Stäng fönster Vimmerby kn, TUNA 1:3 M.FL. TUNA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Den kyrkogård som är belägen i anslutning till kyrkan benämns kvarter A. Denna del beskrivs inte i den följande texten utan redovisas under rubriken Beskrivning av enskilda kvarter med kulturhistorisk bedömning. Allmän karaktär Tuna kyrkogård är en kyrkogård som anpassats efter terrängens utformning. Naturliga svackor och backkrön har tagits tillvara och skapar nivåskillnader. Från kyrkogårdens södra del har man en god utblick mot kyrkan och Tuna gård. Kyrkogården är utlagd i nordöstlig-sydvästlig riktning. Den äldsta delen av kyrkogården ligger längst i sydväster. Här är med få undantag vårdarna vända mot öster och uppställda mot häckar av liguster eller måbär. Områdets ursprungliga struktur med köpegravar i kvarterens ytterkanter och linjegravar i områdets mitt kan anas genom gravvårdarnas utseende och rester av omgärdningar i form av stenramar. Den norra delen av kyrkogården började anläggas 1931 och utvidgades 1976. Området har en tydlig klassicistisk prägel med en markerad huvudgång och tydligt avgränsade gravplatsområden. I detta område är majoriteten av vårdarna vända mot norr eller söder. Spår av äldre strukturer t.ex. insådda gångar och stenramar berättar om hur kyrkogården tidigare sett ut. Omgärdning Nordost: Sockel av kvaderhuggna granitblock, svartmålat smidesstaket samt häck av måbär. Sydost: Stödmur av varierande höjd p.g.a. nivåskillnaderna, i östra delen häck av måbär, i mitten låga järnstolpar och stängseltråd, i söder häck av spirea, utmed hela gränsen trädkrans. Sydväst: Stenmur ca 1 m hög. Nordväst: i söder stenmur ca 1-1,5 m hög och i norr låg stödmur utmed infartsvägen till kapellet. Ingångar I nordost: svartmålade smidesgrindar, stolpar av huggen granit med årtalet 1952 målat. I nordost finns också en asfalterad infartsväg till kapellet. Dess början markeras av huggna granitstolpar. Vegetation Trädkrans: I öder och väster: framförallt lind men även lönn och alm Norr om infartsvägen till kapellet: lönn Övrigt: Häckar av liguster, spirea, måbär, samt träd av sälg, ek, prydnadsapel, rönn och hängkaragan Se vidare i de enskilda kvartersbeskrivningarna. Gångsystem Gångarna är belagda med grus och utlagda i ett i det närmaste rätvinkligt rutnät. På den äldre delen av kyrkogården går gångarna runt gravkvarteren. Så ligger också gångarna på den nyare delen efter att en del gångar såtts in med gräs. Ett undantag är den gång som framstår som kyrkogårdens huvudgång. Denna går från ingången i nordost fram till den trappa som binder samman kyrkogårdens båda delar och delar kvarteren D och E på mitten. En mindre trappa finns från den asfalterade infarten till kapellet till kvarter E. Gravvårdstyper Liksom när det gäller kyrkogårdens struktur finns en skillnad i gravvårdsmaterialet mellan den äldre och yngre delen av kyrkogården. På den äldre delen är gravvårdarna av flera olika typer. Mest framträdande är de höga, stående vårdarna i svart granit. Utmärker sig gör också de trävårdar, företrädesvis träkors, med emaljskyltar som finns i linjegravsområdet. Här finns också små stående eller liggande vårdar, främst av svart granit, som är typiska för linjegravsområden från 1900-talets första decennier. Eftersom området brukats kontinuerligt under 1900-talet finns här vårdar från samtliga årtionden. I områdets norra del finns en mindre samling av gjutjärnskors. På den nyare delen av kyrkogården är gravvårdarna mera enhetliga. Här dominerar låga stående vårdar i framförallt grå granit. De äldre av vårdarna