Stäng fönster Karlskrona kn, TORHAMN 5:30 TORHAMNS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Kyrkbyn Torhamn är belägen på Torhamns udde som utgör den sydöstra spetsen av Blekinges och Sveriges fastland. Lämningar i form av bland annat stenåldersboplatser, gravrösen och stensättningar liksom hällristningar från bronsåldern tyder på en kontinuitet av mänsklig närvaro i området sedan yngre stenåldern, där fisket utgjort ett naturligt komplement till jordbruket. Från vikingatid har flera farledsspärrar och guldföremål påträffats. Också sockennamnet Torhamn klingar vikingatid men skrevs så sent som 1898 även Torrem. Tidigare stavningar har varit Torrom och Torrum, där förledet syftar på den torra jordmånen och efterledet på röjning eller öppen plats. Invid Gissleviken en kilometer nordväst om kyrkan ligger en gammal offerkälla, S:t Måns källa, med koppling till den medeltida kyrkan som var helgad åt samma helgon. Udden har i historisk tid varit ett helt öppet landskap med odlingar, ljunghed och strandängar som utnyttjats för slåtter men har idag även betydande inslag av skogspartier. Stora delar av de kustnära betesmarkerna hyser höga biologiska värden och södra delen av udden är idag skyddad som naturreservat. Torhamns udde är dessutom en av Sveriges mest kända fågellokaler. Byn Torhamn kan i skrift tidigast beläggas till 1400-talet men är givetvis åtminstone samtida med den förra kyrkan som uppfördes på 1200- eller möjligen 1300-talet. 1624 bestod kyrkbyn av sju gårdar varav en var öde. Byn var enligt Petter Geddas karta över Blekinge 1684 belägen söder om kyrkan, ett läge som också återges på den mer detaljerade storskifteskartan från 1799. När laga skifte genomförs 1846 har byn växt något. De få kvarliggande gårdarna ersätts under 1900-talet av enbostadsbebyggelse och byn växer även utmed vägarna nordväst och öster om kyrkan. Dagens bostadsbestånd är främst tillkommet under 1900-talets andra hälft med inslag av äldre byggnader från tidigt 1990-tal eller i enstaka fall 1800-tal. Kyrkogård Torhamns medeltida kyrka var belägen strax norr om den nuvarande kyrkan, och här har kyrkogården följaktligen medeltida anor. Dess första kända utbredning finns avbildad på storskifteskartan från 1799. Den svagt rektangulära planformen med oregelbundet rundade hörn stämmer väl med medeltidens små kyrkogårdar som omgav kyrkan i dess direkta närhet. Runt 1830 läggs bogårdsmuren om, vilket bör vara tidpunkten för de förändringar som syns i 1846 års karta för laga skifte, där gränserna dragits ut till vägen och kyrkogården fått en femsidig plan. Kartan visar även att byns bebyggelse ökat, en utveckling som speglar den kraftigt ökade befolkningen i landet under 1700- och 1800-talen, och som i många församlingar ledde till att såväl kyrka som kyrkogård snart var för små. 1879 påbörjades utökningar norrut och delvis i väster där bygatans sträckning rätades upp. Arbetet skedde mer eller mindre parallellt med uppförandet av kyrkan som stod färdig 1885. 1914 genomfördes en ytterligare utvidgning. Möjligen härrör lindallén som leder till kyrkans sydportal från denna tid eller något senare. Sin nuvarande utsträckning fick kyrkogården på 1960-talet då en mindre markremsa som togs i bruk 1967 adderades. 