Stäng fönster Sjöbo kn, LÖVESTAD 57:1 LÖVESTADS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Kyrkbyn Lövestad ligger cirka 15 km öster om Sjöbo i ett öppet och svagt kuperat odlingslandskap med utskiftade gårdar, äldre vägsystem och välbevarade stengärdesgårdar. Socknens och kyrkbyns namn är känt sedan 1367, då som Löthesthatha. Lämningar efter boplatser, stensättningar och lösfynd visar emellertid på en betydligt längre kontinuitet av mänsklig aktivitet än så. Kyrkbyn skiftades 1832, då 48 av de 55 gårdarna flyttades ut och gatehus sedermera uppfördes på de gamla gårdstomterna. I samband med att järnvägen Tomelilla–Eslöv anlades på 1860-talet byggdes en station norr om kyrkbyn på mark från två utskiftade gårdar. Kring stationen växte snart ett stationssamhälle fram, vilket bidragit till att kyrkbyn i stor utsträckning bevarat sin ålderdomliga karaktär av sockencentra, med prästgård från sent 1800-tal öster om kyrkan och kombinerad skolbyggnad och rådhus från 1848 efter ritningar av C.G. Brunius i väster. Byn bevarar även flera gatehus av 1800-talskaraktär, en traditionellt fyrlängad gård samt en äldre stenvalvsbro. Norr om kyrkan ligger Lövestads kungsgård med anor från 1300-talet. Den nuvarande huvudbyggnaden med vitputsade fasader byggdes 1824 efter 1786 års typritningar för överstelöjtnant- och majorsboställen. Bland de äldre ekonomibyggnaderna utmärker sig två magasinsbyggnader med gråstensmurverk från 1700-talet. Kyrkoanläggningens närmiljö präglas även av det biflöde till Tolångaån som ringlar sig fram utmed tomtgränsen. Kyrkan och kyrkogården ligger inom registrerat fornlämningsområde Lövestad 92:1 som avser den äldre bytomten och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogård Den nuvarande kyrkan är uppförd på platsen för den romanska kyrkan och Lövestads kyrkogård har således medeltida anor. Medeltida kyrkogårdar var vanligen små och omgav kyrkan i dess direkta närhet. Från 1700-talet finns uppgifter om reparation av bogårdsmuren som bestod av en kallmurad gråstensmur avtäckt med flis. I början av 1800-talet syns i arkivalierna uppgifter om att platsbristen till följd av en ökande befolkning var påtaglig. Under 1840-talet skedde en första utvidgning i väster som i samband med uppförandet av den nya kyrkan följdes av ytterligare utvidgningar i öster och kyrkogården fick då sin nuvarande utsträckning. Kyrkogårdar som vi är vana att se dem idag, med gångsystem, trädkransar och arrangerad vegetation fick sitt genomslag under 1800-talet. I samband med kyrkobygget gestaltades Lövestads kyrkogård i tidens anda med raka grusbelagda gångsystem och gravplatser kantade av buxboms- och ligusterhäckar. Framväxten av Lövestads stationssamhälle och den inflyttning till socknen det förde med sig gjorde snart att kyrkogården åter var för trång. De geografiska förutsättningarna med närliggande bebyggelse och å omöjliggjorde ytterligare utvidgning på platsen, varför en ny begravningsplats i början av 1900-talet anlades några hundra meter nordväst om kyrkan, närmare stationssamhället. Den gamla kyrkogården fortsatte emellertid att brukas och 1942 uppfördes ett bårhus i det nordvästra hörnet efter ritningar av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe, som 1970 kompletterades med en byggnad med snarlik utformning för förråd och wc. Dessförinnan hade ytterligare en ekonomibyggnad i form av en redskapsbod tillkommit norr om kyrkan. Byggnaderna uppfördes på den lilla landremsa som återstod mellan kyrkogårdens tidigare norra gräns och ån. Lövestads kyrkogård omges idag av en bogårdsmur som i öster och nordöst utgörs av en stödmur av fältsten som delvis är lagd i bruk och avtäckt med stenskivor. I