Stäng fönster Emmaboda kn, LÅNGASJÖ 4:61 LÅNGASJÖ KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
Beskrivning |
---|
Allmän karaktär Kyrkogården är rektangulär och består av kvarter A-D. Uppdelningen i de olika kvarteren är tydlig med kvarter A längs kyrkans södra långsida, kvarter B längs norrsidan samt kvarter C, D och E på den nyare delen i väster. I kvarter A finns en mindre mängd spridda grusgravar, medan övriga kyrkogårdens gravplatser är gräsbelagda. Gravvårdarna i kvarter C står längs rygghäckar, i övrigt finns ingen planerad vegetation inne i kvarteren. Kvarter A och B utgör den gamla kyrkogårdsdelen, ännu omgiven av den gamla stenmuren. Här finns också relativt många äldre gravvårdar. Båda kvarteren rymmer enbart kistgravplatser (vissa med senare nedsatta urnor med aska) och i västra delen av kvarter B finns rester av allmänna linjen. Även kvarter C och D rymmer kistgravplatser medan kvarter E består av urngravplatser. Minneslund finns i kyrkogårdens nordvästra hörn i närheten av bårhuset. Kyrkan ligger placerad på en förhöjning i landskapet med utsikt över Långssjön. Kring kyrkogården finns en varierad och något osammanhängande trädkrans bestående av äldre och yngre träd. Omgärdning I öster och söder samt längs den norra sidan av den äldre kyrkogårdsdelen finns en stödmur av granitblock, ca 1 meter hög. Stenblocken är av varierande storlek och muren är kallmurad. I ett mindre parti vid förrådsbyggnaden i norr finns en modern mur. Stenmuren kring den äldre kyrkogårdsdelen bedöms vara den äldsta. Längs västra och nordvästra delen av kyrkogården finns en häck av avenbok som avgränsning. I ett mindre parti i den östra kyrkogårdsmuren har muren rasat ut. Ingångar I öster, bakom sakristian via grindparti bestående av öppning för mittgrind (mittgrinden saknas dock) och flankeringsgrindar av svartmålat smidesjärn mellan grindstolpar av granit. Via vandringsleden kring Långsjön kan man från väster komma in på kyrkogården. Från förrådsbyggnaden i söder kan man också nå kyrkogården. Här finna en smidesgrind, men ingången brukas inte i någon större utsträckning av allmänheten. Vegetation Trädkrans: Av äldre och yngre träd, merparten planterade utanför stenmuren. Blandade lövträd av lönn (främst i öster), ask, ek och alm. De äldsta träden finns i öster. Längs södra delen finns en del hasselbuskar. Övrigt: Häck av avenbok längs kyrkogårdens västra och nordvästra gräns. Vid kyrkans östra sida finns några höga tujabuskar samt rhododendron. Vid sakristian finns häck av måbär. I kvarter A finns en gravplats omgiven av buxbomhäck och en av tuja. Väster om kyrkan, längs gången mot bårhuset finns fyra hängbjörkar samt längs hela gången syrenhortensia. Mellan kvarter B och D står tre pyramidekar. I kvarter C finns rygghäck av måbär. I minneslunden har rhododendron och några andra buskar planterats. I anslutning till torningången står en mycket gammal och kraftig ek. I kyrkogårdens allra västligaste del finns ett par stora bokar. Se vidare i de enskilda kvartersbeskrivningarna. Gångsystem Asfalterad gång från kyrkogårdens ingång i öster till kyrkans torningång och vidare till bårhuset. Gång av cementplattor längs gamla muren vid kvarter C, fram till förrådsbyggnaden. Gravvårdstyper Blandade typer från 1800-talets början och fram till 2000-tal. Det vanligaste är större och mindre vårdar av granit. Många av de äldre vårdarna är höga, med klassicerande uttryck och av svart, polerad granit, några i form av kors en i form av en bautasten. Det klassicerande uttrycket innebär bl a vårdar som i formen efterliknar en gavelportik med kolonner och toppig överdel, eller stenar dekorerade med lagerkrans, pilastrar m m. Oftast är vårdarna av svart granit och har plankpolerad framsida. En ovanlig gravvård av marmor med gravplats omgärdad av ett gjutjärnsstaket