Stäng fönster Kristinehamn kn, VISNUMS-SKOGEN 1:174 BJÖRNEBORGS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| KYRKOMILJÖ: I Visnum sockens nordligaste del ligger bruksorten Björneborg. Här uppfördes år 1661 en hammare av dåvarande rådmannen, senare borgmästaren, i Kristinehamn Olof Persson (Jernfeldt). Olof Persson spelade en betydande roll för utvecklingen av Kristinehamn och dess närhet. Efter hans död 1692 övergick så småningom Björneborgs bruk till familjen Nordenfeldts ägo, där det stannade fram till 1800-talets slut. Björneborg är känt för sitt järnbruk. Det anlades i mitten på 1600-talet vilket är det fösta bruket i Visnumsbygden. Hela 1800-talet innebar stora förändringar vilket gjorde att bruket så småningom kom att bli det största i området. Vid 1800-talets början hade Björneborgs bruk två stångjärnshammare, ytterligare två tillkom på 1830-talet. Under nästa decennium införskaffades ny masugn, stålugn och smedja. "Det nya bruket" med bland annat tre lancashirehärdar tillkom 1846. I början av 1870-talet uppfördes två moderna masugnar, bessemerverk, stålsmedja och mekanisk verkstad. Under 1900-talets första årtionde ersattes bessemerblåsningen med ett martinverk som kompletterades med bland annat ett valsverk. Under 1960-talet bildades Björneborgs Jernverks AB som drev bruket vidare. Under 1990-talet tillverkades i huvudsak grövre smide och specialgods, till exempel propelleraxlar. Bruket har under århundradena upplevt många förändringar men har klarat sig undan nedläggning. I dag drivs det moderna järnverket av Scana Steel Björneborg AB. Bebyggelsen i Björneborg är väl samlad med bruksbyggnaderna nära bruket. Närmast öster om bruket ligger äldre arbetarbostäder från slutet av 1800-talet. Öster därom och kring samhällets centrum finns moderna bostadsområden, uppförda mellan 1950 och 1970. Söder om bruket ligger herrgården med dess flyglar och ett par ekonomibyggnader. Längre söderut finns egnahemsområden och villabebyggelse från 1900-talets första hälft. I norr, med direkt anknytning till bruket, går järnvägen. Kyrkoanläggningen ligger väster om samhället, intill en skogskant. Här ingår förutom kyrkan, en fristående klockstapel från 1946, en stigport från 1955, en förrådsbyggnad från 1945 och en ekonomibyggnad med bland annat personalutrymmen och garage från 2000. KYRKOGÅRDEN- Kyrkogården, som invigdes 1945, har till stor del karaktären av skogskyrkogård med naturligt trädbestånd av björk, tall och enstaka granar. Runt klockstapeln står dessutom några ekar. Marken öster, söder och strax väster om kyrkan används inte till begravningar då det här finns partier med kraftig natursten i dagen. Områdena norr och nordväst om kyrkan har huvudsakligen använts till urngravar. Väster härom har skogen tagits bort för att ge plats åt kistgravar. Allmänningen har sedan 1950-talet tagits i bruk för familjegravar. En mindre utvidgning företogs 1976 i väster. På 1982 års utvidgning finns en minneslund. Kyrkogården, som närmast är rektangulär till formen, har en öst-västlig sträckning och är kuperad. Kyrkan med fristående klockstapel ligger på den högsta punkten i östra delen av området och marken sluttar härifrån mot en sänka i väster. I norr och söder angränsar kyrkogården mot vägar, i öster mot parkeringsplats, skog och bebyggelse samt i väster mot skog. Den omgärdas av en stenmur, förutom i väster där måbärshäckar gränsar mot tilltänkt utvidgningsmark. Över ingången i sydligaste delen av östra muren står en stigport i tegel. Alla gångar är grusbelagda. I urngravsområdet norr om kyrkan följer gången topografin. På den plana delen i väster är gravvårdarna stående, medan de i skogspartiet i öster främst är liggande. |
