Stäng fönster Eslöv kn, TROLLENÄS 1:4 TROLLENÄS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Trollenäs kyrka ligger i slättbygden några kilometer nordväst om Eslöv, där godsförvaltningen på närbelägna Trollenäs slott, tidigare Näs, sedan medeltiden satt sin prägel på odlingslandskapet med underlydande kyrkbyar och gårdar. Tillgången till betes- och slåttermark kring Saxån skapade redan i förhistorisk tid goda förutsättningar för djurhållning, och arkeologiska fynd visar på en lång kontinuitet av bosättningar på platsen. Bland annat finns en stenåldersboplats direkt sydväst om kyrkogården. Namnet Näs kommer från den landstunga mellan två armar av Saxån, strax norr om det höjdkrön där Trollenäs kyrka anlades 1860. På näset fanns på 1000-talet och möjligen ännu tidigare en befästning, dock tidigast belagt i skrift på 1300-talet. Under 1100-talet uppfördes Näs kyrka i dess direkta närhet. Godset har endast ägts av två ätter, Thott, där Tage Ottosen Thott var den som 1559 lät uppföra det nuvarande slottet, och Trolle, som genom byte 1682 kom i besittning av egendomen. Slottet byggdes på sent 1800-tal om till det franskinspirerade renässansslott vi ser idag, efter ritningar av den danske arkitekten Ferdinand Meldahl. Socknen gick fram till 1899 under namnet Näs, men fick då samma namn som godset, som sedan 1720 benämnts Trollenäs. Trollenäs ingår i den av Riksantikvarieämbetet utpekade riksintressanta kulturmiljön Västra Strö - Trollenäs [M53], där 1800-talskyrkan och godsmiljön med slottet och den medeltida kyrkan definieras som uttryck för riksintresset. Kyrkogård Trollenäs kyrkogårds äldsta delar är samtida med kyrkan och ligger i dess direkta närhet. Ingångar finns i alla fyra väderstreck, med huvudentrén och dess smidesgrindar placerad i söder i axel med askallén från landsvägen. Från ingångarna löper singelbelagda gångar som sammanstrålar runt kyrkan. I övrigt är marken gräsbevuxen med sporadiskt bevarade äldre gravvårdar typiska för tiden kring sekelskiftet 1900. Ett fåtal gravar är singelbeströdda med inramningar av sten eller lågt klippta häckar. Rakt väster om tornet återfinns graven för kyrkans byggherre friherre Nils Trolle, en högrest obelisk vars stensatta omfattning bär upp pållare i gjutjärn med kedjor. Vegetationen är sparsmakad och främst koncentrerad öster om kyrkan i form av solitära lövträd som lind, blodbok, japansk körsbär samt en nyplanterad kastanj. Övrig vegetation består bland annat av paradisbuskar, astilbe, ormbunkar samt olika typer av barrträd. Kyrkogården omges av en blandhäck där hagtorn dominerar. I söder och öster finns även rader av yngre lönnar. Nya kyrkogården anlades rakt väster om kyrkan 1925, tre år efter att kyrkan övergått i församlingens ägo. Planen är arkitektoniskt uppbyggd kring en centralaxel i höjd med västtornet som visualiseras genom en hästskoliknande formation av avenbokhäckar. Avenbok återkommer såväl runt kyrkogården som i form av rygghäckar i de norra och södra gravkvarteren. Gravplatserna är dels singelbelagda, dels gräsbevuxna, och inramas i regel av lågt klippt buxbom. Gravvårdarna är närmast genomgående hållna i en lägre skala, typiska från 1930-talet och framåt. Den hästskoliknande avenboksformationen skulle också kunna tolkas som planformen för en kyrka, med tilltaget långhus, smalare kor och halvrund absid. I länsarkitekt Nils A. Blancks originalritningar avslutas den planlagda delen av kyrkogården rakt i öster i höjd med ”koret” genom en rad lönnar ur vilken ”absiden” skjuter ut. Emellertid inringas hela kyrkogården, det vill säga inkluderat den asymmetriska del sydväst om ”absiden”, idag av samtida äldre lönnar. Nya kyrkogårdens utsträckning bör därmed vara intakt från 1925, men delen i sydväst togs inte i bruk förrän vid sent 1990-tal. Då anlades här en minneslund som inringas av en cirkulär avenbokhäck. Utifrån en centralt placerad damm, kantsatt med röd granit, löper radiella singelbeklädda gångar. Vid dammen återfinns även en blomsterplantering, ett vårdträd samt en ljusbärare i smide. För ritningarna stod Lokal XXX Arkitekter, Stehag. Byggnader på kyrkogården Direkt utanför den äldre kyrkogårdens nordöstra hörn ligger ett vaktmästeri, sannolikt uppfört under 1970- eller -80-talet. Den avlånga byggnaden är klädd med brun lockpanel och dess flacka sadeltak täcks av svart takpanneplåt. Källor och litteratur Trollenäs kyrka, Eslövs församling, Lunds stift, Skåne län – Underhållsplan, 2006-12-15. Restaurator AB, Malmö. Bengtsson, B. (red.) och Sundström, Å. (red.), Skånes bebyggelse: en skildring i ord och bild, D. 4, Malmö: Skand. litt., 1963. Riksantikvarieämbetet. Kyrkobyggnader 1760–1860. D. 1, Skåne och Blekinge. Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 1989. Svenska kyrkan Eslöv. Kyrkor & lokaler. Trollenäs kyrka: https://www.svenskakyrkan.se/eslov/trollenas-kyrka, hämtad 2017-12-19. Länsstyrelsen. Samhällsplanering och kulturmiljö. Kulturmiljöprogram: http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/eslov/Pages/Trollenas-V_Stro.aspx, hämtad 2017-12-19. Riksantikvarieämbetet. Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, hämtad 2017-12-19. Diverse arkivmaterial, antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Stockholm. Platsbesök 2017-09-20. Informant: Gert Svensson |
