Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Karlstad kn, FÅGELVIKS-BERG 1:29 M.FL. ÖSTRA FÅGELVIKS KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
KYRKOMILJÖN: Östra Fågelviks kyrka ligger på en höjd intill den gamla riksvägen mellan Karlstad och Kristinehamn, ca 600 meter från en medeltida kyrkplats. Slätten kring höjden där kyrkan är placerad utgörs till stor del av jordbruksmark och här finns flera mellanstora gårdar. Intill kyrkan ligger prästgården från 1950-talet, församlingshemmet från 1961 och garage från 1990-talet. I närheten ligger också hembygdsgården med en traditionell gårdsmiljö från 1800-talet.

KYRKOGÅRDEN torde vara samtida med den träkyrka som uppfördes på platsen 1691. Endast utvidgningar som företagits under 1900-talet är dokumenterade. Den första av dem gjordes österut och invigdes 1957 men hade successivt tagits i bruk sedan 1930-talet. Den andra skedde 1971 och omfattade ett skogsområde i söder. Allmänningarna ligger dels norr om kyrkan, dels i ändarna på ett par av terrasserna i öster. De nyttjas numera mest till familjegravar men har i viss mån behållit sin ursprungliga karaktär. Ett litet område med urngravar finns på utvidgningen i söder. Strax utanför kyrkogården i norr ligger en ekonomibyggnad.

Kyrkplatsen ligger på ett skogbevuxet höjdparti i ett odlingslandskap. Kyrkogården sträcker sig norr, söder och öster om kyrkan och har en oregelbunden form. Den äldsta delen närmast kyrkan är plan med bibehållen mur runt om. 1957 års utvidgning ligger lägre och sluttar. Även 1971 års utvidgning i söder ligger lägre än den äldsta delen. I nordöst finns ett grönområde som ej nyttjas till begravningar på grund av olämpliga markförhållanden. Kyrkogården inhägnas av stödmur och stenmur i norr, söder och väster och omges förutom av skog i söder även av bebyggelse och i väster av väg och parkering.

Innanför murarna växer häckar, till övervägande delen av oxbär och sibirisk ärtväxt. I övrigt ger växtligheten kyrkogårdens äldre delar - inklusive 1957 års utvidgning - en avvikande karaktär från den på 1971 års utvidgning. På de förra förekommer rikligt med kvartershäckar av olika arter såsom måbär, oxel och hagtorn - på den äldsta delen dock endast oxel. Även trädbeståndet är här mycket varierat. Lind och lönn omger den äldsta delen och växer vid terrasserna på 1957 års utvidgning. En allé av alm leder upp till kyrkan från söder. Härtill kommer poppel och kastanj. På den senare delen, anlagd i skogsmark, finns ett naturligt bestånd av björk, som gett den namnet Björkdungen. Här finns inga kvartershäckar utan spritt planterade buskar. Genom att ett stort antal grusgravar såddes igen på 1950-talet domineras ytmaterialet av gräs. Alla gångar på kyrkogården är grusbelagda.

Efter borttagning och sänkning av be flesta gravramarna återstår endast tio grusgravar. De ligger på kyrkogårdens äldre delar och i några fall hägnade med järnstaket eller kätting. Vid kyrkogårdsporten i väster står mellan höga träd den s.k. Stuartstenen över majoren och riddaren Fredric Magnus Stuart från 1700-talets andra hälft. Förutom av den rika variationen i växtlighet präglas dessa områden av gravvårdarnas större mångfald till storlek, form och material.

Ytterligare en utvidgning skedde mot sydost i början av 2000-talet . Området har karaktär av skogskyrkogård och används till olika slag av urngravar. Marken sluttar mot öster ner mot öppna fält och mot väster avgränsas det av en skogsklädd höjdsträcknig.