Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Vännäs kn, VÄNNÄS 35:1 VÄNNÄS KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Kyrkogården vid kyrkan, den s.k. Gamla kyrkogården, invigdes 1824. Första tiden var den omhägnad med träplank, hade en likbod och klockan var uppsatt i en provisorisk byggnad av korsvirke. Kyrkogården har utvidgats vid tre tillfällen; åt söder i en lägre terrass 1939, åt väster 19591960 samt åt nordväst 1980. Terrängen är plan närmast kyrkan, men lätt sluttande mot söder i den nordvästra utvidgningen, och gångarna är grusade. Trädbeståndet av främst björk och rönn är relativt ungt och därmed småvuxet. Under 1990-talet höggs ett antal äldre lindar, almar och lönnar olyckligtvis ned. Det södra gravområdet närmast älven har rygghäckar. De äldsta gravarna finns närmast kyrkan, bl.a. med vårdar i sandsten, påtagligt många höga mörka stenar öster om kyrkan, en gravvård med kättingkedja, samt ett fåtal grusgravar. Det finns också ovanligt många stenkors – en tradition som förts vidare i 1980-talsområdet, där varannan rad har stenkors och varannan rad vanliga rektangulära låga stenar.

Ett trettiotal meter nordväst om kyrkan står en fyrsidig klockstapel, uppförd 1843 efter ritningar av komminister J. A. Linder, Umeå. Stapeln är byggd i timmer, med fyrsidig, bred och öppen klockvåning med arkadbågar i varje väderstreck. Den är klädd med vit locklistpanel, har grå knutbräder och arkadpelare samt valmade takfall täckta av falsad skivplåt. Klockorna är gjutna 1826 och 1904. Klockstapeln stod ursprungligen rakt norr om sakristian (och vägen) men flyttades till sin nuvarande plats av trafiksäkerhetsskäl efter högertrafikomläggningen 1969. Ett tidigare begravningskapell från 1961, numera avkristnat och använt som förråd, är diskret insmuget i branten mot södra delen av begravningsplatsen, ca 50 m sydväst om kyrkan. Byggnaden, som är ritad av arkitekt Jan Thurfjell, har ett tydligt modernistiskt uttryck med sitt flacka plåttak, spritputsade vita fasader och fönsterband av betongglas. Förrådet och det södra lägre gravfältet nås via två fint gestaltade trappor med svarta skifferplattor och svarta smidesstaket.

Den Västra kyrkogården, som ligger vid vägen mellan Vännäs och Vännäsby, upptogs som begravningsplats omkring 1925. Vägen löper här i närmast rak nord-sydlig riktning, med Umeälven på den östra sidan och kyrkogården på den västra, bakom en stenmur av huggna block. Den äldsta delen ligger närmast vägen och muren. Kyrko-gården är utvidgad mot väster och sydväst 1953 (arkitekt Denis Sundberg) och åt norr 19661967 (Carl-Henrik Nordlund, Umeå). Utöver stenmuren i öster avgränsas området av ett svartmålat järnstaket i söder. Terrängen är plan, men en viss nivåhöjning, upptagen av en gradäng, finns i sydväst. Uppfarten fram till kapellet i mitten av området är asfalterad, men gångarna är i övrigt grusade. Växtligheten består främst av björkar, men partier av tall och gran finns även. Vid uppfarten finns en björkallé och i de nyare områdena rygghäckar. Växtligheten upplevs som relativt gles. Ett fåtal äldre grusgravar med sten- och betongramar finns kvar i söder. Gravvårdarna är mer varierade på den äldsta delen än på de nyare delarna, där de är rektangulära och låga. Många av titlarna på gravstenarna påminner om järnvägens betydelse i stationssamhället Vännäs; här vilar t.ex. lokförare, banmästare och tågmästare. Ett gravkapell från 1926 av byggmästare C Sandström ersattes 1972 av det nuvarande, efter ritningar av arkitekt Kjell Wretling. Byggnaden, som kallas Mariakapellet, är uppförd i gråvitt mexitegel och hade ursprungligen platt tak. År 2002 byggdes taket om och fick en svag valmning samt försågs med takavvattning. Fasadteglet som börjat vittra behandlades med säckskurning, vilket innebar att hela fasaden blev ljusputsad. Invändigt upplever man kyrksalen som relativt välbevarad och tidstypisk, med dagsljus som faller in från dolda sidofönster, samt 1970-talets materialval och estetik vad gäller bänkar, armaturer etc. En särpräglad klockstapel i vit betong, gestaltad som ett kors med kort tvärbjälke, tillkom samtidigt som gravkapellet och är placerad ca 100 meter sydost om detta. Genom sin exponerade placering och monumentala karaktär har den modernistiska klockstapeln fått en stor betydelse och ett identitetsvärde för kyrkogården, trots att den är så mycket yngre. En ekonomibyggnad i trä från 1982 finns ca 50 meter norr om kapellet.