Stäng fönster Hässleholm kn, SÖRBY 34:1 SÖRBY KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Kyrkbyn Sörby är belägen en dryg mil öster om Hässleholm och cirka en halvmil nordöst om Vinslöv. Socknen domineras av ett småbrutet odlingslandskap med större skogsområden i väster och öster. Gravrösen, stensättningar och en domarring från brons- och järnåldern visar på en lång kontinuitet av mänsklig aktivitet i området. Socken- och bynamnet skrevs på 1500-talet Sorby, där förleden möjligen har betydelsen dy eller gyttja. En annan teori är att betydelsen skulle vara Söderbyn och då åsyfta förhållandet till Gumlösa en halvmil norrut, där Sörby var annexförsamling till Gumlösa fram till 1620 då förhållanden blev de omvända. Säterierna Sörbytorp, beläget strax norr om kyrkan, och Sinclairsholm vid Gumlösa kyrka var länge helt dominerande jordägare i socknarna och 1800-talets skiften fick därför inte samma påverkan här som på många andra håll. Kyrkbyn Sörby bevarar i stora drag samma utbredning som den medeltida bytomten, med ett mindre antal byggnader placerade utmed vägen söder om kyrkan. Vid parkeringen direkt söder om kyrkogården ligger det så kallade Kyrkhuset, en äldre träbyggnad troligen uppförd under sent 1700-tal som idag fungerar som församlingshem. Under delar av byggnaden finns en ålderdomlig valvslagen källare som skulle kunna utgöra rester av en medeltida stormansgård. Öster om kyrkan ligger prästgården, vars nuvarande manbyggnad 1945 ersatte den tidigare prästgården från 1798 som flyttades till Hässleholms hembygdspark. I kyrkbyn finns även Hässleholms kommuns äldsta skolbyggnad, uppförd 1829 och idag privatbostad. Kyrkan och merparten av kyrkogården ligger inom registrerat fornlämningsområde Sörby 10:1 som avser bytomten enligt 1699 års karta och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogård De äldsta delarna av Sörby kyrkogård närmast kyrkan har medeltida ursprung. Denna utsträckningen bör i stora drag bevarats fram till den första kända utvidgningen som skedde åt öster kring 1830. Runt 1880 adderades en rektangulär del i väster och på 1930-talet tillkom den lägre belägna nya kyrkogården i väster efter ritningar av stadsträdgårdsmästaren G.R. Persson i Kristianstad. Gamla kyrkogården omgärdas av en kallmurad stödmur av gråsten av varierande höjd med ingångar i söder, sydost och nordost. De två senare har pargrindar i smide medan nuvarande huvudingången från parkeringen endast utgörs av en öppning i muren. Utanför muren finns i norr och delvis i söder trädrader av unga lindar. Från ingångarna leder grusade gångar upp till och runtom kyrkan. Från kyrkans entré löper även en gång till nya kyrkogården i väster. Kvarteren är gräsbevuxna med oregelbundet och glest placerade gravvårdar. Äldre, oftast högresta och individuellt utformade stenar dominerar men även yngre låga och breda stenar förekommer, liksom enstaka äldre vårdar i järn. Ett udda inslag är en gravvård i zinkplåt från 1890-talet. Ett fåtal gravplatser bevarar singelbeläggning och stenramar eller i enstaka fall järnstaket eller infattningshäckar. Nordväst om kyrkan finns en stor gravkulle omgärdad av kedjor i pollare. Gravplatsen iordningställdes 1810 för friherre Carl Henrik Duwall och hustrun Margaretha Elisabet Sack på Sörbytorp. Växtligheten på gamla kyrkogården är begränsad och utgörs främst av en solitär högvuxen kastanj söder om koret samt ett fåtal städsegröna buskar. Enstaka gravplatser har planteringar. Även nya kyrkogården omgärdas av en kallmurad stödmur och innan för denna växer, frånsett i öster, en trädkrans av höga oxlar som är samtida med kyrkogårdsdelens tillkomst. En ingång genom pargrindar i smide finns i norr, men tillträde sker vanligen via en stentrappa från gamla kyrkgården. Gravkvarteren indelas av vinkelräta grusade gångar kring en mittaxel från trappan som leder fram till en andaktsplats utformad med vattenspel, ljusbärare, sittbänk och planteringsbädd. En relativt stor del gravplatser är singelbelagda med stenramar. Låga och breda gravvårdar typiska för 1930-talet och senare dominerar helt, med inslag av mer sentida liggande stenar. Gravplanteringar förekommer i stor utsträckning och vid flera gravar finns formklippta eller friväxande barrväxter. Trappan mellan de båda kyrkogårdsdelarna flankeras av två högväxta lindar och söder om minneslunden står en hög pelarek som tidigare hade en motsvarighet i norr. Byggnader på kyrkogården Utanför kyrkogården men på fastigheten ligger det tidigare omnämnda Kyrkhuset, dagens församlingshem. Byggnaden, som tidigare ingått i en fyrlängad gård, har rödmålad locklistpanel och sadeltak avtäckt med rött tegel. Norra fasaden mot kyrkogården är längst i öster och väster murade och i det senare fallet även putsat och avfärgat i vitt. Sannolikt är det igensatta körportar. Norr om Kyrkhuset ligger en liten förrådsbyggnad uppförd på 1990-talet och längre söderut återfinns en uthuslänga till den gamla småskolan från 1870-talet som revs 2001. Båda byggnaderna har precis som Kyrkhuset rödmålad locklistpanel och sadeltak avtäckta med rött tegel. Källor och litteratur Sörby kyrka – Underhållsplan (2004-12-02), Ponnert Arkitekter AB, Degeberga/Lund. Sörby kyrkogård – Vård- och underhållsplan (2018-11-20), Erika Martin Arkitekter AB, Höör. Antikvarisk rapport – Sörby kyrka: invändig restaurering (rapport 2006:029), Malmö kulturmiljö, 2006. Dahlberg, M och Sjöström, I [red.]. Skåne – Landskapets kyrkor, Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag, 2015. Länsstyrelsen i Skåne. Kulturmiljöprogram. Hässleholms kommun: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/oversiktliga-beskrivningar/oversiktliga-kommunbeskrivningar/hassleholm.html, hämtad 2021-03-09. Riksantikvarieämbetet. Forndok: https://app.raa.se/oppnadata/forndok/search?3, hämtad 2022-02-24. Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/, hämtad 2022-02-24. Platsbesök 2021-09-15. |