söder och väster finns lägre murar av sprängsten i bruk, delvis avtäckt med äldre gravhällar. I gränserna för kyrkogården innan de tillkommande ekonomibyggnaderna i norr står en trädkrans av hamlade lindar. Kyrkogården omges dessutom av tuja- och hagtornshäckar. Huvudentrén i väster och den södra ingången har pargrindar av svartmålat smide som hänger i grindstolpar av granit. I sydöst finns en mindre ingång med enkelgrind i svartmålat järn, medan de två övriga ingångarna, från prästgården i öster via bron över ån samt vid bårhuset i nordväst, saknar grindar. Fyra grusade gångar med utgång från kyrkans korsformade plan delar in kyrkogården i fyra kvarter. Gravplatserna är singelbelagda och inramas av lågt klippta buxbomshäckar eller i enstaka fall av järnstaket. Gravvårdar från två perioder dominerar, dels högresta stenar som obelisker, bautastenar och arkitektoniskt uppbyggda vårdar i klassicistisk stil från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal, dels lägre och bredare stenar från 1930-, -40- och -50-tal, ofta i polerad röd och grå granit eller svart diabas. I den tidigare kategorin kan även nämnas enskilda gravvårdar som har infällda porträtt av koppar eller porslinsmedaljonger, liksom stenar i jugend- och naturromantiserande stil. I den sydöstra delen står ett mindre antal tunna kalkstenshällar som var vanliga under 1800-talets första hälft och kyrkogården har men även vårdar från 1900-talets senare del och tidigt 2000-tal, ofta i mindre och liggande format. Längst i norr finns en singelbelagd yta där återlämnade gravvårdar samlats. Vegetationen utgörs utöver trädkrans och inramningshäckar bland annat av klippta och friväxande vintergröna buskar som en, idegran, cypress och tuja liksom lövfällande buskar som kornell och rosenspirea. I norr finns ett mindre antal högre lövträd i form av lönnar och björkar. Planterade perenner förekommer i relativt stor utsträckning, exempelvis kärleksört, prästkrage, lavendel, salvia, löjtnantshjärta och rosor. Byggnader på kyrkogården Nordväst om kyrkan ligger ett bårhus som uppfördes 1942 efter ritningar av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Byggnaden har rektangulär planform, vitputsade fasader och sadeltack avtäckt med rött enkupigt tegel. Entrépartiet i söder utgörs av en rundbågigt avslutad pardörr med stående brunmålad panel, över vilken det hänger ett metallkors. Bårhuset sammanbinds med en ekonomibyggnad uppförd 1970 av en hög tegelavtäckt och vitputsad mur med enkel trädörr. Ekonomibyggnaden ligger i vinkel mot bårhuset och är utformad i samma stil, med vitputsade fasader och sadeltak avtäckt med rött enkupigt tegel. Även redskapsboden, som återfinns norr om kyrkans norra korsarm, ansluter stil- och materialmässigt till dessa byggnader. Källor och litteratur Lövestads kyrka, Lövestads kyrkliga samfällighet, Underhållsplan (2007-06-04), Restaurator, Malmö. Lövestads kyrkogård och begravningsplats, Vård- och underhållsplan (2015), Regionmuseet i Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Lövestads kyrka. Utvändig renovering, antikvarisk kontroll 2008. Regionmuseet i Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Sjöbo kommun. Kulturnämnden. Bevarandevärda kulturmiljöer inom Sjöbo kommun: https://www.sjobo.se/download/18.48ef7cbb166100ed03bd85/1538575254048/Bevarandevärda%20kulturmiljöer%201993.pdf, hämtad 2020-01-21. Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Kulturmiljöprogram. Sjöbo kommun: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/omraden/lovestad.html, hämtad 2020-02-03. Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/f419425b-61f9-4b54-94e9-37c5bf6e55dc, hämtad 2020-02-03. Platsbesök 2019-09-12. |
