Stäng fönster Aneby kn, BREDESTADS KYRKA 1:1 BREDESTADS KYRKOGÅRD
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Bredestads kyrkogård har medeltida kontinuitet och är jämnårig med kyrkan vars ålder uppskattats till 1100-talets slut. När Aneby 1925 fick egen begravningsplats tog den över en stor del av socknens begravningar, speciellt som församlingen minskade till förmån för Anebys tillväxt. Kyrkogården är relativt liten både till omfånget och antalet gravvårdar. Bland gravvårdarna är däremot en stor andel äldre bevarade – flera är därtill påkostade och kulturhistoriskt intressanta. Öster om koret finns ett gravkor, uppfört 1924. Kyrkan och kyrkogården ligger i en östsluttning, och kyrkogården har sin huvudsakliga utbredning norr och söder om kyrkan där sluttningen är som minst. Kyrkogården omgärdas av ett stålrörsstaket med ingångar i väster, söder och öster. Allmän karaktär Bredestads kyrkogård är en relativt liten kyrkogård och har även relativt få gravvårdar. Kyrkogården är uppdelad i två kvarter söder om kyrkan och två norr och nordost om kyrkan, direkt öster om koret ligger i en sluttning ett gravkor från 1924. Förutom gravkoret finns en stor andel äldre gravvårdar med höga kulturhistoriska värden på kyrkogården. Nyare gravvårdar ligger främst samlade i sydöstra kvarteret. Samtliga gravar bortsett från en är täckta av gräs. Kyrkogårdens främsta kulturhistoriska värde ligger i de enskilda bevarade äldre gravvårdarna. Många rader och kvarter har tunnats ut i takt med att gravvårdar har avlägsnats vilket ger ett något övergivet uttryck. Av kulturhistoriska skäl är det värdefullt att inga fler äldre gravvårdar avlägsnas. Omgärdning Kyrkogården omges av ett järnrörsstaket på en sockel av kanthuggen granit. En sammanhållen trädkrans saknas men ett antal äldre lönnar minner troligen om en trädkrans som har gallrats ut under åren. Längs västra muren växer även en äldre alm och en lind, förutom lönnarna. Ingångar Tre ingångar till kyrkogården finns, samtliga med smidda järngrindar och grindstolpar i släthuggen granit med konisk avslutning upptill. Grindarna är dock av olika ursprung, grinden vid huvudingången i väster är från 1816 och den södra grinden från 1863 – enligt de årtal som smeden har dekorerat dem med. Den östra grinden har förlorat en siffra i sitt årtal (18_1) men torde alltså vara från 1800-talet. Grindstolparna är sekundära, troligen samtida med stålrörsstaketet, vilket bland annat syns på senare tiders anpassning av huvudingångens grindar till en bredare öppning. Vegetation Kyrkogårdens växtlighet består huvudsakligen av de större äldre träden längs med kyrkogårdsmuren, nio stycken lönnar, en alm och en lind. Gravkoret öster om koret kantas av häckar på tre sidor, liksom av två resliga pelartujor vid ingången. Hela kyrkogården utom grusgångarna är annars täckt av gräsmatta. Gravvårdar som vårdas av kyrkogårdsförvaltningen har blomsterplanteringar i nedsänkta plastlådor. Häckar i gravraderna, så kallade rygghäckar, saknas. Vid föryngringar av de till åren komna träden är det viktigt att slå vakt om variationen i ålder och trädslag. Den ensamma almen i kvarter A kan mycket väl härröra från den tidigaste trädkransen runt kyrkogården då dessa på landsbygden sällan planterades före 1800-talets mitt eller slut. Ofta levererades träd till trädkransen av flera gårdar i socknen och därför kunde de äldsta trädkransarna innehålla flera olika trädslag, variation som kan härröras till detta är därför värdefullt att slå vakt om. Gångsystem Det yttre gångsystem som går mellan kvarteren är i stor utsträckning välbevarat; till och från kyrkogårdens grindar, runt kyrkan samt runt kvarteren på norra delen. Dessa gångar är gruslagda. Det inre gångsystemet i kvarteren är däremot överväxt med gräs och inte synligt idag. Bevarade grusgångarna medverkar väsentligt till att ge kyrkogården struktur genom att visa kvartersindelningen och är därför värdefulla för upplevelsen. Gravvårdstyper Gravvårdarna spänner över ett brett register. De äldsta gravarna finns norr om kyrkan, med flera värdefulla vårdar som speglar variationen de senaste 100-130 åren. Inte bara de mest påkostade gravvårdarna har sparats för eftervärlden, utan även enklare sådana – på så sätt minner de även om den sociala skiktningen förr. Även söder om kyrkan finns ett antal påkostade gravvårdar med höga kulturhistoriska värden. Antalet yngre gravvårdar är förhållandevis litet på kyrkogården, dels beroende på avfolkning i bygden och dels på tillkomsten av Anebys kyrkogård 1925. I sluttningen öster om kyrkan ligger ett gravkor uppfört 1925. Det är byggt för kontraktsprosten Johannes Johansson och hans hustru efter hans egna ritningar. De bevarade vårdarna ger en bra bild av den rika variationen med lokal förankring som fanns på kyrkogårdarna innan man började beställa vårdar efter olika mönsterböcker. Även senare gravvårdar lämnar sitt bidrag till att åskådliggöra denna utveckling, varför nya gravar kan komplettera äldre i samma kvarter med lediga platser, förutsatt att de anpassas efter de dessa. Beskrivning av enskilda kvarter Kvarter A Allmän