Stäng fönster Mellerud kn, SVANKILA 1:51 HÅVERUDS KRAFTVERK
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Håveruds kraftverk byggdes av pappersbruket Håfreströms AB. Det ligger inom riksintresseområdet Dalsland kanal, som utgör riksintresse för kulturmiljövården. I Håverud har kanalen fyra slussar samt en mycket välbesökt akvedukt. Denna anlades över Upperudsälvens forsravin och möjliggjorde – tillsammans med de fyra slussarna – båttransport mellan sjöarna Åklång och Övre Upperudshöljen. Denna del av kanalen förklarades i maj 2013 som byggnadsminne. Kraftverket i Håverud samt kanalen och akvedukten ligger i blickfånget både från den järnväg och från den landsväg som är byggd tvärs över dalgången. Håveruds kraftverk har inget eget magasin utan är ett strömkraftverk. Det ingår i Upperudsälvens sjösystem och har sjöarna Stora Le och Lelång som huvudmagasin. Avrinningen från dessa sjöar sker huvudsakligen via Dalslands kanal genom sjöarna Bengtsbrohöljen, Laxsjön, Råvarp och Åklång som ligger precis uppströms Håverud. Nedströms Håverud finns endast ytterligare tre av Dalslands kanals slussar – två i Upperud och en i Köpmannebro – innan kanalen når Vänern. De två i Upperud omfattas av samma byggnadsminnesbeslut som de i Håverud. Dammen från 1982 är en betongdamm. Avbördningen sker via sex utskovsluckor av betong samt en nivåstyrd och maskindriven segmentlucka. Dessa manövreras manuellt med hydraulkolv. Avbördningskapaciteten är cirka 60 kubikmeter per sekund för betongluckorna och 90 för segmentluckan. Vattnet släpps i den forsravin som utgjorde en brant och svår passage i Dalslands kanal och som var orsaken till byggandet av akvedukten. Håveruds kraftverk har en komplicerad vattenväg. Eftersom Dalslands kanal redan var byggd i älvens trånga dalgång var det ont om plats för ett tillopp. Detta löstes genom att tilloppskanalen sprängdes i en separat 230 meter lång bergtunnel. Framför tunnelns intagsmynning finns ett maskinrensat intagsgaller och skyddsstängsel. Vid tunnelns mynning nedströms finns en bassäng som fördelar vattnet in till kraftverkets totalt tre aggregat i drift. Från början försågs även själva Håfreströms pappersproduktion på andra sidan älven med vatten från denna fördelningsbassäng. Idag återstår endast tuben av detta och intaget har gjutits igen av säkerhetsskäl. Ovanpå tuben har en gångbro byggts över älven. Kraftverkets intag har 18 intagsluckor – spettluckor av trä – och öppna turbinsumpar. Utloppet sker via synliga sugrör under maskinhuset direkt ut i älven, som alltså ligger mellan kraftverket och Håveruds industrimiljö. Fallhöjden vid Håverud är cirka 10 meter och den utbyggda vattenföringen är 37-38 kubikmeter per sekund. Märkeffekten är 3 300 kW och normalårsproduktion är cirka 20,4 GWh (20,4 miljoner kWh). Maskineri Kraftverket har fem aggregat. Tre av dem är i drift. Aggregat fyra och fem är sedan länge oanvända likströmsaggregat. Aggregat ett och två har två likadana turbiner i sump. Dessa är två tvillingfrancisturbiner tillverkade 1906 av JM Voith, tillverkningsnummer 2312 respektive 2313 och varvtal om 200 varv per minut. De ursprungliga turbinregulatorerna är 1978 ersatta med hydraulik och motviktsbelastad stängningsanordningar. Dessa båda turbiner driver varsin Asea-generator tillverkade 1906. Generator 1 har nummer 2988726, är av typen G 205, effekten 1 300 kVA och varvtalet 200 per minut. Generator 2 har nummer 4946779, är av typen G 225, effekten 1 180 kVA och varvtalet 200 per minut. Aggregat tre är en fyrhjulig francisturbin (egentligen en dubbel tvillingfrancis) tillverkad 1915 av KMW (Karlstads Mekaniska Werkstad – verkstaden Kristinehamn). Tillverkningsnummer är 1025, effekten är 2 000 hk och varvtalet 250 varv per minut. Denna turbin driver en synkron Asea-generator tillverkad 1915, med nummer 74790, typbeteckning G 234, effekten 1 785 kW och varvtalet 250 varv per minut. Mataren finns kvar, men verkar inte vara i drift. Den har typbeteckning K 21, tillverkningsnummer 74791 och effekten 200 kW. De båda likströmsaggregaten, som inte längre är i drift, utgörs av två mindre tvillingfrancis tillverkade 1906 av JM Voith. Aggregat 1 har en KMW-regulator VKC nr 1272 tillverkad 1923. Turbinen drev en Asea likströmsgenerator med nummer 16416, typbeteckning DDC, effekt 107 hk och varvtal 500 varv per minut. Aggregat 2 saknar regulator. Turbinen drev en likadan Asea-generator som den förra, men med tillverkningsnummer 16412. All kontrollutrustning är moderniserad. |