finns vid kyrkogårdens ingång i öster. En gravvård i form av en avbruten kolonn vilken omgärdas av pollare av gjutjärn sammanbundna av kättingar finns i kvarter A, liksom en häll av granit från år 1800. Flera gjutjärnskors finns i kvarter B. En utmärkande vård av sandsten i kvarter A är formgiven av Axel Poulsen och rest över kantor Bergstrand med familj. I två vårdar kombineras granit och marmor. På flera av kyrkogårdens gravplatser, med tydlig koncentration till kvarter B, finns mycket enkla träkors som markering. I församlingen finns en lång tradition av att markera gravplatser för döda som inte haft råd till gravsten med enkelt träkors. Namn har inte angivits, utan korset verkar mer ha varit en markering för en gravplats som är upptagen. Minneslund Minneslund har nyligen anlagts i kyrkogårdens sydvästra hörn och utgörs av en gräsbesådd yta med gravsättningsyta avgränsad av gamla gravramar. Rhododendron och en annan sorts perenn är planterad på platsen. Ett träd (ev hängalm) planeras också liksom lökväxter m m. Minneslunden hade vid inventeringstillfället ännu inte tagits i bruk. Byggnader Bårhus på kyrkogårdens västra del. Tunt putsade tegelfasader målade i vitt, tälttak belagt med skiffer. Invändigt kalkstensgolv, putsade ljusa väggar och färgade glas i fönstren. Förrådsbyggnad i kyrkogårdens utkant i söder. Rektangulär byggnad utförd med putsade fasader (troligen uppförda av lättbetong) samt med valmat sadeltak klätt med tjärpapp. På västra gaveln fanns tidigare tre dass. Beskrivning av enskilda kvarter/områden med kulturhistorisk bedömning Kvarter A Allmän karaktär: Kvarter A består av omkring 300 gravplatser och ligger längs kyrkans södra långsida. Området består av rader av vårdar vända mot öster. Spridda över området finns drygt ett 20- tal grusgravar inramade av stenramar. I övrigt är gravplatserna besådda med gräs, förutom mindre planteringsytor. Av gångsystem inom kvarteret finns två sandbelagda gångar bevarade i öster såsom för att markera att här fanns tidigare grusgångar. I öster och söder avgränsas kvarteret av den stödmur som är kyrkogårdens omgärdning. I väster utgör gamla kyrkogårdsområdets stenmur avgränsning. I norr finns den asfaltsgång som löper längs kyrkans södra sida. I den södra stödmuren ligger äldre gravvårdar som tagits bort från sina ursprungliga platser. Kvarteret rymmer enbart kistgravplatser. De allra flesta är familjegravplatser som brukats under lång tid. Urnor sätts numera också ned i gravplatserna. I en rad längst i väster finns några barngravar. Gravvårdstyper Gravvårdarna är av varierande slag och från olika tider. Stående och liggande vårdar blandas och även höga och låga, stora och små vårdar. Utmärkande är dock ett ganska stort antal äldre vårdar och en hel del grusgravar. Den stora majoriteten av vårdar är av grå, svart eller röd granit. Längst i väster finns den monumentala vården av marmor som markerar familjen Stenfel(d)t – Hederstiernas gravplats. Det tidigaste årtalet är 1829 vilket var dödsåret för M.G. Stenfeldt, Capten och Riddare af K.S.O. Platsen omgärdas av ett fint arbetat gjutjärnsstaket med stolpar krönta av flammor. Bredvid finns en granithäll vilken markerar graven över nämndemannen och häradsdomaren Johan Carlson och hans maka Sigrid Svensdotter, båda döda år 1800. I raden längst i öster finns en grusgrav som omgärdas av buxbomhäck och en grusgrav med omgärdning av gjutjärnspollare sammanbundna av kättingar. Vården som står på den senare gravplatsen är i form av en avbruten kolonn av svart granit. I samma rad finns två kraftiga granitvårdar som markerar familjen Geijers gravplats. Alfred Geijer var den hemvändande svenskamerikanen som grundande det framgångsrika sågverket i Långasjö vid 1900-talets början. Framträdande i kvarteret i övrigt är ett större antal höga vårdar av svart