Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Klippan kn, RISEBERGA 19:1 RISEBERGA KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Kyrkogården har medeltida ursprung. Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små gräskullar med träkors. Kyrkogården har utökats ett flertal gånger åt söder och väster. I samband med kyrkans tillbyggnad 1820 utökades kyrkogården. Den tidigare prästgården låg nära kyrkan och dess mark avstyckades 1854 till kyrkogården. 1877 skriver kyrkoherden i Riseberga att kyrkogården var ”en med ljung och tufvor översållad vildmark”. 1924 genomfördes nästa utvidgning. Ett kolumbarium byggdes 1936 och omkring det anlades vid samma tid en urnlund. Den senaste utvidgningen av kyrkogården gjordes 1974. Minneslunden inrättades 1982. En askgravlund anlades 2009 på gamla kyrkogården.

Beskrivning
Kyrkan ligger i det nordöstra hörnet av kyrkogården. Den äldre kyrkogården är omgärdad av en kallmurad gråstensmur i norr, öster och söder. En trädkrans med olika trädslag finns längs muren mot norr och väster. De nyare delarna omgärdas av häckar. Gångarna är av singel förutom framför östportalen där en gång är belagd med betongsten. En asfalterad infartsväg delar äldre delen från 1920-talets utvidgning. Den äldre kyrkogården innehåller många olika delar men framförallt stora singelgravar omgärdade av buxbom eller stenramar. Vissa partier är helt grässådda. Här växer lövträd och vintergröna växter. Den vanligaste titeln är lantbrukare, men här vilar också många militärer med olika titlar, vilket visar på närheten till Ljungbyhed. Här finns allmänningar med enkla liggande stenar i gräsmattan och krigsgravar för engelska och italienska krigsfångar från första världskriget. I en väl synlig grav vilar fältmarskalk Toll. Hans gravmonument från 1817 med en avbruten kolonn på en sockel står på en kulle. Nedanför denna är askgravlunden anlagd. Den markeras av en lägre avbruten kolonn med namnbrickor på sockeln. Andra gravstenar är till exempel en stor sten med fornnordiskt motiv med drakslinga från 1900, en järnplåtsrulle från 1846 och små barngravar med Thorvaldsens infällda porslinsmedaljong.

I utvidgningen från 1900-talet är mindre gravplatser placerade i rader längs klippta rygghäckar. Mellan häckarna är det grässått. Grupper av höga pelarklippta ekar markerar krysspunkter mellan huvudgångstråk.
I sydöstra hörnet finns en bergknalle där kolumbariet är insprängt. Omkring denna gräsbevuxna kulle med träd och omgiven av häckar är urnlunden och minneslunden anlagda. Urnlunden har liggande stenar i gräsmattan. Minneslunden har en natursten med inskription och ljushållare under två björkar.

Byggnader på kyrkogården
Kolumbariet från 1936 har ritats av Oscar Persson. Det är insprängt i en bergkulle, endast kopparporten är synlig. Invändigt har Pär Siegård gjort en frescomålning. Urnnischerna markeras med kalkstensplattor med kopparbokstäver.
Ett gravkapell från 1937 ritat av M. Eriksson ligger sydväst om kyrkan. Kapellet är vitputsat med grå sockel, sadeltak belagt med rött tegel och rundbågiga gjutjärnsfönster.

Se även beskrivning av Risberga kyrkomiljö under Miljöer.

Källor och litteratur
Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812- 1912,Siegrun Fernlund, akademisk avhandling vid Konstvetenskapliga institutionen vid Lunds Universitet, 1982
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015 opublicerad 2012
Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Underhållsplan för Riseberga kyrka 2008-04-07, Wikerstål Arkitekter
Riseberga kyrka, informationsskrift, Bertil Eliasson 1988
http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/oversiktliga-kommunbeskrivningar/Pages/Klippan.aspx
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/kulturmiljostrak/Pages/Ronne_a.aspx
http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/sv/publikationer/2005/Kulturvarden_sjoar_och_vattendrag1.pdf