har klassiciserande drag som tempelgavlar och pelare. Längs med huvudgången finns ett mindre antal grusgravar bevarade. Minneslund Minneslunden är belägen nordost om gravkapellet. Platsen omges i norr och söder av ligusterhäck, i väster spireahäck och i öster stenpollare och kätting. Platsen är insådd med gräs. Här finns en liten fontän, buxbomshäckar, gångar belagda med smågatsten, svartmålat plåtskåp för ljus, ställning för vaser och bänkar. I västra delen av platsen har två purpuraplar och två paradisbuskar planterats. Byggnader Gravkapellet från 1937 har en putsad fasad som avfärgats i vitt. Sockel är av granit. Taket är belagt med svart plåt och krönt av ett förgyllt kors. I nordost finns en klarlackad dörr av trä. Fönster i sydost och nordväst. Interiört är väggarna putsade och avfärgade i vitt. Golvet är belagt med tegel. Här finns altare och en mindre orgel. Väggfasta bänkar utmed väggarna utom i sydväst där altaret står. Skåp för förvaring samt förvaringsplats för katafalk bockar m.m. som behövs i samband med jordfästningar. Kapellet används idag sällan. Övrigt Bakom kapellet är en uppställningsplats för borttagna gravvårdar iordningställd. Gravvårdar av sten är placerade stående eller liggande på en grusbelagd yta. Dessutom finns här en lång träställning där emaljeradeskyltar som tidigare suttit på trävårdar har placerats. Ställningen är försedd med en bred planka som tak över skyltarna. Bakom ställningen står ett antal trävårdar lutade mot stenmuren. I ett av utrymmena i kyrkstallarna förvaras gjutjärnsstaket som tidigare använts som omgärdning av gravplatser på kyrkogården. Beskrivning av enskilda kvarter med kulturhistorisk bedömning Kvarter A Allmän karaktär Kvarter A omger Tuna kyrka och är i det närmaste rektangulär till formen. Området sluttar mot öster. Kyrkogården avgränsas därför av en stödmur av varierande höjd i nordost, öster och söder. Stödmuren kompletteras på de brantaste ställen i nordost av ett räcke. I sydost finns ett räcke av stängseltråd och järnstolpar på en låg stödmur. I anslutning till ingången i öster ersätts stängslet av ett svartmålat smidesräcke. I väster och nordväst omges kyrkogården av en stödmur och ligusterhäck. En trädkrans omger stora delar av kyrkogården. I väster, norr och öster består denna av lind, lönn och alm medan den i söder består av rosenapel och björk. Två ingångar, en i sydväst och en i sydost, markeras av grindstolpar som murats i tegel, putsats och avfägats i vitt. De täcks av rödmålad plåt med svarta knoppar. Grindarna är svartmålade smidesgrindar. Mellan de båda ingångarna går en bred asfalterad gång. På kyrkans östra sida är höga tujor planterade utmed gången. Gången viker av till kyrkans västra ingång och fortsätter runt hela kyrkan. Öster om kyrkan löper flera mindre gångar som binder samman kyrkogårdens olika delar. Här är gångarna belagda med grus. Vegetationen i övrigt består av ett par hängaskar, buskage av häggmispel, häckar av liguster och sockertoppsgranar. Gravvårdstyper Kvarter A har brukats som kyrkogård under mycket lång tid. Det gör att gravvårdarnas utformning skiftar. I kvarteret finns 114 gravplatser. Materialet är företrädesvis grå och svart granit men här finns också tre kalkstenshällar, en stående kalkstensvård, ett gjutjärnskors samt 5 liggande marmorvårdar. De mest iögonfallande gravplatserna utgörs av familjegravar som markeras av en större gravvård för släkten och mindre liggande vårdar över enskilda medlemmar av släkten. En sådana gravplats finns för medlemmar av familjen Hammarskjöld samt en för familjen