Stäng fönster Sävsjö kn, NORRA LJUNGA KYRKA 1:1 NORRA LJUNGA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Allmän karaktär Kyrkogården är rektangulär och tydligt uppdelad i två delar, den äldre vid kyrkan och utvidgningen från 1967. Den äldre delen har moderniserats under 1900-talet och har en tydlig efterkrigstida karaktär med gräsytor delade av rygghäckar. Kvarteren är fortfarande relativt små vilket ändå ger kyrkogården en ålderdomlig prägel. Utvidgningen är välbevarad med stora öppna gräsytor med rygghäckar och moderna vårdar. Omgärdning Längs landsvägen i väster finns ett järnstaket på huggen granitsockel, från 1949 längs den äldre delen i norr och 1967 i söder. Kyrkogården avgränsas i övrigt av en stödmur av granit. Ingångar Kyrkogården har fyra ingångar, i väst en vardera på den nya respektive äldre delen, en i norr och en i öster. Den nya västingången har en svart smidesgrind av samma utförande som staketet och de båda ingångarna till den äldre delen är utan grind. Mellan de två delarna finns två öppningar i häcken. Vegetation Den äldre delen av kyrkogården omgärdas av en trädkrans av äldre lönnar och under dessa växer en häck av sibirisk ärtbuske. Vid kyrkan växer formklippta ölandstok samt idegran. I norr växer ett antal björkar och uppstammade sibirisk ärtbuske och i väster finns en rosplantering. Utvidgningen i söder kantas i öst, syd och väst av oxlar, i söder växer en måbärshäck och i öster flera formklippta oxbärsbuskar. Över hela kyrkogården växer rygghäckar, av hagtorn och oxbär på den äldre delen och må- och oxbär på utvidgningen. Gångsystem Grusgångsystemet är det ursprungliga från 1967 på utvidgningen i söder. Innanför ingången finns en kvadratisk plats men sjöstensplattor. På den äldre delen i norr har förmodligen grusgångssystemet förenklats under 1900-talet för att få mer sammanhängande gräsytor. Även här finns ett inslag av sjöstenplattor, från västingången till kyrkan. Gravvårdstyper På Norra Ljunga kyrkogård finns ett brett spektrum av gravvårdar, från det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets påkostade och högresta vårdar till dagens mer lågmälda former. Under 1930-talet förändrades gravvården till att få den form som är modern än idag, med låga och breda proportioner. De äldsta av dessa är ofta tungt dekorerade med klassiserande element som kolonner och överliggare. De blir dock allt enklare under 1900-talet för att under 1990- talet utvecklas mot mer asymmetriska modeller vilka i många fall är inspirerade av den naturliga stenen. Byggnader En klockstapel från 1957 står på utvidgningen från 1967. Den ritades efter en bild på den gamla klockstapeln och ritningarna gjordes av arkitektfi rman Martin Westerlund och ingenjör Frans Andersson, Stockholm. Nybyggnationen var en del av kyrkans restaurering som gick ut på att återställa kyrkan i dess forna skick. I öster fi nns en kombinerad redskapsbod och dass. Dess regelstomme är klädd med locklistpanel i rött och de enkla dörrarna är brunmålade. Pulpettaket är täckt med korrugerad plåt. Beskrivning av enskilda kvarter Kvarter A-C, södra delen av D Allmän karaktär Kvarteren är belägna runt om kyrkobyggnaden och innefattar större delen av den gamla kyrkogården. De har alla, utom den stora norra delen av A, rygghäckar av hagtorn (A, C, D) eller oxbär och spirea (B). Gravvårdarna är ordnade i rader på kortklippta gräsytor, vanligen i öst-västlig riktning eller längs med grusgångarna. Gravvårdstyper Gravvårdarna i området är daterade mellan 1802 och 2005. Från 1800-talet fi nns sammanlagt 11 stycken vårdar och de övriga är relativt jämnt utspridda under 1900-talet, med ett visst övertal från 1930-talet. Det stora fl ertalet vårdar är dock odaterade familjegravar. Utformningen av vårdarna är typisk för deras olika tillkomsttid. Högresta och påkostade vårdar från 1800- och tidigt 1900-tal är vanligen i diabas och har en enkel men tydlig dekoration främst hämtad ur kristendomen. Från 1930-talet och framåt är den låga och breda vården vanligast. Sedan dessa blev moderna under mellankrigstiden har typen varit så gott som allenarådande på landets kyrkogårdar, likaså i Norra Ljunga. Trots den likartade formen skiljer sig vårdarna åt sinsemellan. De äldsta har ofta en tung utsmyckning inspirerad av klassicismen som kolonner och överliggare medan vårdarna under 1960-70-talen är betydligt enklare. Vårdar från 1990-talet visar en utveckling mot mer asymmetriska former, ofta inspirerade av den naturliga stenen. Titlar är vanligt förekommande i området, vilket är väntat i kvarter av den här digniteten och med så många äldre vårdar. 32 olika titlar fi nns och av dessa är hemmansägare (7 st), kyrkvärden (5 st) och lantbrukaren (4 st) vanligast. Därutöver kan nämnas till exempel lärarinnan, godsägaren, trotjänarinnan, köpman och riksdagsmannen. Kvarter E och norra delen av D Allmän karaktär Detta område ligger i den norra delen av gamla kyrkogården och är de tidigare allmänna linje-kvarteren. De är rektangulära och delas av en central grusgång. Över hela området finns meterhöga rygghäckar av hagtorn, kvarter E kompletteras med en rygghäck av ros, och i vardera kvarteret växer flera uppstammade sibirisk ärtbuske. Gravvårdstyper Gravvårdarna skiljer sig något åt i de båda kvarteren. I kvarter D finns vårdar daterade 1911—2006 med ett övertal från 1930-talet. Här finns flera bevarade linje-vårdar med det typiska småskaliga uttrycket. I kvarter E finns gravvårdar från 1905 till 2005 med ett övertal från 1960-talet. Här är det stora flertalet vårdar moderna med låga och breda proportioner och diskret eller ingen dekoration. I det nordvästra hörnet finns fyra museivårdar, varav en stenvård från 1736 och en gjutjärnsvård från 1884. Endast ett fåtal vårdar har titel, vilket är typiskt för den här typen av kvarter med linje och moderna vårdar. Vanliga titlar är hemmansägare, folkskollärare och vaktmästaren medan frisörmästare, banvaktsänkan och rättare är mer ovanliga. Utvidgningen Allmän karaktär Kvarteret innefattar hela den nya kyrkogården från 1967, vilken idag inte är utnyttjad i någon högre grad. Kvarteret är kvadratiskt till formen och är indelat i mindre fält av grusgångar. Fälten är delade av rygghäckar av må- och oxbär. Gravvårdstyper Området längs med staketet väster om klockstapeln är det som främst använts, i övrigt fi nns endast ett fåtal vårdar. Eftersom kvarteret anlades och invigdes 1967 fi nns här enbart moderna, låga och breda vårdar. Endast två titlar förekommer i kvarteret, smidesmästare och lantbrukaren. |
