Stäng fönster Skövde kn, KATORP 1:5 M.FL. KATORPS BY
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Katorps by ligger i kanten av kambrosilurområdet. Byn är belägen på en svagt markerad rygg i den öppna odlingsbygden strax sydväst om Böja by. Randzonen mot Klyftamons skogsbygd är nära i väster och markeras av ett mer höglänt skogsparti. Närmast omges byn av odlings- och f.d. betesmarker som sluttar från skogen i väster ner mot Kräftåns dalgång i söder och sydost. Enstaka inslag finns av förhistoriska fornlämningar. Främst märks en eventuell domarring i skogskanten i norr (Raä Böja 12:1) samt en skålgropsförekomst i söder (Raä Böja 23). I övrigt förekommer tre fyndplatser för slagg från järnframställning (Raä Böja 26, 27 och 29). I skogskanten i nordväst finns husgrunder från 1800-talet efter torpbebyggelse (Raä Böja 31) och efter fattigstugan i Böja socken (Raä Böja 34). I anslutning till den gamla bytomten, på den oskiftade byns gamla Mellomgärde, finns fossil åkermark. Här finns bl.a. en ålderdomlig odlingsyta med flera odlingsrösen av äldre typ (Raä Böja 24). I Mellomgärdet finns även ett röjningsröseområde som kan ha en något senare karaktär (Raä Böja 52). Nära Skyttagården står en väghållningssten i kalksten (Raä Böja 25). Alltsedan laga skiftet på 1850-talet präglas bebyggelsemönstret dels av två gårdsgrupper norr om nuvarande landsväg Timmersdala – Böja, dels av en större klunga i söder. Den södra gårdsgruppen omfattar i sin övre del, mellan Skyttagården och Nolgården, den gamla bytomten. Skyttagården bör ligga kvar i gammalt läge och eventuellt även Nolgården som även kan ha flyttats inom bytomten. Den utdragna delvis mycket täta gårdsklungan har radbykaraktär, men ligger uppdelad på två lokala vägslingor. Bebyggelsemönstret karaktäriseras av gårdsbyggnader i traditionell funktionsindelning och gruppering. De nedre gårdarna är indragna från byvägen och de övre har byvägen mellan mangård och färgård. Gårdsbyggnaderna härstammar framför allt från tidsperioden ca 1860-1930 med enstaka inslag av yngre ekonomibyggnader. Höga lövträd omger husen på mangårdarna. Faluröda ekonomibyggnader dominerar helt, ibland även med inslag av fähus/stall i tegel. Vid den gamla bytomten ligger Katorp 1:18 Nolgården som är mycket central i bymiljön och är en av de mer välbevarade gårdsmiljöerna från 1800-talets senare del i Skövde kommun. Katorp 1:5 Brännegården bland de utflyttade gårdarna längst i söder har en välbevarad faluröd f.d. arbetarbostad från 1929. Övriga gårdar har mer förändrade manbyggnader. De utflyttade norra gårdarna har karaktäristisk skiftesprägel med små gårdsgrupper på rad med separata tillfartsvägar. Gårdsgrupperna här har också i huvudsak en traditionell funktionsuppdelning och gruppering av byggnaderna som har i stora drag samma ålder som i söder. Katorp 1:13 Brännegården och Katorp 3:6 Torbjörnsgården har behållit mer av äldre karaktär än övriga gårdar i norr. Längst i söder nära Kräftån ligger stenbrottet där sandstenen bröts till de slipstenar som Katorp och Böja varit kända för. Ingår också i: Område 7 Katorp i Carlquist , T. ”Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Skövde kommun”, 1988. |