Cederkrantz. De äldsta bevarade gravvårdarna är de tre kalkstenshällarna varav åtminstone två är från 1600-talet. De tre hällarna har placerats på kyrkogården efter att ursprungligen ha legat i det gamla koret som revs 1893. Den äldsta gravvård som står på sin ursprungsplats bör vara en av de liggande marmorvårdarna i den Cederkrantzska familjegraven från 1835. Familjen ska ha ägt Kulltorps gård och dess mest kände medlem är landshövdingen i Kalmar Conrad Cederkrantz. Den yngsta gravvården i kvarter A är från 1991. Majoriteten av gravplatserna är belagda med grus. Flera gravplatser är också omgärdade. Väster om kyrkan omgärdas flera gravar av låga ligusterhäckar eller stenramar. Ligusterhäckar förekommer också öster om kyrkan. Här finns även en gravplats omgärdad av stenpollare och kätting samt en gravplats omgärdad av sockertoppsgranar. Yrkestitlar förekommer sparsamt eftersom de flesta av familjegravarnas liggande gravvårdar endast upplyser om namn och årtal. De titlar som finns är fyra hemmansägare, sjökapten, godsägare, kapten, fabrikör och kontraktsprost. Den dödes hemort anges på ett fåtal gravvårdar. Övrigt Drangelska gravkoret Gravkoret uppfördes 1892 av kvaderhuggen granit i stil med långhusets ytterfasad. Taket är belagt med rödmålad plåt. I sydväst finns en svartmålad trädörr och i sydost två gluggar. Över dörren sitter en platta av kalksten. Texten lyder ”Här inom hwilar Tuna församlings herde och häradsprosten Daniel Drangel Andresson med sina kära makar Susanna Elfving och Eva Lovisa Grönhage samt barn och arvingar. Förunna dem ro till dagen kommer. Ezech 37 v. 5-12. Anno 1754”. Plattan förefaller vara av äldre datum vilket stämmer med kända uppgifter. Daniel Drangel begravdes ursprungligen i ett annat gravkor och familjens kistor flyttades till det Drangelska gravkoret i samband med att den gamla kyrkan revs 1982. Tidigare stod sockenmagasinet på platsen. Det är nu flyttat nu flyttat 200 meter västerut. Likbod och utedass Norr om kyrkan ligger två små rödmålade trähus. Dörrar, fönsterfoder och spröjsar är svartmålade. Den större byggnaden har tak av tegel medan den mindre har tak av tjärpapp. I den mindre byggnaden finns utedass, herr och damavdelning, för kyrkans besökare. Den större byggnaden har tidigare använts som likbod, vedbod samt förråd. Kvarter B och C Allmän karaktär De båda kvarteren är belägna i södra delen av den nya kyrkogård som anlades på 1860-talet. Kvarteren benämns i en del handlingar Gamla kyrkogården. Den äldsta gravvården i kvarter B är från 1885 och i kvarter C från 1863. De yngsta gravvårdarna är från 2002 respektive 2005. I kvarter B dominerar gravvårdar från perioderna 1910-1929 samt 1960-1979 och kvarter C från 1920-1949. Båda kvarteren har dock brukats kontinuerligt varför här finns gravvårdar från de flesta av 1900-talets årtionden. Gravvårdarna är placerade i rader med häckar emellan och vända mot öster eller väster. Häckmaterialet är liguster med undantag av den sydostligaste häcken i kvarter B som är av måbär. I kvarter B är sälgar och prydnadsaplar planterade samt i kvarter C ett antal rönnar. Båda kvarteren avgränsas av grusbelagda gångar. I kvarter B finns en mindre grusgång i kvarterets nordöstra del. Kvarterens ursprungliga struktur kan ännu avläsas med mer påkostade köpegravar i kvarterens ytterkanter och linjegravar i dess mitt. Rester av omgärdningar i form av stenramar finns i anslutning till några gravplatser. Bitvis kan linjegravsområdet följas kronologiskt men flera gravplatser har under slutet av 1900-talet upplåtits på nytt. Enstaka gravvårdar