Stäng fönster Sjöbo kn, TOLÅNGA 28:1 TOLÅNGA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Kyrkbyn Tolånga ligger en knapp halvmil öster om Sjöbo i ett öppet och kuperat odlingslandskap med utskiftade gårdar, äldre vägsystem och stengärdesgårdar. Bebyggelsen är koncentrerad kring bygatan och Tolångaån, som i äldre tid användes för kvarndrift, medan den högt belägna kyrkan dominerar omgivningen. Socken- och bynamnet är känt sedan 1350, då som Thoualanga, men lämningar efter stenåldersbostäder och gravhögar i byns närhet tyder på att området varit bebott under hela förhistorien. Kyrkbyn skiftades 1839, då merparten av gårdarna flyttades ut och gatehus uppfördes på de gamla gårdstomterna. En handfull byggnader har anor från 1700-talet men i övrigt dominerar bebyggelse från 1800-talet och 1900-talets första hälft, där ibland äldre skolbyggnad, militieboställe samt före detta brandstation och mejeri. Skiftet präglar ännu byns struktur, även om flera av de äldre bostadshusen moderniserats och sentida bebyggelse i viss utsträckning tillkommit. Kyrkan, den gamla kyrkogården och delar av den nya kyrkogården ligger inom registrerat fornlämningsområde Tolånga 46:1 som avser den äldre bytomten enligt 1845 års karta och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogård Tolånga kyrka uppfördes sannolikt i slutet av 1100-talet fynd gravkistor tyder på att en äldre kyrkan kan ha funnits på platsen. De äldsta delarna av kyrkogården kan därmed vara äldre än den nuvarande kyrkobyggnaden. Medeltida kyrkogårdar var vanligen små och omgav kyrkan i dess direkta närhet. I Tolånga är det rimligt att tänka sig att sig att kyrkogården ursprungligen utgjorts av själva kyrkkullen och att den lägre belägna delen i norr adderats senare. Antagandet stärks av de murrester som påträffades relativt nära kyrkan vid grävningsarbetena för bergvärme 2013–14 och som tolkades som en tidigare bogårdsmur. På en arealavmätningskarta från 1794 ingår delen i norr i kyrkogården. En utvidgning i väster ut till byvägen sker på 1850-talet, vilken inkluderar anläggandet av trappan till kyrkans västentré. Kyrkkullens terrasseringar med stödmurar bör också vara från denna tid. På 1870-talet finns uppgifter om en mindre utvidgning, okänt var, men kring denna tid bör gamla kyrkogården ha nått sin nuvarande omfattning. Från tiden kring sekelskiftet 1900 finns uppgifter om platsbrist på gamla kyrkogården, varför en ny kyrkogård som invigs 1909 tillkommer väster om bygatan. Den rektangulära kyrkogården planeras i sex kvarter, symmetriskt ordnade kring en mittaxel kantad av lindar. Allén tas emellertid ned kring 1950 då flera av träden dött. Vid samma tid uppförs ett bårhus i nordöst samt den östra bogårdsmuren, medan murarna i norr och söder tillkommer 1963. Vid mitten av 1990-talet anläggs en minneslund i gamla kyrkogårdens nordöstra del efter förslag av landskapsarkitektstudent Pernilla Andersson och några år senare uppförs en servicebyggnad öster om nya kyrkogården. 2013 invigs en asklund i nya kyrkogårdens sydvästra del. Gamla kyrkogården präglas av sin skiftande topografi med den gräsbevuxna kyrkkullen och den böljande pelousen i norr. Närmast kyrkan är marken belagd med grus, vilket även för en handfull gravplatser i kyrkans närhet. I övrigt står gravstenarna, som närmast uteslutande är äldre och högresta, typiska för 1800-talets andra hälft och 1900-talets första decennier, glest och ojämnt utspridda placerade rakt i gräset. Ett fåtal gravar inramas av järnstaket eller stenkanter. Gravsättningar förekommer emellertid ännu på kyrkogården, om än i begränsad omfattning, och de yngsta gravstenarna är från 2000-talet. De äldsta stående gravvårdarna utgörs av ett antal tunna kalkstensvårdar som var vanligt förekommande på skånska kyrkogårdar under första delen av 1800-talet. Söder om kyrkan finns ett antal äldre liggande hällar och utmed muren i nordväst en större samling återlämnade stenar. Kyrkogården omgärdas av en bogårdsmur av fältsten, delvis som kallmur och delvis i bruk med avtäckning av betongplattor. Utmed norra gränsen avgränsas kyrkogården delvis istället av en hög häck. Utöver