Stäng fönster Trelleborg kn, SÖDRA ÅBY 48:1 SÖDRA ÅBY KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Södra Åby ligger på Söderslätt cirka en halvmil från sydkusten och en mil öster om Trelleborg. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde redan under förhistorisk tid området attraktivt. Gravhögar från bronsåldern finns i trakten. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området, ibland ersatte de en träkyrka. På en karta från 1770 ligger Södra Åbys gårdar samlade som en långsträckt rundby kring en vanning, damm och delvis bebyggd byplats. Byn var omgiven av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. Denna struktur behölls fram till enskiftet i början av 1800-talet då landskapet omvandlades. Jorden sammanfördes i större enheter, byn splittrades och hälften av gårdarna flyttades ut från bykärnan. Nya gatehus byggdes till hantverkare och arbetare under 1800-talet. En ny skola byggdes 1878 mittemot den nya kyrkan som 1870 hade ersatt den medeltida kyrkan. 1890 kom järnvägen med station nordöst om byn vilket innebar ett uppsving och nya hus byggdes. I början av 1900-talet fanns handelsbod, café och flera olika hantverkare som bryggare, smed, skräddare och mjölnare i byn. Då etablerade sig också Lantmännen med en anläggning i byn. 1930 byggdes en större skola vid sidan om den gamla skolan som istället blev lärarbostäder. De senaste decennierna har inneburit ökad mekanisering av jordbruket, sammanslagning till större enheter av jorden och minskat behov av arbetskraft i lantbruket. Byn idag består av en handfull gårdar, flera gatehus tätt intill vägen och fristående villor. Samt en stor anläggning med silos för spannmål. Del av vanningen och den gröna byplatsen finns fortfarande kvar kring vilken den äldre bebyggelsen är grupperad. Kyrkogården ligger på en höjd i nordvästra delen av byn vid korsningen Södra Åby byaväg och Västra bygtan. Mot väster och delvis söder gränsar jordbruksmark. På andra sidan vägen mot norr ligger två före detta skolor från olika tider och en gård. Mot öster går byvägen med gatuhus. I nordöstra hörnan ligger före detta församlingshemmet numera ”byahörnan”. Söder om kyrkan finns en kringbyggd gård. Kyrkotomten ligger inom reg. fornlämning Södra Åby 41:1 som utgör den ungefärliga bytomten enligt äldre lantmäterikartor. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogården Historia Den äldsta delen av kyrkogården närmast kyrkan etablerades under medeltiden. Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Under andra hälften av 1800-talet omgestaltades ett stort antal kyrkogårdar i Skåne då de fick stramare planlösningar med gångar och kvarter och omgärdade gravplatser. Södra sidan har traditionellt varit den mest eftertraktade sidan att begravas på medan man undvek den norra sidan. I samband med att den nya kyrkan byggdes på 1870-talet utvidgades kyrkogården åt norr och öster. Delar av kyrkogårdsmuren revs och nya försänkningsmurar byggdes åt norr, väster och öster samt pelare vid entrégrindarna. Delar av kyrkogården fick grusade gångar och häckar. Lindar planterades. 1910 anlades nya gångar. Kyrkogården indelades i kvarter, träd togs bort. Kyrkogården utvidgades 1928-30 åt väster efter ritningar av länsträdgårdsmästare Carl Lenné. Lindar planterades längs utvidgningen i väster. På 1970-talet gjorde landskapsarkitekt Staffan Larsson ett förslag på urngravplatser norr om kyrkan på befintlig kyrkogård. Hela det planerade området anlades inte. 2003 anlades minneslund ritad av Pål Reijer och två lapidarium. 2017 togs sju lindar bort. Redan på 1950-talet togs lindallén bort längs gången i öster till absiden. Beskrivning Kyrkan ligger på en liten höjd och marken sluttar neråt, framförallt mot öster. Kyrkogården omges av en stödmur av fogad gråsten mot den omgivande lägre marken. Ovanpå växer en häck av hagtorn med inslag av alm. I nordöstra hörnet är häcken ersatt av smidesstaket. En trädkrans av lind finns i väster samt hörnen i sydväst och i nordväst. Huvudgrindar av smide mellan kraftiga murade stolpar finns i öster och norr. Två mindre grindar finns dessutom i söder och norr. Kyrkan omges av singel. Gravplatserna på södra, östra och västra sidan är stora och omgärdade av buxbom och belagda med singel. På södra sidan har gravplatserna flera stenar inom samma avgränsning och är familjegravar eller gårdsgravar. Några gravplatser har avgränsning med smidesstaket. Stenarna är högresta från sekelskiftet kring 1800/1900 och har bland annat form av obelisker och avbrutna kolonner i granit. Thorvaldsen porslinsmedaljong finns infälld i en del stenar. Gravkar, en liggande stenram, med plantering finns. Även äldre kalkstensvårdar finns, ofta med oläslig text. Lantbrukare är den vanligaste titeln på kyrkogården. Två stora lindar i väster markerar var utvidgningen från 1930 börjar. Även där är gravarna omgärdade med buxbom och belagda med singel, men stenarna är låga och horisontella och mindre. I sydvästra hörnet är minneslunden inrättad med ljushållare, gräs och en marktäckande plantering i bågform. Norr om kyrkan är stora delar grässådda. Här finns sedan 1970-talet rygghäckar av tuja och planerat för mindre urnplatser omgivna av gräs. Endast två gravplatser används. På norra sidan är också inrättat två lapidarier med äldre liggande stenar på singel omgivna av buxbom. Byggnader på kyrkogården Inga byggnader förutom kyrkan finns på kyrkogården. Källor och litteratur Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015 Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008 Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997 470 nya kyrkor, Bidrag till Sveriges arkitekturhistoria 1850-1890, Jakob Lindblad, 2009 Underhållsplan för Södra Åbykyrka 2005-12-12, Ponnert Arkitekter AB Fädernas kyrka i Södra Åby, Stig Sivenius, Områdesbestämmelser för Södra Åby by, Trelleborgs kommun, 2004 Södra Åby på den gamla goda tiden, Gamla Trelleborg Årsbok 2004, Arne Norrman Södra Åby kyrkogård, Anna Sturesson, 2003, Regionmuseet Kristianstad Vård och underhållsplan Södra Åby kyrkogård, 2018, Mona Wembling Skånes medeltida dopfuntar, Lars Tynell, 1913 Lunds stift orgelinventering, Anders Johnsson, 2017-12-22 |