1981 omgestaltades kyrkogården mot bakgrund av en önskan om rationalisering av skötseln. Gravplatsernas infattningshäckar och stenramar togs bort och den tidigare markbeläggningen av grus ersattes av gräs. Norr om kyrkogården tillkom en ekonomibyggnad med vaktmästeri, mindre verkstad och förråd. Den senaste påtagliga förändringen skedde kring millennieskiftet, då en minneslund anlades i nya kyrkogårdens södra del. Kyrkogården präglas idag ännu tydligt av omdaningarna 1981. Frånsett gångarna från ingångarna i söder, väster och parkeringen i norr samt gångsystemen kring nya kyrkogården och den stensatta minneslunden är samtliga ytor gräsbevuxna. Ett par halvt övervuxna stensatta gångar är ännu skönjbara. Gravarna är placerade direkt i gräset utan infattningshäckar eller annan markering av gravplatserna. På nya kyrkogården är gravarna tidstypiskt ordnade utmed rygghäckar, vilket i ett par fall också återfinns på gamla kyrkogårdens norra del. Södra delen har ett stort antal äldre högresta gravstenar uppblandat med yngre och lägre vårdar, medan förhållandet i norr är det motsatta, med endast en handfull högre vårdar. Ett flertal stenar bär yrkestitlar som i många fall minner om det kustnära läget, med titlar som Mästerlotsen, Sjökaptenen och Fiskaren, men även för orten typiska yrken som Lantbrukare och Stenhuggare. Personhistoriskt intresse tilldrar sig Gunnar Torhamns grav söder om kyrkan. Vegetationen är utöver nämnda rygghäckar sparsmakad. På södra delen flankeras ett tiotal gravar av klotklippta städsegröna buskar, annars består utsmyckningen vid gravplatserna främst av utplanteringsväxter. Norr om kyrkan finns en högväxt solitär ek. Gången till sydportalen kantas av en allé av hamlade lindar, vilka även återfinns som trädkrans i väster, söder och partiellt längs den gamla östgränsen. Gamla kyrkogården omgärdas dessutom av en låg stödmur av fältsten samt ett svartmålat järnstaket, medan nya kyrkogården inramas av en högre stenmur och en tujahäck. Entréerna i väster, söder och från parkeringen söder om nya kyrkogården har alla pargrindar av smide i grindstolpar av granit. Mot parkeringen i norr saknas såväl tydlig avgränsning som grind eller annan markering av ingången. Minneslunden i sydost är gestaltad som en stensatt plats med sittbänk, blomster- och ljushållare samt planteringsbädd omgiven av en kallmurad stödmur av fältsten och huggna kantstenar. Liksom på flera andra av den blekingska skärgårdens kyrkogårdar utmärks minneslunden av ett stort ankare. Byggnader på kyrkogården På kyrkogården finns inga byggnader utöver kyrkan. Direkt norr om kyrkogården uppfördes 1981 ett vaktmästeri i form av en enkel byggnad av barackkaraktär, med stående grönmålad lockpanel och pulpettak. Källor och litteratur Torhamns kyrka – Underhållsplan (2010-09-20), SWECO Architects AB, Malmö. Olsson, C. Vård- och underhållsplan Torhamns kyrkogård – Arbetskopia 2020–11–25, Blekinge museum, 2020. Persson, T. Torhamns kyrka – Antikvarisk kontroll av invändig renovering, Rapport 2007:13, Blekinge museum, 2007. Persson, T. Torhamn 9:2 m fl. –Kulturlandskapsutredning, Rapport 2009:41, Blekinge museum, 2009. Andersson, W. Sveriges kyrkor - konsthistoriskt inventarium: Kyrkor i Östra härad, Stockholm: Svenska Bokhandelscentralen, 1926. Tuulse, A. Sveriges kyrkor: Kyrkor i Blekinge - en konsthistorisk översikt inventarium, Blekinge Band I, Medelsta härad, Stockholm: Generalstabens Litografiska Anstalts Förlag, 1961 Ullén, M. (red.). Blekinge – Landskapets kyrkor, Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag, 2002. Lantmäteriet. Historiska kartor: https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/ searchresult, hämtad 2020-11-09. Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/, hämtad 2020-11-25. Östra Blekinge Hembygdsförening: https://www.hembygd.se/ostra-blekinge/page/5686, hämtad 2020-11-25. |
