Stäng fönster Aneby kn, ANEBY 1:516 ANEBYS KYRKOGÅRD
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Sammanfattande beskrivning Anebys kyrkogård anlades 1925 och tog samtidigt över stora delar av den begravningsverksamhet som fram till dess skett vid Bredestads kyrka. Ritningar till kyrkogården gjordes av arkitekt Harald Wadsjö i Stockholm. Kyrkogården är orienterad i öst-västlig riktning med ett naturligt skogsparti i öster. Skogen avgränsar kyrkogården naturligt i öster, på de övriga sidorna avgränsas den av en fogad gråstensmur. Huvudingång finns i väster. Kyrkogården saknar kyrka eller kapell, men i mitten av kyrkogården ligger en naturlig förhöjning där en klockstapel uppfördes 1938. På tomten väster om kyrkogården uppfördes dock en kyrka med församlingshem 1958 som senare har byggts om och till. Kyrkogårdens ursprungliga struktur med kvartersindelning är fortfarande kvar, om än försvagad genom att gångar delvis har såtts igen med gräs. I södra delen där kvarteren planerades för de mer påkostade och större gravarna finns i dag fler äldre gravar bevarade, medan förnyelse och föryngring har varit mer påtaglig i kyrkogårdens norra del. I den nordöstra delen har en minneslund anlagts och anslutning till den finns även ett antal urngravar samt vanliga gravar. Aneby är ett ungt samhälle från 1900-talets början, med få historiska kulturmiljöer över stadens äldsta historia. Kyrkogården med sina bevarade vårdar från dess tidigaste år har ett högt kulturhistorisk värde såsom en av de äldre miljöerna i Aneby, dessutom har kyrkogården från början en hög arkitektonisk gestaltning som är värd att förvalta. Allmän karaktär Anebys kyrkogård är en av få helt nyanlagda kyrkogårdar i länet. Kyrkogården är huvudsakligen uppdelad i tre delar; den västra delen med två regelbundna gravkvarter uppdelade i långa gravrader på linje (norr om mittgången) respektive i mindre rum (söder om mittgången), den mellersta delen med en förhöjd platå med klockstapel och krökta gravlinjer nedanför och runt platån, samt den östra delen med minneslund, urngravar och med mer skoglig karaktär. Kyrkogården omgärdas på tre sidor av en fogad gråstensmur, medan tydlig avgränsning mot öster saknas – där tar istället skogen vid. Gravvårdar är huvudsakligen från 1900-talets senare del och präglas liksom andra gravvårdar från denna tid av enkelhet – låga och breda granitvårdar på öppna gräsytor. Kyrkogården i Aneby präglas också till stor del av den naturliga terrängen, med skogspartiet i öster samt höjdplatån där framför. Klockstapeln på höjdplatån liksom gravraderna runt om förstärker och understryker platåns framträdande plats på kyrkogården. Omgärdning Kyrkogården omgärdas på tre av fyra sidor av en fogad gråstensmur. Muren är ursprunglig, och det har inte gjorts några nya öppningar i den. Muren täcks dels av sedumplanteringar i väster och norr, medan den södra delen är täckt med ett lager asfalt. De östra avgränsningen övergår i skog bakom platån. Ingångar Kyrkogårdens huvudingång ligger i väster, mot Skogsgatan och kyrkan. Grindstolpar saknas men muren är något förhöjd vid grindfästet. Grinden är smidd med modern och enkel geometrisk ornamentik, samt har årtalet 1925 inskrivet i gallret. Den norra grindöppningen är också ursprunglig, men enklare och består av ett gallerverk med korssymboler. Den södra grinden ligger i linje med klockstapeln och är uppenbarligen hämtad från en annan plats. Grinden är smidd och har årtalet 1884 inskrivet i gallerverket Vegetation Vegetationen präglas främst av de stora träden vid platån, samt skogspartiet bortom denna. Längs med kyrkogårdsmuren i väster och norr växer en jämn trädkrans av lind utanför kyrkogårdsmuren, i söder finns en blandad trädkrans av rönn och oxel. Längs med hela muren är enskilda grupper av olika tujor planterade. Mittgången från västra ingången till platån kantas av en allé av rönnträd, relativt unga. Häckar förekommer inte längs gravraderna, men platån inramas av en låg