detta område anlades 1989 västra urngravplatsen och 1995 en askgravlund. I sin äldsta del inhägnas kyrkogården av en stenmur medan norra och västra delarna har avgränsningar av låga häckar. Den yngsta delen, nedanför kyrkan i sydväst, har en mer öppen karaktär utan tydliga avgränsningar. Den äldre delen av kyrkogården har ingångar i söder, öster och norr. I norr och söder är ingångarna i axel med kyrkans sidportaler. Tre av ingångarna har tegelmurade och vitputsade grindpelare med tälttak av plåt som bär förgyllda kors på klot. Pelarna bär smidda grindar, de tillkom troligen efter ombyggnaden av kyrkan på 1770-talet, södra grinden bär årtalet 1786. Inom samma del av kyrkogården finns i öster en ingång med pelare, staket och grindar av gjutjärn vilka tillkom 1870. I söder nedanför tornet finns i stenmuren en enklare ingång försedd endast med smidda grindar. Det i 1930-års utvidgning planerade bårhuset placerades istället strax utanför kyrkogården, i norr nära ingången. Det uppfördes som en jordkällare med torvtäckning och framsida murad av granit samt garagedörrar täckta med kopparplåt. Ekonomibyggnaderna som står nedanför kyrkan, intill vägen i söder uppfördes på 1940-talet. Öster om kyrkan, på andra sidan vägen, ligger ett äldre bårhus av rödmålat knuttimmer som bär årtalet 1822. På samma plats låg även tidigare kyrkstall, spruthus och en bod. |
