Stäng fönster Norrköping kn, STYRSTAD 9:4 M.FL. STYRSTADS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| STYRSTADS KYRKOGÅRD Kyrkogården har en rektangulär planform i sydöstlig till nordvästlig riktning. För enkelhetens skull kommer dock kyrkogården i rapporten att betraktas som orienterad i nord-sydlig riktning. Kyrkan ligger på kyrkogårdens nordvästra del och kyrkans långhus är i stort sett orienterad i öst-västlig riktning. Kyrkan ligger 5 km sydost om Norrköping, karaktäristiskt belägen på en grusås med vid utblick över ett öppet odlingslandskap. Kyrkbyn har sannolikt sitt ursprung i järnåldern och består idag främst av bostadsbebyggelse från 1800- och 1900-talen med inslag av agrar bebyggelse. Styrstads kyrka Styrstad är en medeltida socken som har fått sitt namn efter kyrkbyn som ligger på en höjd i ett öppet jordbrukslandskap. Den tidigmedeltida kyrkan revs till stora delar i samband med att en ny kyrka byggdes 1782, delvis med återbruk av de gamla murarna. Den uppfördes i gustaviansk stil av byggmästare Carl Abraham Pousette och Johan F Fehmer från Norrköping. Ritningen uppgjordes möjligen av Överintendentsämbetet. Stommen är av marksten med ett rektangulärt långhus med rakt avslutat korparti, torn i väster och sakristia i norr. Fasaden är spritputsad och avfärgad i brutet vitt och de valmade sadeltaken, ursprungligen spåntäckta, är belagda med plåt. Tornet har en spåntäckt huv som kröns av en fyrsidig sluten lanternin. Huvudingången är via tornet i väster. Interiören är typisk för den gustavianska salkyrkan med ett rymligt tunnvälvt kyrkorum och höga fönster. En fullständig beskrivning och historik av kyrkan redovisas i separat rapport från utförd kyrkoinventering. Beskrivning av kyrkogården Kyrkogården består av fem kvarter. De är numrerade A – 1:a kvarteret, C – 2:a , B – 3: dje, D – 4:e samt E – 5:e kvarteret. Allmän karaktär Kyrkogården har en strikt karaktär med rygghäckar och grusgångar. Från huvudingången löper en allé av hamlade, ca 2 m höga, almar. Omgärdning I väster finns en mur av cement som är mellan 3 och 4 m hög. På denna står ett lättmetallstängsel på vilket det växer en häck av klängväxter. Längs med västra utkanten finns också en trädkrans av fem höga lindar. I norr övergår kyrkogårdens västra halva steglöst i en bergshöjd där minneslunden öppnats upp via två gräsmattor i ett naturparti. I den östra delen utgör gräsen mot arbetsbodsområdet av en 1,5 m hög gles syrenhäck. I trädkransen finns tre höga lindar och en hög alm. I öster finns en murad kant av cement, med ett lättmetallstängsel. I trädkransen finns fyra höga lindar och en kastanj. I söder finns en kyrkogårdsmur som delvis är murad med cementbruk. Den består av 0,4-0,8 m stora stenar. Muren kröns av en häck av hassel som är 1,2 m hög. I trädkransen finns en hög och två unga lindar. Ingångar I öster mot församlingshemmet finns en enklare öppning i staketet med en grusgång. I nordöstra hörnet har en grind stått, av denna återstår en smal sexkantig grindstolpe krönt av ett kors. Numera är här bara en enkel öppning. Huvudingången finns i söder, här finns en rikt dekorerad pargrind i järnsmide mellan kraftiga putsade grindstolpar krönta av smideskors. Grindarna är utsmyckade i fyra nivåer med enkla spjälor, gotiska bågar, löpande hund och kors. Vegetation Från huvudingången löper en allé av hårt klippta ca två m höga almar. Raderna av gravar inne på kyrkogården är skiljda av rygghäckar. Gångsystem Gångarna består till största delen av naturgrus. En huvudgång leder från den södra grinden upp till kyrkan. En gång löper kring kyrkogårdens utkanter En öst-västlig gång delar den södra kyrkogården i två delar. Dessutom finns en del gångar bevarade inne i kvarteren. Gravvårdstyper På alla kyrkogårdens fem kvarter blandas de moderna vårdarna med äldre vårdar från sent 1800-tal och/eller tidigt 1900-tal. Vårdarna från decennierna runt sekelskiftet 1900 är ofta av helt eller delvis polerad svart/grå eller ibland röd granit, och som regel höga och avsmalnande mot toppen. Det finns flera gravar omgärdade med stenramar. Omgärdning med stenramar verkar ha blivit vanligt från 1920-talet. En del av dessa gravar har kvar sin äldre grus/sandtäckning. I kvarter A finns spår av att området använts för linjegravar. Systemet med linjegravar växte fram under slutet av 1700-talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje varefter dödsfallen inträffade. På så sätt kunde äkta makar eller andra familjemedlemmar komma att begravas långt ifrån varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad” men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Systemet upphörde 1964 varefter de flesta linjegravvårdar togs bort. Inom kvarter E finns flera äldre gravhällar i kalksten. Flera av dem är från 1600-talet och har legat inne i kyrkan tidigare. De är alla svårlästa och i dåligt skick. En inte så vanlig gravvård är nr E 44, det är ett högt keltiskt kors, äldsta datering 1911. Det är inte så stor andel av gravvårdarna som har någon form av titel. De mest förekommande titlarna är ”Lantbrukaren” och ”Hemmansägaren”. ”Kyrkoherden” och ”Nämndemannen” förekommer också på flera av gravvårdarna. Utöver äldre, kulturhistoriskt intressanta gravvårdar, finns också flertalet yngre, moderna vårdar. Utmärkande är de vårdar över sju tonårspojkar som omkom i en bussolycka 1999. Dessa står bredvid varandra och är försedda med diverse sportsymboler och fotografier. Minneslund Minneslunden är belägen norr om den egentliga kyrkogården. Här ansluter en mindre höjd och lunden består av en fyrkantig gräsmatta närmast kyrkogården och en rund gräsmatta högre upp. Mellan delarna finns arrangemang för blombuketter i form av två järnbeslagna kvarnhjul. Intill dessa står ett skåp för ljus i metall. Lunden avgränsas delvis i den lägre delen av en syrenhäck. Byggnader I nordvästra hörnet av kyrkogården finns ett gravkapell. Redan 1913 väcktes frågan om ett gravkapell på Styrstads kyrkogård. 1916 godkändes ritningarna men arbetet lades på is p.g.a. andra stora utgifter för kyrka och skola. 1938 donerades av kyrkostämmans kvinnliga ledamot, 5000 kr till uppförandet av ett gravkapell. Genom denna donation kom arbetet igång. Kapellet är fyrsidigt och fasaden är vitslammade tegelmurar. Porten är en mörkbetsad träport med rundat överstycke. Taket består av ett brant, valmat skiffertak krönt av en skifferklädd takryttare med kors, smala rundbågiga fönster med antikglas och spröjsning i grönt trä. Interiören består av vitputsade väggar och ett grålaserat brant tredingstak som avslutas med en ljusgråmarmorerad, kraftig taklist. Ett gråmarmorerat altare i trä är placerat i väster. Byggnaden används numera endast som lagerlokal, bl. a. för den numera borttagna altarringen. Arbetslokalen i form av en enklare rödmålad bod under svart plåttak finns utanför kyrkogården i nordöst. Församlingshemmet ligger sydöst om kyrkogården. Övrigt Ett äldre solur i granit står längs södra mittgången, se foto nedan. Det är märkt ”Gifwen af P. E. Berg”. På framsidan står det ”Til kyran 1785”. I kyrkans portal finns delar av äldre kalkstenshäll/ar som klyfts på längden i fyra delar. Dessa står upprätta och omger ingången. Beskrivning av enskilda kvarter A 1:a kvarteret Kvarteret är i stort sett kvadratiskt och ligger i det sydvästra hörnet av kyrkogården. Allmän karaktär Kvarteret har förmodligen tidigare innehållit linjegravar med undantag för två grusgravar mitt i. Enstaka äldre gravar finns kvar men huvuddelen är tom eller har helt moderna gravvårdar. Intill grusgravarna har ett särskilt område innanför en 0,5 m hög häck av tuja anordnats för sju unga pojkar som omkom i en bussolycka 1999, (se bilden nedan). Dessa har likartade gravstenar med porträttbild och sportsymboler. Mot söder finns stora gräsytor med ett fåtal gravvårdar. Omgärdning Kvarteret omges av grusade gångar. Ingångar Den södra ingången till kyrkogården leder in till kvarteret och kyrkogården i övrigt. Vegetation I sydvästra delen av kvarteret finns tre nord-sydliga rygghäckar av 1 m hög tuja. I mitten av kvarteret bildar häckomgärdningen till en äldre grav, tillsammans med omgärdningen kring de sju pojkarnas gravar, en rektangel. Denna består av 0,8 m hög tuja. Gångsystem Runt hela kvarteret löper en asfalterad gång, förutom på den östra delen. Där finns istället en grusgång som leder från den södra ingången fram till kyrkan. Alla gångar inne i kvarteret har såtts igen med gräs. Gravvårdstyper En grusad stenramsgrav är bevarad, liksom en häckomgärdad grav. Större delen av kvarteret är tomt på gravvårdar. Enstaka äldre gravar finns kvar men huvuddelen är tom eller har helt moderna gravvårdar. Intill grusgravarna har ett särskilt område innanför en 0,5 m hög tujahäck satts av för sju unga pojkar som omkom i en bussolycka 1999. Dessa har likartade gravstenar med porträttbild och sportsymboler. I området längst ner mot söder finns stora gräsytor med endast ett fåtal gravvårdar. Mycket tyder på att området tidigare använts för linjevårdar. Systemet med linjegravar växte fram under slutet av 