karaktär Kvarter A omfattar sydvästra delen av kyrkogården. Kvarteret är öppet och har en blandad karaktär med gravvårdar av olika slag på gräsmatta. Det har troligen varit ett av de finare kvarteren med sin placering söder om huvudingången, om detta minner de stora och påkostade gravvårdarna närmast kyrkan. Gravvårdstyper Kvarteret innehåller både några av de mer påkostade gravvårdarna liksom några av de yngsta och mest anonyma. De förra är samlade till gravraden närmast kyrkan och också riktade mot denna, medan de enklare och yngre står i fyra rader bakom i öst-västlig orientering. Vården över Anna Sandin föreställer i naturlig skala en kvinna i brustna bojor. Vården är skulpterad i sandsten av brodern till den avlidnes make, skulptören Sandin i Aneby. Samma skulptör har även gjort vården till vänster över Emil Gustafsson, senare gjord som familjegrav. Bland de yngre vårdarna från 1900-talets andra hälft ansluter de sig till den tidstypiska utformningen med låga och breda vårdar, enkel kontur och oftast avsaknad av titlar. De titlar som finns i kvarteret berättar om köpmannen, fanjunkaren, gästgivaren, kyrkovaktmästaren och kyrkovärden. Kvarter B Allmän karaktär Kvarteret ligger norr om kyrkan, på kyrkogårdens nordvästra del. Det är öppet, fritt från större växtlighet och består av sju gravrader, med stor variation på de gravvårdar som är kvar. Till kvarteret hör även gravraderna längs västra och norra kyrkogårdsmuren, dessa orienterar sig in mot kyrkogården. Övriga gravvårdarna inne i kvarteret orienterar sig i öst-västlig riktning, förutom de närmast kyrkan som vänder sig mot denna. En grusgång leder runt kvarteret men övriga gångar som har funnits mellan raderna har såtts igen med gräs. Liksom på övriga kyrkogården saknar flera gravar vårdar vilket ger ett något ödsligt intryck. Gravvårdstyper Kvarteret innehåller några av kyrkogårdens äldsta gravvårdar, men även nya vårdar från vår egen tid. Spridningen är stor även vad gäller vårdarnas utformning. Den äldsta vården är från 1843 och består av en rest finslipad kalkstensvård med ett utkragat krön. Andra anmärkningsvärda vårdar är den smidda vården från 1873 i form av ett plåtstycke med utskurna bokstäver, infattade i en smidd ram. Här finns för ovanlighets skull även ett äldre träkors från 1908 bevarat, en typ av gravvård som präglade kyrkogrådarna fram till 1900-talets början på de flesta kyrkogårdar. Förutom dessa finns flera äldre högresta vårdar i diabas, en skulpterad granitvård i form av en avsågad trädstam samt en liggade större gravhäll. Förutom dessa finns även flera nyare gravvårdar från vår egen tid. Dessa följer sedvanliga mönster med låga och breda stenar. Det finns flera titlar som berättar om Bredestads historia, bland dessa märks t ex godsägaren, kaptenen, handlanden samt fyra stycken hemmansägare och två kyrkvärdar. Kvarter C Allmän karaktär Kvarteret C ligger i kyrkogårdens sydöstra del. Det består av nio gravrader i nord-sydlig riktning, med en jämn blandning av gravvårdar från 1930-talet och framåt. Kvarteret är öppet och luftigt, sluttar mot öster är och helt bevuxet med heltäckande gräsmatta. Gravraderna saknar rygghäckar vilket de troligen haft vid ett tidigare tillfälle, alternativt gravomgärdande häckar. Samtliga gångar har såtts igen med gräs, inkluderat den gång som utgått från östra grinden. Gravvårdstyper Kvarter är det mest samlade kvarter vad gäller enhetlighet bland vårdarna. Här finns visserligen såväl ett antal större familjegravar med stora och breda vårdar, som mindre anspråkslösa gravvårdar som ser ut att ha ingått i allmänna linjen. Den enda gravvård som utmärker sig är den högresta vården i kvarterets nordvästra hörn som är formad som en pelare med bredare bas och avsmalnande kontur. Övriga är huvudsakligen låga och breda vårdar, från huvudsakligen 1930-talet och framåt. Titlar förekommer hos de större och äldre vårdarna och bland dessa märks förutom fyra av kyrkans engagerade även en handlande, en nämndeman, provinsialläkare, köpman, lantbrukare med flera. Kvarter D Allmän karaktär Kvarter D ligger i kyrkogårdens östra del med huvudsakligen utsträckning norr om kyrkan. Kvarteret har endast en handfull gravvårdar, men omfattar även gravkoret direkt öster om kyrkans kor och en bevarad grusgrav. Den norra delen av kvarteret där stora delar av gravraderna saknar gravvårdar skiljer sig således stort från den södra delen. Blandningen av väldigt små, enkla ensamgravar och större påkostade familjegravar minner om en ganska oregelbunden kvartersindelning, inte ovanlig innan man reglerade upp dem med tydligare linjer vid 1900-talets mitt. Gravvårdstyper Kvarteret innehåller endast ca tio gravar plus gravkoret och grusgraven bredvid. De gravar som ligger närmast grusgången är också de största gravarna, medan de mindre gravvårdarna ligger bakom dessa i en separat linje. Bland titlar som förekommer märks komministern, bruksförvaltaren, banvakten, kyrkovärden samt två hemmansägare. I gravkoret ligger prosten och prostinnan Johansson. Bredvid gravkoret finns kyrkogårdens enda bevarade grusgrav med två diabasvårdar. |
