Stäng fönster Ystad kn, SÖDRA VALLÖSA 6:16 VALLÖSA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Sockennamnet Sjörup är belagt sedan medeltiden och genom skriftliga källor framgår det att det funnits en medeltida huvudgård i byn 1320. Den medeltida kyrkan uppfördes strax väster om byn i mitten av 1100-talet. I mitten av 1800-talet påbörjades diskussioner om till- eller nybyggnad av den medeltida kyrkan för att erhålla mer plats för den ökade befolkningen. Ett förslag var att riva kyrkan och uppföra en ny större kyrka på samma plats. Kyrkogården var dock för trång och lösningen blev efter långa diskussioner att den nya kyrkan skulle uppföras några kilometer nordost om den gamla kyrkan. Den nya kyrkan byggdes invid folkskolan från 1847 i Södra Vallösa. Sjörups nya kyrka, eller Vallösa kyrka som blev det officiella namnet, invigdes i december 1882. Området runt kyrkan och skolan utvecklades och nya byggnader uppfördes, bl. a byggdes en lanthandel 1882 gränsande mot kyrkogården i nordväst. Malmö-Ystads järnväg, den s k Grevebanan, öppnade för trafik 1874 och en station förlades i Rynge i socknens norra del, som utvecklades till ett mindre stationssamhälle. Socknen ingår naturgeografiskt i det område som tillhör Södra Skånes slättbygder. Vallösa kyrkomiljö ingår i ett område Västra Nöbbelöv-Marsvinsholm-Bergsjöholm som är utvärderat som Särskilt värdefull kulturmiljö i Kulturmiljöprogram för Skåne. Landskapet karaktäriseras av ett öppet svagt kuperat odlingslandskap, som är präglat av 1800-talets jordbruksreformer och storgodsdrift. Vallösa kyrkomiljö ingår i ett område Västra Nöbbelöv-Marsvinsholm-Bergsjöholm som är utvärderat som Särskilt värdefull kulturmiljö i Kulturmiljöprogram för Skåne, framtaget av Länsstyrelsen. Kyrkogård Kyrkogården anlades samtidigt med kyrkan och utvidgades mot öster och söder 1934 efter ritningar utförda av arkitekt Nils A Blanck. Blanck (1882–1960) tillträdde tjänsten som länsarkitekt 1922. Han har utfört ett flertal kyrkorenoveringar och var bl. a ansvarig för den stora renoveringen av Malmöhus slott 1931. Förslag till planteringar gjordes 1938 av länsträdgårdsmästaren. Huvudingången till kyrkogården och kyrkan är från landsvägen i väster genom svartmålade järngrindar, en ingång finns även från söder. Kyrkogården omges av en trädrad med hamlade lindar. Kyrkogården har grusade gångar och buxbomsomgärdade gravplatser. Den utvidgade delen indelas i kvarter som avskiljs genom häckar av avenbok. Intill kyrkans södra ingång finns gravplatsen för släkten Kurck som ägde Rynge gård. Byggnader på kyrkogården På den 1934 utvidgade södra delen av kyrkogården uppfördes samtidigt en ekonomibyggnad, som även är ritad av länsarkitekt Nils A Blanck. Byggnaden uppfördes ursprungligen som förråds- och bårhus, och innehöll likbod, bod för likvagnen, bod för sprutan samt kolbod. Den ombyggdes 1979 för att inrymma personalutrymmen m.m. Den har putsade fasader, som åt öster upptas av fyra stora brunmålade portar. Det valmade taket är täckt av enkupigt rött lertegel. Källor och litteratur Andersson, Hans, Anglert, Mats, By, huvudgård och kyrka. Studier i Ystadsområdets medeltid. 1989. Dahlberg, M (red.) Skåne – landskapets kyrkor. Sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet 2015. Dahlberg, M. Franzén, K. (red) Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2008. Isberg, Henning A. (red), Ljunits och Herrestads skolor under 100 år. Ljunits och Herrestads hembygdsförening, 1943. Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Kulturmiljöprogram. Särskilt värdefulla kulturmiljöer i Skåne. Malmström, Krister. Kyrkornas arkitekter. Förteckning över kyrkoarkitekter verksamma inom Svenska kyrkan 1860–1930. Raä 1991. Magnusson Staaf, Björn., Tykesson, Tyke L., Arkitekterna som formade Malmö. En modern stad växer fram 1878-1945. 1996. Underhållsplan för Vallösa kyrka, Ponnert Arkitekter AB, 2010-02-18. Lantmäteriet - Historiska kartor Riksantikvarieämbetet – Fornsök, Kulturmiljöbild, Riksintressen för kulturmiljövården. |