buske. På den yngre delen med minneslund i nordväst växer förutom ett par äldre tallar även björk, samt pyramidenar. Här förekommer också syrén och spireahäckar. Gångsystem Gångsystemet på kyrkogården är oförändrat från de ursprungliga ritningarna och anläggningen, men har till stora delar såtts igen med gräs. Av de ursprungliga grusgångarna finns flest bevarade kvar i kvarter A. Mittgången med rönnallén är lagd med betongplattor med yta av frilagd småsten. Övriga gångar, främst kvarter A är grustäckta. I kvarter B förekommer fortfarande spår av gångsystemet längs med gravraderna men dessa består av utlagda markplattor med gräs emellan och håller idag på att försvinna i gräset. Gravvårdstyper Kyrkogården är relativ ung och några äldre gravvårdar än 1925 förekommer inte. Det stora flertalet gravvårdar är från 1900-talets andra hälft, och följer de sedvanliga mönstren för dessa; låga och breda vårdar i granit, enkel kontur och utsmyckning. Flest äldre gravvårdar finns bevarade i kvarter A, beroende på att kvarteret från början avsattes för större och mer påkostade familjegravar. Här handlar det ändå bara om ett fåtal bevarade grusgravar med låga vårdar samt stenramar och ett fåtal högresta vårdar utan stenramar. I kvarter D vid minneslunden finns både ett antal rader för urngravar, med mindre stenar liggandes i sluttningen, samt ett antal nyare gravar från 1990-talet och senare. Minneslund, urnlund En minneslund har anlagts i kyrkogården nordöstra kvarter, D. Minneslunden består av ett kanthugget rött granitblock, med en stensatt plats framför med blomsterrabatter och bänkar. Bakom granitblocket finns en öppen plats med enbuskar, tallar och björkar som inramas av större, runda naturstenar på gräset. Byggnader Två byggnader förekommer på Anebys kyrkogård. Den mest påfallande är klockstapeln från 1938, uppförd efter ritningar av Johannes Dahl i Tranås. Klockstapeln är uppförd efter en klockbockkonstruktion, med fasadtäckning av tjärade spån. Tornluckorna är vitmålade och tornhuven kröns av en spetsig och hög spira. Under klockorna finns ett utrymme som ursprungligen användes som ett provisoriskt bårhus, men som idag används som redskapsutrymme. Klockstapeln är förknippade med arkitektoniska värden. Den andra byggnaden är ett material- och redskapsförråd vid norra muren. Byggnaden är uppförd i modern tid, är klätt med brun stående panel, har ett sadeltak som är lagt med tvåkupiga betongpannor. Byggnaden kan inte sägas vara förknippad med några större kulturhistoriska värden. Beskrivning av enskilda kvarter Kvarter A Allmän karaktär Kvarter A ligger direkt söder om huvudingången och är det kvarter som har flest bevarade äldre gravar. Även strukturen med en uppdelning i två mindre kvarter och ett mer finmaskigt gångsystem är relativt väl bevarad, om än inte lika tydlig på grund av att gräset har tillåtits ersätta tidigare grusgångar. Kvarter A är uppdelat i en västlig och en östlig del, med en grusgång som skiljer dem åt. Utmed denna gång låg de större familjegravarna, liksom i kanterna. Några gravrader utmed kyrkogårdsmuren har dock inte funnits. Gravvårdstyper Bevarade gravar är främst yngre gravar från efterkrigstiden och senare. Men här finns även ett antal äldre gravar från 1930- och 40-talet. Äldst är en grav från 1925 och sålunda samtida med kyrkogården. De yngre gravarna från efterkrigstiden präglas av låga och breda vårdar av granit, med enkla konturer och få ornamentala detaljer. Vissa har fortfarande grusytor framför vårdarna med stenramar runt om, andra har inlemmats i gräsmattan som täcker övriga kvarteret. Titlar förekommer, främst bland de äldre, och bland de som nämns finns färghandlare, fyra köpmän, folkskolelärare, två byggmästare, trävaruhandlare, smidesmästare, kyrkovärd, kyrkoherde och veterinären. Kvarter B Allmän karaktär Kvarter B omfattar norra kyrkogården från västra muren till minneslunden i östra delen. Området präglas av långa gravlinjer i nordsydlig riktning, med