Stäng fönster Mark kn, SKENE-HULTA 1:2 HULTA KRAFTVERK
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Hulta kraftverk är uppfört längs Slottsån, som är ett biflöde till Viskan. Kraftverket, som byggdes 1916-1917, ligger knappt tre kilometer söder om Skene i Marks kommun och cirka 3,5 mil sydväst om Borås. Hulta kraftverks regleringsdamm är anlagd vid en före detta kvarnplats vid det fall som då hette Hultafallet – numera Slottsåfallet. När dammen anlades uppstod en knappt 4 hektar stor dammsjö, där Slottsån tidigare hade sin normala bredd och endast gjorde en sväng innan den nådde den dåvarande kvarnen. Även Hulta kraftverk får sitt vatten från de sjöar uppströms som reglerades i samband med att Haby kraftverk byggdes 1913-1915 – de så kallade Öresjöarna och sjön Tolken. När kraftverket Haby anlades gavs tillstånd att nivåreglera Öresjöarna 2,8 meter samt den högre belägna sjön Tolken med 2,5 meter. Genom byggandet av Habys regleringsdamm kunde 60 miljoner kubikmeter vatten magasineras. Eftersom Hulta ligger endast ett par kilometer nedströms Haby är Hulta beroende av Haby. Om Haby är i drift måste antingen Hulta startas inom 20 minuter eller så måste dammluckorna öppnas. Om Haby står still – står Hulta still. Regleringsdammen utgörs av betong med en stenklädd nedströmssida. Som en del av den cirka 80 meter långa dammkroppen ingår turbinsumpens och maskinhusets uppströmsväggar. Fallhöjden tas ut genom att kraftverket är placerat precis i anslutning till dammen och genom att utloppet sker i en djup sprängd utloppskanal som delvis är stenskodd. Dammen är uppdelad i en intagsdel till höger i strömriktningen och en utskovsdel till vänster. Avbördningen när kraftverket står still sker via två planluckor av stål. Dessa lyfts med hydraulik. Utöver detta finns två överfall och ett litet sättutskov. Intaget har två maskindrivna planluckor och ett maskinrensat intagsgaller. Vattnet når kraftverkets turbin direkt från dammen via en öppen turbinsump. Utloppet sker direkt till ån och är endast några få meter åtskilt från utskovsfåran med en ledarm av natursten. Fallhöjden vid Hulta är 13 meter och den utbyggda vattenföringen är 23 kubikmeter per sekund. Precis som vid Haby är detta mer än tre gånger medelvattenföringen, som är 7 kubikmeter per sekund. Denna driftform fungerar genom regleringsmöjligheterna av sjöarna uppströms. Kraftverkets märkeffekt är 2 400 kW och normalårsproduktionen är 5,2 GWh. Maskineri Maskineriet utgörs av det ursprungliga aggregatet med totalt fyra löphjul. Det är två sammankopplade tvillingfrancisturbiner tillverkade 1916 av KMW (AB Karlstads Mekaniska Werkstad, Verkstaden Kristinehamn). De två tvillingturbinerna har gemensam axel, men varje turbinhalva är placerad i en egen turbinsump med vägg emellan. Detta innebär att den ena halvan kan gå på ”tomgång” när vattenföringen är lägre än 10 kubikmeter per sekund. På så sätt hålls verkningsgraden uppe på den andra även vid lägre vattenföring. Turbinerna har tillverkningsnummer 1131, en effekt på 1 840 kW (2 500 hk) och ett varvtal på 300 varv per minut. Den ursprungliga pendelregulatorn är utbytt mot hydraul- och fallviktssystem. Synkrongeneratorn är också den ursprungliga. Den är från Luth & Roséns elektriska aktiebolag och har typbeteckningen ”F” och tillverkningsnummer 7636. Effekten är 2 400 kVA och varvtalet är 300 per minut. Även den ursprungliga mataren från Luth & Rosén är kvar – den är dock inte längre i drift. Den är av typen GV 280 har tillverkningsnummer 7637. Kraftverkets kontroll- och överföringsutrustning är moderniserad i sin helhet. Och den ursprungliga kontrolltavlan av marmor är borta. |
