Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Bengtsfors kn, BILLINGSFORS 1:190 BILLINGSFORS KRAFTVERK

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Billingsfors kraftverk utgör en del av industrimiljön Billingsfors bruk – ett företag som sedan slutet av 1800-talet tillverkar papper och som idag ingår i Munksjökoncernen. Billingsfors industrimiljö ligger inom riksintresseområdet Dalsland kanal. Kanalen med två slussar ligger endast ett 50-tal meter öster om dammen.

Anläggningen ingår i Upperudsälvens sjösystem och har sjön Lelång som huvudmagasin. Kraftverket har inget eget magasin utan är ett strömkraftverk. Från Lelång sker avbördningen via Bengtsfors kraftverk och Dalslands kanal ner till sjön Nedre Höljen, som avbördas via Billingsfors kraftverk och Dalslands kanal ner till Laxsjön.

Billingsfors kraftverks vattenvägar och Dalslands kanal utgör således förbindelsen mellan de båda sjöarna Nedre Höljen och Laxsjön. Dammen är delvis av natursten delvis av betong. Den är uppdelad i en intagsdel i väster och en utskovsdel i öster. Ett 50-tal meter öster om dammen finns Dalslands kanal med två slussar.

Avbördningen sker med ett antal utskovsluckor – nio spettluckor av trä, en maskindriven planlucka av stål samt en kedjedriven lucka med värme. Utöver detta finns sju träluckor för avstängning. Utskovsfåran är överbyggd till en början överbyggd. Den kommer fram i dagen cirka 90 meter nedströms och forsätter därefter cirka 350 meter innan den mynnar ut i Laxsjön.

Intaget till de fyra aggregaten har totalt 16 spettluckor av trä – fyra för varje. Intagsgallret rensas maskinellt. Vattnet når turbinerna via en sump. Utloppet sker via en cirka 100 meter lång – delvis överbyggd – utloppskanal som mynnar direkt ut i Laxsjön.

Fallhöjden vid Billingsfors kraftverk är 6,5 meter och den utbyggda vattenföringen är 37-40 kubikmeter per sekund. Kraftverkets märkeffekt är 1 550 kW och normalårsproduktionen är cirka 7,3 GWh.

Maskineri
Kraftverket har fyra aggregat – samtliga drivs av francisturbiner. Aggregat 1 har en francisturbin Finshyttan med fyra löphjul. Turbinen är tillverkad 1929 och har en effekt på 730 hkr och ett varvtal på 250 varv per minut. Turbinregulatorn är en Finshyttan, typ E storlek 4. Den är tillverkad 1947 och har tillverkningsnummer 1458. Turbinen driver en synkrongenerator Elektromekano av typen G 156/24, med tillverkningsnummer 471271, effekt 775 kVA och med ett varvtal på 250 varv/minut.

Aggregat 2 har en francisturbin Finshyttan med två löphjul. Turbinen är tillverkad 1936 och har en effekt på 1 000 hkr och ett varvtal på 150 varv per minut. Turbinregulatorn är en Finshyttan, typ E storlek 4. Den är tillverkad 1936 och har tillverkningsnummer 1300. Turbinen driver en synkrongenerator Asea av typen G 205, med tillverkningsnummer 268189, med effekten 900 kVA och med ett varvtal på 150 varv/minut.
Aggregat 3 har en francisturbin KMW (AB Karlstads Mekaniska Werkstad – filial Kristinehamn) med fyra löphjul. Turbinen är tillverkad 1920 och har en effekt på 560 hkr och ett varvtal på 300 varv per minut. Turbinregulatorn är en Nohab av okänd typ. Turbinen driver en synkrongenerator Elektromekano av typen G 135/20, med tillverkningsnummer 9852, med effekten 500 kVA och med ett varvtal på 300 varv/minut.

Aggregat 4 har en francisturbin med två löphjul tillverkad 1918 av Arboga mekaniska verkstad. Effekten är 115 hkr och varvtalet är 250 varv per minut. Turbinregulatorn är av okänt fabrikat. Turbinen driver en synkrongenerator av typen F 1100 från Luth & Roséns Elektriska AB med okänt tillverkningsår. Tillverkningsnummer är 30 000, effekten 180 kVA och varvtalet 230 varv per minut.

Kontrollutrustningen är moderniserad liksom transformator- och ställverksutrustning. Delar av den äldre utrustningen – dock inte den ursprungliga – finns kvar i en av tillbyggnaderna.