främst senare gravvårdar, placerade rygg mot rygg men utan häckar. Gångsystemet följer gravlinjerna och består av kalkstensplattor i gräs. Enligt Wadsjös ursprungliga ritning av kyrkogården avsattes kvarteret för allmänna gravar på linje i öst-västlig sträckning, samt för familjegravar längs med den stora grusgången, av detta syns idag ingenting. Troligen har den väst-östliga orientering övergetts från början och ersatts av den nuvarande orienteringen av gravlinjerna i nord-sydlig riktning. Framträdande vegetation saknas i kvarteret, bortsett från en linje med rönn och björkar har nyligen planterats längs med en rad. Gravvårdstyper Kvarteret är väldigt homogent vad gäller gravvårdarnas utformning. Nästan samtliga härrör från 1900- talets andra hälft, och följer det sedvanliga mönstret med låga och breda vårdar. Materialet är granit. Variationer förekommer dock vad gäller typografi och ornamentala detaljer på vårdarna, men det huvudsakliga karaktärsdraget är att vårdarna är väldigt homogena. Titlar förekommer sparsamt, de som förekommer berättar om yrken som fabrikör, läkare, kronojägare, löjtnant, järnhandlare, kinamissionär etc. De yngsta vårdarna från 1990-talet och senare visar upp tidstypiska drag i form ökad variation, naturlika stenar och andra tidstypiska drag. Närmast huvudingången i sydvästra hörnet står en av de äldsta vårdarna – över banvakten Ivar Jarls familj. Graven är den enda högresta i kvarteret och speglar dessutom det tidiga järnvägssamhället Aneby. Även ett fåtal liggande vårdar finns som ligger samlade vid slutet på en linje. Kvarter C Allmän karaktär Kvarter C omfattar begravningsplatserna på platån samt de som ligger i sluttningen nedanför och runt om. Kvarteret är speciellt och framhävs på kyrkogården både genom sin centrala placering i kyrkogårdsplanen, genom topografin och genom kvarterets utformning med rundade gravrader. Platån var från början avsedd för en kyrkobyggnad och klockstapel, endast klockstapeln kom dock till utförande. Gravarna ligger utmed regelbundna rader uppe på platån och nedanför ligger de i mjukt rundade och terrasserade rader runt platån. Ytorna är grästäckta förutom mittgången på platån som är lagd med plattor. Vid platån står ett par äldre lindar, samt att platån är avgränsad av en låg häck. Gravvårdstyper Gravvårdarna är enhetliga och sentida, och följer den vanliga utformningen av modernare gravvårdar; låga och breda samt enkelt anspråkslösa. Äldsta grav är från 1946, annars dominerar de från 1960-talet och senare. Titlar förekommer dock en del och bland de nämnda förekommer griftegårdsvaktmästare, prosten, kyrkovärden, möbelhandlaren, trävaruhandlaren, kontorschefen etc. Gravvårdarna på de terrasserade raderna är större och placerade med större mellanrum, speciellt de på södra sidan. Dessa har från början utgjort ett mer påkostad familjegravsområde med grusgravar och inramningar runt varje grav. Nära klockstapeln finns ett antal sentida barngravar, med små och liggande stenvårdar. Kvarter D Allmän karaktär Kvarter D är det yngsta kvarteret på kyrkogården och ligger i dess nordöstra hörn. På östra och södra sidan tar kyrkogårdens ännu outnyttjade och skogsbevuxna mark vid, och i väster angränsar det till kvarter B och C. Kvarteret präglas främst av minneslunden men även av tallarna, stenarna och den direkta närheten till skogen. Kvarteret kan delas upp i tre delar; minneslunden, urngravarna och vanliga gravar med upprättstående gravstenar på linje. Trots uppdelningen är kvarteret väl sammanhållet genom sin öppna och skoglika disposition. Gravvårdstyper Gravvårdarna i kvarter D består dels av urngravar och dels av vanliga resta stenar. Samtliga är från 1990- talet och senare. Urngravarna har liggande, små vårdar som utformats som naturliga stenar eller efter en hjärtform eller liknande. De resta stenarna präglas också av 1990- talets typiska uttryck, stenar med mer oregelbundna och naturlika konturer. Minneslunden saknar enskilda gravvårdar. |
