Stäng fönster Sävsjö kn, EKSJÖHOVGÅRD 8:13 VALLSJÖ KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Allmän karaktär Vallsjö kyrkogård är L-formad och delas horisontellt av Eksjöhovgårdsvägen. I norr finns den äldsta delen, som invigdes 1895 samtidigt som kyrkan, och den större delen i söder är resultatet av de två utvidgningarna 1929 och 1970. Hela kyrkogården har en efterkrigstida karaktär men med vissa inbördes skillnader. De äldsta delarna, från 1890 och 1929, har en öppen karaktär med korta gräsmattor delade av grusgångar medan den yngsta genomgående har rygghäckar. Omgärdning Den äldsta delen är omgärdad på tre sidor, väst, syd och öst, av en stödmur av stora huggna block av granit. På en del ställen har använts mindre fyllnadssten. I norr finns ett brädstaket. Söder om vägen har utvidgningarna en liknande stenmur i norr och öster, den är dock något slätare. I väster avgränsas kyrkogården av en granhäck, i söder av en snöbärshäck. Ingångar Kyrkogården har sammanlagt fem ingångar, tre till den äldre delen och två till den nyare. Av de första tre är huvudingången i söder, mot Eksjöhovgårdsvägen. Den har grindstolpar av granit med konisk avslutning och den svarta smidesgrinden har tydlig inspiration i gotiken. Grinden är märkt ”C A GUSTAFSSON HJORTÖSTRÖM WIRSERUM”. I väster fi nns en ingång med en granittrappa och smidda ledstänger. Den tredje ingången används främst av kyrkogårdspersonalen och är en asfalterad gång på den nordvästra delen av kyrkogården. Ingångarna till de nyare delarna i söder fi nns i norr, huvudingången, och i väster. Huvudingången har en stiglucka i huggen granit som en pendang till kyrkobyggnaden. Det branta sadeltaket är täckt med koppar och kröns av ett kors och ett klot. Grinden i stigluckan är en svartmålad smidesgrind av enkelt, men dekorativt, snitt. Den västra ingången är en enkel smideskonstruktion fäst i grindstolpar av metall. Vegetation Runt den äldre delen växer en ålderdomlig trädkrans av lönn, minneslundens inrättande i norr har resulterat i att den norra lönnraden idag står inne på kyrkogården. Söder om kyrkan fi nns dessutom sex stycken äldre sorgeträd, en syrén, en björk och fyra paraplyalmar. Längs gången från ingången i söder fi nns fyra lönnar. Minneslunden i norr har en något annan karaktär. Den ligger norr om den forna trädkransen och inramas av friväxande björk i söder. Norr om den har den ursprungliga skogen fått vara kvar, med främst gran men även ett visst inslag av lönn. Runt större delen av utvidgningen i söder fi nns en trädkrans av oxel, längs den norra sidan av 1929 års utvidgning fi nns en rad björkar. Den äldre delen delas centralt av en björkallé under vilken det fi nns oxelhäckar. Längst söderut övergår oxelhäckarna i ett bergtallsbuskage. De två utvidgningarna skiljs åt av en aroniahäck. Den yngre delen, från 1970, har betydligt mer vegetation. Under oxelkransen växer i norr och öster bergtall. Genomgående över kyrkogårdsdelen fi nns rygghäckar i öst-västlig riktning. De två längst söder är av måbär, i mitten fi nns liguster och de två rygghäckarna i norr är av hagtorn. De centrala ligusterhäckarna bryts av tvärställda snöbärsbuskage. I sydöst fi nns en urnlund där man planterat dvärggran. Gångsystem Det grusgångssystem som finns på kyrkogården idag är på delarna från 1890 och 1929 endast spillror av det system som en gång fanns. De flesta gångar har lagts igen till förmån för gräs och endast en typ av huvudgångar fi nns kvar. På den senaste utvidgningen, 1970, är grusgångarna förmodligen ursprungliga. Här fi nns dessutom gångar av sjöstensplattor som korsar de gräsklädda kvarteren. Gravvårdstyper De flesta av gravvårdarna på Vallsjö kyrkogård är av den låga och breda form som blev modern på 1930-talet. Av förklarliga skäl fi nns enbart denna typ på utvidgningarna i söder. På den äldre delen vid kyrkan fi nns fl ertalet äldre höga och ordentligt påkostade gravvårdar. Dessa står på strategiska ställen och visar tydligt att de varit köpegravar. De moderna vårdarna har olika utformning beroende på tillkomsttid. De äldsta är tungt dekorerade med klassiserande detaljer som pelare och överliggare. De har ofta kraftiga proportioner. Yngre vård har desto enklare utförande. Många vårdar från 1960—70-talen är helt utan dekoration. Under 1990-talet blev det allt vanligare med asymmetriska former på vården och de blev mer inspirerade av den naturliga stenen. De allra yngsta vårdarna är i högre grad blankpolerade och har en frihet i utformningen som varit ovanlig under efterkrigstiden. Byggnader Inuti sluttningen nordväst om kyrkan, väster om minneslunden, finns en bårkällare från 1961. Dess ingång är utformad med tydlig inspiration från kyrkobyggnaden med grovt huggen granit. Dörromfattningen är i släthuggen granit och märkt ”1961”. Dörrarna är dekorativt utformade i ek. Ritningarna till bårkällaren upprättades av Johannes Dahls arkitektfirma i Tranås. Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning, se pdf. Kvarter B1-C1 Allmän karaktär Kvarteren innefattar hela den äldre kyrkogården söder om kyrkan, området sluttar lätt mot söder och den gamla landsvägen. Det har en öppen karaktär med mindre gräsklädda kvarter delade av grusgångar. Områdets monotoni bryts av sex sorgeträd. Gravvårdstyper De fl esta gravvårdarna står placerade i raka rader, medan ett mindre antal, genom sin placering vinkelrätt mot de andra, bryter av den upprepade strukturen. Det är tydligt att här funnits ett mer utvecklat grusgångssystem eftersom gravvårdar i äldre tid främst varit riktade mot en grusgång där de var exponerade mot eventuella kyrkogårdsbesökare. Eftersom gravvårdarna i området är daterade mellan 1892 och 2005 representerar de ett brett spektrum av gravvårdstyper. Här fi nns de äldre vårdarna från 1800- och början av 1900-talet som är mer högresta, utsmyckade och påkostade. De visar en tydlig vilja att hävda sig även efter döden. Från 1930-talet och framåt är den låga och breda vården vanligast, mer utsmyckad ju äldre den är. Det sena 1900-talets vårdar har ofta en asymmetrisk form, vilket lever kvar idag. Öster om den södra ingången fi nns enbart hällar. I området fi nns kyrkogårdens enda grav med pållare och kätting som omgärdar en marmorkolonn, i öster fi nns fyra ovanliga tumbor. Titlar förekommer på cirka en fj ärdedel av vårdarna, att Vallsjö är en stadskyrkogård visar sig genom att köpman, direktör och järnhandlanden är de vanligaste titlarna. Järnvägens betydelse för Sävsjö märks på titlarna banmästaren vid SJ, stationsföreståndaren och järnvägstjänsteman. Kvarter A1 Allmän karaktär Kvarteret är uppdelat i tre mindre områden och ligger norr om kyrkobyggnaden. Här låg ursprungligen allmänna linjen. Det har en modern karaktär med raka rader av moderna vårdar på en gräsmatta. Gravvårdstyper De flesta av gravvårdarna är från 1960-talet och framåt. I området längst i öster finns flera äldre gravvårdar bevarade, däribland ett gjutjärnskors från 1898. Det mellersta området är det yngsta av de tre med enbart vårdar från 1970—90-talen. Detta innebär att samtliga vårdar har en modern, låg och bred form med återhållen dekoration. De västra och östra delarna har en större åldersvidd på vårdarna och därmed finns en större bredd i utformningen. Ett fåtal av de äldre har flyglar som visar att de tidigare hört samman med en grusbädd. Kvarter A2-C2 Allmän karaktär Området innefattar hela utvidgningen från 1929 och ligger söder om kyrkan, på andra sidan Eksjöhovgårdsvägen. Det har tre tydliga delar varav två likartade, kvarter A2 och B2, som delas av ett längs mittgången, kvarter C2. Gången leder fram till ett högt träkors. Vårdarna står på kortklippta gräsytor delade av grusgångar. Vid en jämförelse med Göran Paulis ritning över utvidgningen från 1927 framgår att många grusgångar lagts igen och att större delen området ursprungligen skulle bestå av grusgravar. Av dessa fi nns endast en bevarad. Gravvårdstyper Utvidgningen av kyrkogården skedde 1929 och här fi nns inga vårdar äldre än 1930. Det var på 1930-talet som den låga och breda vården blev modern vilket innebär att vårdarna i området har snarlika proportioner. Allra fl est vårdar är från 1950—60-talen. Kvarteret längs mittgången, B, avviker från de andra med det stora antal hällar som fi nns. Hälften av vårdarna är hällar och de är belägna i den norra delen av kvarteret. I kvarter C finns en minnesplats med ett kors med texten ”Här vilar Patienter från vårdhemmet Solhem”. Titlar är relativt vanligt förekommande, vanligast är direktör, disponent, skräddaremästare och fd järnvägstjänstemannen, men här fi nns även boskapshandlanden, skomakaremästare, konditor och provinsialläkaren. Kvarter D Allmän karaktär Kyrkogården utvidgades ytterligare 1970 efter ritningar av Ivar Andersson. Kvarteret har en rätlinjig uppbyggnad med en grusgång som löper runt hela området och korsas på mitten. De fyra mindre avdelningarna korsas i sin tur av två rader sjöstensplattor vardera. Vegetationen spelar en stor roll i kvarteret, med rygghäckar över hela området. I norr fi nns två rader hagtorn med rönnar på jämna avstånd. I mitten står två rader liguster som bryts av tvärställda snöbärsbuskage och i söder finns två rader måbär med ytterligare rönn. I väster, vid ingången, finns ett vattenspel. Gravvårdstyper Eftersom kvarteret invigdes så sent 1970 finns här enbart moderna vårdar. Dessa står i raka rader längs med rygghäckarna. De äldre vårdarna har ofta en mycket diskret eller ingen dekoration medan de yngre i högre grad har asymmetriska former och är mer utsmyckade. Här fi nns endast fyra titlar: köpman, byggnadsritare, hushållslärare och folkskollärare. Minneslund Allmän karaktär Minneslunden ligger längst i norr på kyrkogården, ovanför kvarter A1. Lunden ligger något högre än den övriga kyrkogården och en gång av armerat gräs leder upp till den. Bakom lunden fi nns ett skoglikt område med fl era äldre granar. Minneslunden består av en rundel av armerat gräs och utanför denna en gräsmatta. I lunden står två bänkar, här fi nns en plantering av kulturväxter och ett vattenspel. Urnlund Allmän karaktär Urnlunden ligger i den sydöstra delen av utvidgningen från 1970. Här växer fl era dvärggranar. Gravvårdstyper Gravvårdarna är typiska urnvårdar, små naturstenar med enkel inskription, daterade mellan 1995 och 2007. |
