Stäng fönster Sjöbo kn, LERGÖKEN 3 M.FL. ELFSTRANDS KRUKMAKERI
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Elfstrands krukmakeri utgörs av en verkstadsbyggnad med brännugn och en separat bostad med ekonomidel i vinkel. Vid den senare finns även en tillbyggnad som ursprungligen utgjort gesällkammare. Till byggnaderna hör en trädgård som haft fruktträd, blomsterodling, plats för vedupplag, förvaring av lera och en lerbrocka som drevs med hästvandring. Trädgården och grönytan utanför verkstaden hade viktiga funktioner för krukmakeriet. Det odlades frukt, bär och grönsaker men trädgården var också en plats för skapande och en oas för återhämtning för familjen. Framför allt var det Axel och Elna Elfstrand som anlade och utvecklade trädgården. När Sjöbo kommun tog över sänktes ambitionsnivån vilket innebar att rabatter och odlingsytor lades igen. Dokumentationer har gjorts i olika omgångar i syfte att ta reda på hur förändringar skett över tid. Framför bostads- och ekonomibyggnaden är gårdsplanen belagd med kullersten i mönsterläggning. En häck omsluter trädgården på tre sidor och i väster växer också en rad av fullvuxna lövträd av lönn, bok, björk och oxel. Längs med boningshuset finns en klippt buxbomshäck och det var här vid gaveln som kaffet intogs enligt äldre bilder. Ett stenparti med så kallade månstenar pryder det sydvästra hörnet. I trädgårdens norra del finns bland annat ett äppelträd, vinbärsbuske, rhododendron och plymspirea. Som gräns mellan trädgården och krukmakeriets grönyta har det under lång tid funnits en trädrad, idag återstår endast två björkar. Ytan mellan ekonomidelen och verkstaden användes för upplag av lera efter att den hämtats från någon av de dagtäkter som fanns i närområdet. På upplaget kunde leran ligga ett tag varför den måste vattenbegjutas för att inte torka ut. Nästa steg i processen utgjordes av kraning i lerbrockan, som drevs av en hästvandring. Den anordningen tog ett relativt stort område i anspråk. Före lerbrockan slogs leran för hand på trägolvet inne i verkstaden. Den bearbetade leran formades till stycken som sedan förvarades i verkstadens källare. Ytan söder om verkstadslängan, längs med gatan, användes främst för vedupplag. Under den varma delen av året fick nydrejade föremål ibland torka i solen. Spåren av dessa verksamheter är inte längre synliga, men delar av lerbrockan är bevarad och finns i verkstadsbyggnaden |