granit, flera med klassicerande uttryck i svart granit med exempelvis dekor av lagerkransar och fyrsidig, toppig avslutning. En är i form av en obelisk. I kvarteret finns också flera vårdar i form av kors i svart granit, ett gjutjärnskors (dat. 1850) och en vård av röd-grå granit vilken kröns av ett marmorkors (dat. 1890). Att blanda granit och marmor i en vård är ovanligt. En liggande gravsten av röd kalksten markerar gravplatsen för den Långasjöbördiga författarinnan Gertrud Lilja (d. 1981). Till de mer utmärkande gravvårdarna räknas också den på kantor P.M. Bergstrands familjegrav av fransk sandsten. Motivet är en såningsman i relief med inskriften ”En såningsman gick ut för att så. Vården är utförd av konstnärsparet Elisabeth Bergstrand - Poulsen (kantorns dotter) och maken Aksel Poulsen på 1920-talet. Förutom de två tidigare nämnda vårdarna från 1800-talets början och mitt är de äldre vårdarna i kvarteret från 1800-talets slut och 1900-talets början. I övrigt förekommer gravstenar från alla decennier av 1900-talet och in på 2000-talet. Den dödes titel anges på ett stort antal vårdar. Hemmansägaren är den vanligaste förekommande titeln. Andra exempel är handlanden, bokbindaren, häradsdomaren, undantagsmannen, målaremästaren, sparbankskamrer, byggnadssnickaren, kyrkovärden. Ortnamn anges på det stora flertalet vårdar. Övrigt I den södra kyrkogårdsmuren ligger ett stort antal gravvårdar musealt upplagda. Vårdarna är främst sådana som tidigare markerat familjegravar, sannolikt i kvarter A. De är främst från 1900-talets första hälft och av grå eller svart granit. I den östra muren, där muren så som tidigare nämnts är skadad, ligger en äldre kalkstenshäll. Denna låg tidigare i den västligaste av kvarterets rader. Sannolikt är det denna vård som enligt arkivkällor ska ha tillhört fanjunkaren Lorenz Gustaf Chytraeus, född 1781, död 1844. Inskriptionen är numera oläslig. Kvarter B Allmän karaktär Kvarter B består av ca 330 gravplatser och ligger längs kyrkans norra långsida. Området består av rader av vårdar vända mot öster. Samtliga gravplatser är besådda med gräs, förutom mindre planteringsytor. I öster och norr avgränsas kvarteret av den stödmur som fungerar som kyrkogårdens omgärdning. I väster utgör gamla kyrkogårdsområdets stenmur avgränsning. I den norra stödmuren ligger ett antal äldre gravvårdar som tagits bort från sina ursprungliga platser. Kvarteret rymmer enbart kistgravplatser. I den östra hälften finns familjegravar. Många av dem har brukats under lång tid. Den östra hälften rymmer rester av ett linjegravsområde, med ensamgravar, blandat med familjegravar. I en rad längst i väster finns några barngravar. I kvarterets östra del finns största andelen äldre vårdar, varav ett antal gjutjärnskors. Gravvårdstyper Gravvårdarna är av varierande slag och från olika tider. Stående och liggande vårdar blandas och även höga och låga, stora och små vårdar. Utmärkande är dock ett ganska stort antal äldre vårdar främst i den östra delen av kvarteret. Här finns bl a sju stycken gjutjärnskors daterade till 1800-talets andra hälft och ett antal höga vårdar av svart granit varav en med obeliskform och ett par i form av kors, daterade till 1800-talets slut och 1900-talets början. I området i stort finns även ett stort antal vårdar från 1900-talets mitt och framåt. Den stora majoriteten av vårdar är av grå, svart eller röd granit. En av vårdarna av röd granit har en infälld inskriptionsplatta av marmor (dat 1908) (se bild). Att blanda granit och marmor i en gravsten är ovanligt. En vård är utförd i kopparplåt i form av en gavelportik flankerad av kolonner (dat. 1970-tal). I den allra ostligaste raden är flera av församlingens tidigare kyrkoherdar begravda, den äldsta är J. Pet. Ling d. 1854 (gjutjärnskors). En gravplats markeras ännu av en stenram