har också tagits bort i kvarteren. Här är tänkt att ny gravsättning kan ske. Gravvårdstyper Majoriteten av gravvårdarna i de båda kvarteren är låga stående gravvårdar. Kvarteren har brukats under lång tid vilket gör att gravvårdsmaterialet är skiftande. Här finns höga stående gravvårdar från tidigt 1900-tal, enstaka gravvårdar med klassiserande stil drag t.ex. i form av tempellika gavelpartier, trävårdar och enkla gravstenar typiska för linjegravsområden samt rektangulära vårdar från mitten av 1900-talet och framåt. Materialet är företrädesvis grå eller svart granit men även röd förekommer. Linjegravsområdenas trävårdar är främst i form av kors som försetts med emaljerad skylt. De höga stående gravvårdarna står på köpegravplatserna i kvarterens ytterkanter. Enstaka av dessa gravplatser har en mer påkostad utformning. Sex gravplatser, en i kvarter B och fem i kvarter C, är belagda med grus. Av dessa är tre omgärdade av stenram och en av ett svartmålat smidesstaket. I kvarter C finns sju stycken gjutjärnskors vilka samtliga är resta över medlemmar av familjerna Montgomery och Breitholz. De är daterade till perioden 1863-1884. Yrkestitlar är relativt vanliga uppgifter på gravvårdarna. Den vanligaste titeln är hemmansägare som förekommer på 19 gravvårdar. Därefter följer tre var av handlanden, lantbrukare, nämndeman och folkskollärare samt två var av stationsföreståndare och kyrkvärd. Därutöver finns t.ex. titlar som sjuksyster, husföreståndarinna, kamrer, båtsman, mjölnare, bleckslagare, soldat, rusthållare och prost. Den dödes hemort anges på majoriteten av gravvårdarna. Övrigt En av trävårdarna från 1925 har 1947 vänts och försetts med ytterligare en emaljerad skylt. De båda avlidna har båda namnet Larsson vilket gör det troligt att trävården och kanske även gravplatsen har återanvänts av en senare avliden familjemedlem. Kvarter D och E Allmän karaktär Kvarter D anlades omkring 1930 och kvarter E omkring 1950. Kvarteren är belägna i kyrkogårdens nordöstra hörn mellan kvarter C och landsvägen mellan Tuna och Ishult. Den äldsta gravvården från 1933 finns i kvarter D. I kvarter E är den äldsta gravvården från 1952. De yngsta gravvårdarna är från 2005 respektive 2004. I kvarter D dominerar gravvårdar från 1930- och 40-talen medan den det i kvarter E finns flest gravvårdar från 1960- och 70-talen. Majoriteten av gravvårdarna är ryggställda och vända mot nordost eller sydväst. I sydvästra delen av kvarter E finns ett antal fristående rader vända mot nordost. Gravvårdar har också placerats utmed gångarna och är då vända mot gångarna. Kvarteren omramas av grusbelagda gångar. Dessutom går en markerad huvudgång rakt igenom de båda kvarteren. Utmed denna är lönnar planterade. Tidigare fanns två gångar i nordvästlig-sydostlig riktning men dessa är insådd med gräs. Ett fåtal lediga gravplatser finns i de båda kvarteren. Gravvårdstyper I de båda kvarteren dominerar låga rektangulära gravvårdar. Materialet är främst grå granit men även svart och röd förekommer. Flera av gravvårdarna från 1930- och 40-talen har klassiserande drag som ska knyta an till antikens tempel. Gravvårdar av yngre datum är t.ex. dekorerade med talldungar. Flera av gravplatserna utmed huvudgången är belagda med grus och har en omgärdning av stenram. Angivande av den dödes yrkestitel förekommer framförallt i kvarter D. De vanligaste är hemmansägar 6, och kyrkvärd 4. Därutöver finns t.ex. titlarna korgmakare, kommunalnämndsordförande, fjärdingsman, telefonist, lärarinna och trävaruhandlanden. Den dödes hemort anges på majoriteten av gravvårdarna. |