1700-talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje varefter dödsfallen inträffade. På så sätt kunde äkta makar eller andra familjemedlemmar komma att begravas långt ifrån varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad” men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Systemet upphörde 1964 varefter de flesta linjegravvårdar togs bort. På de kyrkogårdar där det finns linjevårdar kvar är det av vikt att dessa bevaras för att ordningen på dessa ska kunna följas och då de utgör ett historiskt, inte nu längre aktuellt begravningssätt. C 2:a kvarteret Kvarteret utgör den sydöstra delen av den södra kyrkogården. Allmän karaktär Kvarteret består av fem rader gravar med rygghäckar av tuja. De delas av två nord-sydliga grusgångar. Omgärdning Kvarteret omges av grusgångar. Ingångar Mellan kvarter C och A finns den södra ingången. Vegetation I kvarteret finns tre 0,6 m höga nord-sydligt löpande häckar av tuja. Gångsystem Kvarteret omges av grusade gångar och delas dessutom av två nord-sydligt löpande grusgångar. Gravvårdstyper Två grusgravar finns bevarade den ena med järnstaket och en specialdesignad gravvård i järn. I övrigt finns en blandning mellan moderna oftast ganska små vårdar och äldre vårdar från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Övrigt Längst ned i sydöstra hörnet finns tre äldre kalkstensvårdar och ett järnkors uppställda. B 3:e kvarteret Kvarteret utgör den sydvästra delen av den västra sidan och ligger mellan kv. A och kyrkan. Allmän karaktär Kvarteret utgörs av åtta nord-sydliga gravrader på fyra långsmala gräsmattor. Gravraderna skiljs åt av rygghäckar. Huvuddelen av gravvårdarna är från 1900-talets senare del, men en del äldre är bevarade. Ingångar Kvarteret ligger inne på kyrkogården. Vegetation Gravraderna är indelade av rygghäckar i samtliga fall 0,7 m höga tujor. Från häckarna går också mindre breddningar ut mellan gravplatserna och markerar dessa. Den näst östligaste häcken har T-form i avslutningarna. Gångsystem Kvarteret omges av en grusgång och delas dessutom i fyra delar av grusgångar. Gravvårdstyper Gravvårdarna är huvudsakligen från sent 1900-tal. Några äldre finns kvar. D 4:e kvarteret. Kvarteret utgör den nordöstra delen av den södra halvan av kyrkogården och sträcker sig också öster om koret. Allmän karaktär Kvarteret utgörs av långsmala gräsmattor delade av grusgångar. De fem raderna gravar är försedda med tre rygghäckar. Omgärdning Runt kvarteret löper en asfalterad gång. I söder ansluter kvarteret till gravkapellet. Ingångar Kvarteret ligger mitt på kyrkogården. Vegetation Tre rygghäckar finns de består av 0,6 m höga tujor. Den mittersta av dessa går i en båge och täcker kvarterets utkanter. Gångsystem Kvarteret omges av asfalterade/grusade gångar. Det delas dessutom av två nord-sydligt löpande gångar. Gravvårdstyper Kvarteret innehåller en blandning av äldre och yngre vårdar. Fem stenramsgravar med sandfyllning och tre med gräsyta finns bevarade, de flesta öster om koret. Flera av stenramsgravarna är från sent 1800-tal liksom ett par höga smala vårdar inne i kvarteret. I nordväst finns en stele av kalksten. I övrigt finns en relativt jämn blandning av höga smala äldre och låga yngre vårdar. Övrigt Ett solur daterat 1785 finns utmed den södra mittgången. Det är av granit, fyrkantig till formen och står uppe på en granitsockel, se bilder på nästa sida. E 5:e kvarteret Kvarteret är det enda på kyrkans norra sida. Allmän karaktär Kvarteret består av tre gräsmattor delade av grusgångar väster om sakristian och en rektangulär gräsmatta med en enda gravvård öster om densamma. Gravraderna har rygghäckar av tuja som avslutas i T-form mot söder. Omgärdning Kvarteret omgärdas av grusgångar. Ingångar I nordöstra hörnet har det tidigare funnits en grind. Numera finns det endast en grindstolpe kvar. Vegetation Rygghäckar i T-form mot söder. Samtliga består av 0,5 m höga tujor. Gångsystem Grusgångar omger kvarteret och delar in det i de olika delarna. Gravvårdstyper Kvarteret innehåller kyrkogårdens äldsta gravvård på ursprunglig plats, nr 35 J Holmqvists, från 1839. Annars finns en blandning av yngre låga breda vårdar och höga smala äldre. Två stenramsgravar med sandfyllning och en sandgrav omgiven av en låg tujahäck finns. Tre prästgravar med kors finns, en av dessa är ett keltiskt kalkstenskors. Ett modernt järnkors finns också. En stor del av gräsytorna har ännu inte tagits i anspråk för gravvårdar. Övrigt I nordvästra hörnet ligger sju 1600-tals hällar som tagits ur kyrkgolvet de flesta svårlästa och i dåligt skick. |