huvudentrén i väster finns även mindre ingångar med trappor i öster och söder och i nordväst en pargrind i smide från vilken en grusad körväg leder upp till kyrkan. Från körvägen utgår en plattsatt gång till minneslunden i nordöst. En utglesad trädrad av äldre högväxta lövträd som lönn, ask och alm löper utmed södra och östra gränsen och vid norra gränsen finns några yngre lindar. Vegetationen utgörs i övrigt främst av enstaka större städsegröna växter, med större variation kring minneslunden där det bland annat förekommer syren, murgröna och körsbärsträd. Nya kyrkogården karaktäriseras av en symmetrisk struktur där de sex kvarteren och den nyligen anlagda asklunden är ordnade kring en central mittaxel som fram till mitten av 1900-talet kantades av lindar. I samtliga väderstreck utom väster omgärdas kyrkogården av vitputsade murar avtäckta med rött enkupigt tegel. Utmed västra gränsen växer en häck samt en trädrad av äldre högväxta lönnar som fortsätter utmed delar av den norra gränsen Längst i nordöst står två äldre lindar, troligen samtida med lönnarna. Gravplatserna är liksom gångsystemen grusade och omgärdas av lågt klippta buxbomshäckar eller stenramar. En större gravplats invid mittgången inramas av stenpollare med järnkedjor. Ett fåtal gravplatser är gräsbevuxna och gräsade ytor finns även utmed alla gränser utom den södra. I de fyra östra kvarteren blandas högre gravvårdar i främst granit eller svart diabas med lägre och bredare gravstenar vanliga från 1930-talet och framåt. Den senare typen är helt dominerande i de senare ianspråktagna två västra kvarteren, där gravplatserna generellt även är mindre. Den relativt sparsamma vegetationen utgörs främst av mindre städsegröna buskar, ofta formklippta, samt på gravplatserna planterade perenner. Byggnader på kyrkogården I nya kyrkogårdens nordöstra hörn ligger ett bårhus/begravningskapell som uppfördes 1942 efter ritningar av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Byggnaden är uppförd i historiserande stil, där kapellet tillsammans med det på södra gaveln placerade vindfånget eller förhallen alluderar på romansk kyrkobyggnadstradition med rektangulärt långhus samt lägre och smalare kor. Båda byggnadskropparna har branta sadeltack avtäckta med rött enkupigt tegel, vitputsade fasader och vilar på en sockel av oputsad fältsten i bruk. Huvudentrén i söder utgörs av en pardörr klädd med stående brunmålad panel. På norra gaveln leder en bred stensatt trappa ner till källaren som nås via en brunmålad pardörr i ramverkskonstruktion och i gavelröstet sitter ett rundfönster i trä med fyra lufter, även detta brunmålat. Öster om bårhuset, strax utanför nya kyrkogården, ligger servicebyggnad som uppfördes i slutet av 1990-talet efter ritningar av arkitekt Thorsten Lyngö. Byggnaden är uppförd i rött tegel med sadeltak avtäckt med svart korrugerad plåt, dörrar av stående brunmålad panel samt spetsbågiga fönster av järn. Fönstren framstår som äldre, sannolikt från 1800-tal eller tidigt 1900-tal. Källor och litteratur Tolånga kyrka, Lövestads kyrkliga samfällighet, Underhållsplan (2008-03-28), Restaurator, Malmö. Rapport 2014:68, Tolånga kyrkogård och begravningsplats, Vård- och underhållsplan, Regionmuseet i Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Rapport 2015:16, Tolånga kyrka – invändig renovering och nytt värmesystem 2013–2014. Regionmuseet i Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Rapport 2014:78, Tolånga kyrka – Arkeologisk förundersökning 2013-2014. Sydsvensk arkeologi, Kristianstad/Malmö. Sjöbo kommun. Kulturnämnden. Dahlberg, M (red.): Skåne: Landskapets kyrkor, Riksantikvarieämbetet, 2012. Bevarandevärda kulturmiljöer inom Sjöbo kommun: https://www.sjobo.se/download/18.48ef7cbb166100ed03bd85/1538575254048/Bevarandevärda%20kulturmiljöer%201993.pdf, hämtad 2020-01-21. Länsstyrelsen Skåne. Samhällsplanering & kulturmiljö. Kulturmiljöprogram. Sjöbo kommun: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/omraden/tolanga.html, hämtad 2020-03-12. Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/09154d08-ceb9-4566-ae50-21a8380b6bb4, hämtad 2020-03-18. Platsbesök 2019-09-12. |