som en rest efter att tidigare ha varit grusgrav. I kvarterets västra hälft finns en hel del vårdar över ensamgravar, sk allmänna linjen, där gravplatsen var gratis. De är dock uppblandade med senare familjegravar. I flera fall har också flera personer senare begravts på en plats som ursprungligen sannolikt var en ensamgravplats. Resterna av linjegravar finns från 1920-50- talet och markeras vanligen av mindre och enklare vårdar, ofta liggande och av svart granit. En vård, daterad 1929 är dock i ovanligt utförande, av tunn kalksten och med ett inhugget kors. I denna del av kvarteret finns också några få mycket enkla träkors. Den dödes titel anges på ett antal vårdar. Vanligaste är hemmansägare och lantbrukare. Andra titlar som förekommer är kyrkoherden, prostinnan, kronolänsmannen, kontraktsprosten, svenskamerikanskan, bagaremästaren, handlanden, studeranden, glassliparen, kvarnägaren och trotjänarinnan. Ortnamn anges på det stora flertalet vårdar. Övrigt I norra och östra stödmuren ligger ett antal gravvårdar som tagits bort från sina ursprungliga platser. De är främst daterade till årtal under 1900-talets första hälft. Flera av dem är typiska små vårdar som brukar markera linjegravar. Kvarter C-E Allmän karaktär Kvarter C rymmer sammanlagt omkring 215 gravplatser och är beläget väster om kvarter A, bakom gamla kyrkogårdsmuren. Kvarteret består av kistgravplatser i ryggställda rader med mellanliggande rygghäck av måbär, detta med undantag av tre gravplatser längs gamla kyrkogårdsmuren i öster. Kvarteret avgränsas av gamla kyrkogårdsmuren i öster och av en nyare mur i söder. I väster tar kvarter E vid. I norr finns en asfalterad gång som leder till bårhuset och tvärsöver gången finns kvarter D. Vid den östra delen av kvarter C finns en gång mot förrådsbyggnaden. I kvarterets nordöstra hörn står en stor ek. Kvarter D rymmer omkring 265 kistgravplatser där vårdarna står uppställda i enkla rader vända mot öster och utan rygghäckar. Kvarteret avgränsas av gamla kyrkogårdsmuren i öster och av en nyare mur i norr och väster. I söder finns den asfalterade gången mot bårhuset. Längst i öster finns tre pyramidekar och längs norra muren står också tre ekar. Längs gången mot bårhuset finns fyra hängbjörkar samt parställt planterade syrenhortensior. Kvarter E är anlagt som område för urngravar. Endast tolv vårdar finns ännu i området och stora delar av den yta som var planerad för kvarter E upptas nu av minneslunden. Gravvårdarna står under en stor bok i kvarterets norra del, med undantag av två som står i den västra delen av kvarteret. Gravvårdstyper Gravvårdarna är relativt jämnstora och lika varandra i utförande. Olika varianter förekommer dock, med klassicerande drag, enkelt avskalade, oregelbundna i form eller fyrkantiga. Grå och röd granit dominerar, men även svart förekommer. Nästan alla vårdar är stående. I kvarter D finns några vårdar av mer otraditionellt, sannolikt utländskt, stenmaterial, från sent 1900-tal eller första åren av 2000-talet. I kvarter E finns ett modernt träkors. I kvarter C är stenarna i stort daterade från 1950-talets mitt och fram till 1980-talets början. Längs gamla kyrkogårdsmuren längst i öster finns tre vårdar som fått en något avskiljd placering. Det gäller gravplatserna för kontraktsprosten Jan Redin d 1998, som bl a skrev en bok om Långasjö kyrka, folkskollärarparet John och Ingrid Johansson (d 1965 resp. 2003), samt godsägaren Helgo Jacobsson (d 1963). I kvarter D är vårdarna daterade från 1970-talet och fram till 2000-tal. I kvarter E utfördes den första urngravsättningen 1956. Titlar förekommer på ett antal vårdar framförallt i kvarter C, såsom hemmansägaren, vilket är vanligast förekommande, trävaruhandlaren, skräddaremästaren och byggmästaren. Ortnamns förekommer på ett stort antal vårdar i alla tre kvarteren. |