Stäng fönster Sjöbo kn, SÖVDE 35:1 SÖVDE KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Kyrkbyn Sövde ligger en knapp mil söder om Sjöbo. Området präglas av adelns närvaro på de närbelägna Sövdeborgs och Snogeholms slott med underliggande smågårdar, lövskogar, odlingslandskap och vägsystem. Före reformationen tillhörde godsen och i det närmaste alla gårdar Lunds stift och ärkebiskop Absalon hade sin borg Sigosta på den halvudde i Sövdesjön där den nya kyrkogården i dag ligger. Borgen övergavs på 1590-talet till förmån för det nyuppförda Sövdeborgs slott vid Sövdeborgssjön öster om byn, som på 1840-talet omgestaltades i medeltidsromantiserande stil under ledning av professor C.G. Brunius. Kyrkan är belägen på en höjd invid Sövdesjöns östra sida och kyrkbyn utgjordes i äldre tider av två delar, där gatehus tillhörande Sövdeborg var ordnade i en radby öster om kyrkan medan bondgårdarna var samlade i norr. Flera av gatehusen, låga korsvirkesbyggnader med halmtak, är ännu bevarade och strax norr om kyrkan finns en av de gårdar som inte flyttades ut vid enskiftet i början av 1800-talet. Den före detta skolbyggnaden från 1930-talet ägs idag av det kommunala bostadsföretaget medan prästgård, klockareboställe samt änkehus och arrendatorsbostad under Sövdeborg nu är i privat ägo. Norr om kyrkan finns en tegelbyggnad med industriell karaktär som uppfördes som mejeri vid slutet av 1800-talet och idag fungerar som musteri. Utöver de bevarade äldre byggnaderna består byn främst av bebyggelse från 1900-talets andra hälft med rött tegel som dominerande byggnadsmaterial. I västra delen av byn norr om Sövdesjön ligger Sövde skogsby med mindre fritidshus uppförda på 1960- och -70-talen. Efter att friluftsgudstjänster hållits i byns gamla grustag togs initiativ att omvandla platsen till en friluftsteater, och genom stort lokalt engagemang kunde 1987 Sövde amfiteater invigas. Området Sövde–Sövdeborg utgör riksintresse för kulturmiljövården, där bland annat kyrkan, kyrkbyn med äldre bebyggelse och slottslandskapet nämns som uttryck för riksintresset. Kyrkoanläggningen ligger inom registrerat fornlämningsområde Sövde 65:1 som avser bytomten enligt de äldsta lantmäterikartorna och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogård Sövdes gamla kyrkogård omger kyrkan och bör i det fall antagandet om en tidigare träkyrka på platsen stämmer ha äldre anor än den nuvarande kyrkans äldsta delar från 1100- eller 1200-talet. Inga utvidgningar är kända och dagens planform, en oregelbunden fyrkant, och utsträckning är sannolikt samstämmig med eller snarlik den medeltida. Kyrkogården omgärdas av en kraftig vitputsad bogårdsmur av gråsten avtäckt med enkupigt rött tegel. Muren ska enligt uppgift från 1746 ha uppförts 1703 och genomgick 2003 en restaurering då den putsades om och försågs med ny tegelavtäckning. Våren 2018 tappade en lastväxlare en fullastad container i kurvan norr om kyrkan vilket orsakade kraftiga skador på en del av muren. Vid inventeringstillfället för denna rapport var beslut om återuppbyggnad fattat men arbetet ännu ej påbörjat. Kyrkogårdens enda entré återfinns i östra murens norra del och är försedd med svartmålade smidesgrindar från vilka en grusad gång löper i en oval form runt kyrkan. Marken är i övrigt gräsbevuxen och vegetationen begränsar sig till rester av en tidigare trädkrans i form av sju äldre lindar, varav en är placerad i norr och övriga sex utmed de södra och västra gränserna. När kyrkogården i början av 1800-talet började bli för trång till följd av den ökande befolkningen upplät kyrkans patronus Erik Piper ett stycke mark på udden väster om kyrkan, där ärkebiskop Absalons borg Sigosta en gång i tiden ska ha legat. Här invigdes 1843 en ny och betydligt större kyrkogård med solfjäderformad plan, gravkor för den Piperska familjen och ett senare under 1800-talet uppfört gravkapell. Några av det 20-tal gravstenar som är bevarade på gamla kyrkogården vittnar om att gravsättning fortsatte här en tid efter den nya kyrkogårdens tillkomst, även om merparten utgörs av vårdar av kalksten i nyklassicistiskt formspråk typiska för 1800-talets första hälft. Bland de något senare gravstenarna märks en obelisk i grå granit och ett gjutjärnskors, men här finns även en handfull liggande hällar från 1600- och 1700-tal. Källor och litteratur Sövde kyrka, Sövde kyrkliga samfällighet, Underhållsplan (2005-04-01), Restaurator AB, Lund. Sövde kyrkogård, Vård- och underhållsplan (2015-10-07), Landskapsgruppen Öresund AB, Lund. Diverse arkivmaterial, antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Stockholm. Bauman, K. och Hallberg, G., [red.], Skånska kyrkor Skånes hembygdsförbund årsbok 1997. Kristianstad: Skånes hembygdsförbund, 1997. Dahlberg, M. och Sjöström, I., [red.],Skåne: landskapets kyrkor. Stockholm: Riksantikvarieämbetet, 2015. Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Kulturmiljöprogram: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besok-och-upptack/kulturmiljoprogram/omraden/sovde-sovdeborg-snogeholm.html, hämtad 2019-04-16. Riksantikvarieämbetet. Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html#, hämtad 2019-04-26. Sjöbo kommun. Kulturnämnden. Bevarandevärda kulturmiljöer inom Sjöbo kommun: https://www.sjobo.se/download/18.48ef7cbb166100ed03bd85/1538575254048/Bevarandevärda%20kulturmiljöer%201993.pdf, hämtad 2019-01-21. Sövdebroschyren: https://www.sovde.se/images/sovde_16-sid.pdf, hämtad 2019-04-16. Platsbesök 2018-10-09. |
