Stäng fönster Sjöbo kn, VOLLSJÖ 61:1 VOLLSJÖ KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Vollsjö kyrka ligger en dryg mil nordväst om Sjöbo i ett öppet odlingslandskap med inslag av skogsdungar, invid den slingrande Vollsjöån. Kyrkbyn, som idag går under benämningen Vollsjö by, var innan 1800-talets skiften en stor by med ett 30-tal gårdar och gatehus. Endast ett fåtal av dessa låg emellertid kvar efter skiftet och på de gamla gårdstomterna finns idag villabebyggelse som till stor del uppfördes under 1920- och -30-talen. Norr om kyrkan och den samlade bebyggelsen utmed den gamla bygatan ligger Vollsjögården, som var en av de 18 huvudgårdar danska kronan fick avstå till Sverige som lösen för Bornholm vid freden i Köpenhamn 1660. Idag utgörs huvudbyggnaden av ett putsat tvåvåningshus i sten, men på platsen ska det enligt traditionen tidigare ha legat en kungaborg. När järnvägen mellan Ystad och Eslöv anlades på 1860-talet växte ett stationssamhälle fram norr om den gamla kyrkbyn. Bebyggelsen etablerades först kring torget och Storgatan på Vollsjögårdens gamla mark, av vilken en hel del byggnader ännu står kvar. Samhället har sedan expanderat under 1900-talet med en- och flerfamiljshus, ofta uppförda i tegel. Författaren Fritiof Nilsson Piraten föddes och växte upp i Vollsjö där hans far var stins. I flera av hans verk beskrivs den äldre stationsmiljön, där stationshuset som var hans barndomshem efter långa stridigheter revs under sent 1900-tal, men där pumphus med vattentorn, järnvägsbro samt banvaktarstuga ännu är bevarade. Kyrkoanläggningen ligger inom registrerat fornlämningsområde Vollsjö 19:1 som avser bytomten enligt äldre lantmäterikarta och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogård Vollsjö kyrkogård präglas av fyra huvudsakliga utbyggnadsetapper. Vollsjöån som rinner strax öster om kyrkan och den gamla bygatan i norr har utgjort naturliga hinder för utvidgning, vilket resulterat i en oregelbundet utformad kyrkogård med gravkvarter och gångsystem i olika riktningar. De äldsta delarna av kyrkogården återfinns närmast kyrkan och då främst väster och norr om kyrkan, som är placerad nära den östra gränsen. En geometrisk karta från 1732 visar en liten femkantig kyrkogård, vars utsträckning sannolikt kan överensstämma med den medeltida utbredningen. Medeltida kyrkogårdar var i regel gräsbevuxna med ängskaraktär, där gravplatserna markerades av gravkullar och möjligen enkla träkors. Endast i särskilda fall förekom hällar av sten. Vid laga skifte regleras kyrkogården till fyrkantig form, men är fortsatt tämligen liten. 1885 sker den första kända utvidgningen då en yta på ca 600 kvm adderas utmed västra sidan. Under 1900-talets första decennier sker ytterligare utvidgningar i norr och väster som färdigställs under 1930-talet. I väster tillkommer då en ny entré med parkering och 1936 uppförs ett bårhus på den västra delen av kyrkogården. 1964 anläggs en urngravlund ritad av hortonom Stellan Larsson utmed norra gränsen. 1970 upprättas ett förslag till en omfattande utvidgning i söder av landskapsarkitekten Per Friberg och kyrkogården får efter genomförandet dagens utbredning. Kyrkogården omgärdas av en ofullständig trädkrans av lindar av varierande ålder samt en bogårdsmur av natursten, delvis i bruk med tegel- eller betongavtäckning, delvis som kallmurad stödmur. I gränsen mot villaträdgårdarna i nordväst växer buskar som oxbär och berberis. De äldsta delarna av kyrkogården direkt norr och väster om kyrkan domineras av högresta gravstenar i granit och diabas från decennierna kring sekelskiftet 1900. Gravplatserna är förutom en mindre gräsad yta belagda med randkrattad singel och omgärdas av lågt klippta häckar eller mer sällan av stenramar och järnstaket. Växtligheten utgörs liksom på resten av kyrkogården främst av städsegröna buskar, formklippta eller fritt växande. Söder om långhuset finns ett mindre antal äldre kalkstenshällar, troligen från 1800-talets första hälft, placerade rakt i gräset. Återgångna gravstenar finns även samlade sydost om kyrkan invid en redskapsbod samt vid kyrkogårdens sydvästra gräns. På nordvästra delen av kyrkogården är gravstenarna lägre, typiska för tiden från 1930-talet och framåt, och gravplatserna är ordnande mot rygghäckar med inramningar av stenramar eller lågt klippta häckar. I gräset utmed norra gränsen återfinns de yngsta gravstenarna och i anslutning till nordvästra entrén finns en meditationsplats med blomsterbädd, parkbänk och ljusbärare. På 1970-talets utvidgning i söder har gravplatser endast etablerats i väster. Söder om kyrkan återfinns minneslund och askgravplatser medan den stora gräsbevuxna ytan i övrigt fungerar som markreservat. Minneslunden inramas av tre yngre körsbärsträd placerade i en triangel och är ordnad kring en cirkulär växtbädd med en stor granitsten med plats för minnesskyltar. Askgravplatserna markeras av enhetliga mindre stenplattor i röd granit med namnskyltar i metall. På södra delen av kyrkogården finns även bronsskulpturen Livets vatten av konstnären Bianca Maria Khon Barmen. Byggnader på kyrkogården Det före detta bårhuset som idag fungerar som förrådsbyggnad ritades av Måns Ericsson i Svalöv 1936. Den vitputsade byggnaden är utformad likt ett medeltida långhus med lägre och smalare kor. Dörr- och fönsteröppningar är spetsbågiga och sadeltaken avtäcks med enkupigt rött lertegel. Söder om södra korsarmen finns en mer sentida redskapsbod med fasader av mörkgrå locklistpanel och papptäckt pyramidtak. Källor och litteratur Vollsjö kyrka, Underhållsplan (2006-12-31), Barup & Edström arkitektkontor AB, Simrishamn. Vollsjö kyrkogård, Vård- och underhållsplan (2017), Barup & Edström arkitektkontor AB, Limhamn/Simrishamn. Diverse arkivmaterial, antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Stockholm. Sjöbo kommun. Kulturnämnden. Bevarandevärda kulturmiljöer inom Sjöbo kommun: https://www.sjobo.se/download/18.48ef7cbb166100ed03bd85/1538575254048/Bevarandevärda%20kulturmiljöer%201993.pdf, hämtad 2019-01-21. Riksantikvarieämbetet. Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html#, hämtad 2019-06-28. Johnsson, A., Orgelinventeri |
